Växter, sticklingar, lökar och frön som du köper eller tar med dig för eget bruk inom EU får du föra hem till Sverige utan intyg. Kommer de från ett land utanför EU krävs däremot som huvudregel ett sundhetscertifikat från landets växtskyddsmyndighet, och det gäller också frön för sådd och färsk frukt, grönsaker och snittblommor – utom ananas, banan, kokosnöt, dadlar och durian. Kanarieöarna, Norge och Storbritannien räknas här som länder utanför EU. Vissa växter, som citrusplantor och vinrankor, får inte föras in från länder utanför EU alls.
Reglerna finns för att hindra att växtskadegörare – insekter, svampar, bakterier och virus – kommer in i landet. En enda sjuk stickling kan räcka för att föra in en skadegörare som inte finns här i dag. Det är också därför samma regler gäller när du beställer på nätet: Jordbruksverket kontrollerar post och paket på samma sätt som resväskan.
Inom EU: inget intyg, men inga karantänskadegörare
Köper du en planta i en trädgårdsbutik i Danmark, tulpanlökar i Nederländerna eller tar en stickling hos en vän i Tyskland behöver du inget intyg som visar att växten är frisk. Jordbruksverket beskriver det som att det fungerar som när du köper eller flyttar växter inom Sverige.
Det finns ändå två saker att tänka på. Det är aldrig tillåtet att sprida karantänskadegörare, alltså skadegörare som inte finns eller bara finns begränsat inom EU och som kan få allvarliga följder. Och i vissa områden i EU pågår utbrott av sådana skadegörare. Där ska du följa de lokala myndigheternas instruktioner, och det kan betyda att du inte bör ta med dig växter därifrån. Titta alltid på växten innan du packar den: blad, bladundersidor och jord. Hur du ser om en planta är frisk står i köpa friska växter.
Lökar från en resa till Nederländerna är ett vanligt exempel. Köpta, förpackade lökar för eget bruk är okomplicerat inom EU. Den som vill se lökodlingarna i blom kan läsa om Keukenhof på Hollandguiden, och hemma gäller vanliga råd för att plantera tulpanlökar.
Kanarieöarna, Norge och Storbritannien räknas som utanför EU
Här går många fel. Kanarieöarna tillhör EU, men när det gäller växtskydd räknas de som ett område utanför EU. Detsamma gäller Ceuta och Melilla och de franska utomeuropeiska områdena, som Guadeloupe, Martinique och Réunion. En stickling från en suckulent på Teneriffa eller ett frö från en palm på Gran Canaria omfattas alltså av samma regler som om du varit i Thailand.
Norge räknas som ett land utanför EU, eftersom växtskyddet inte ingår i EES-avtalet. Storbritannien har lämnat EU. Nordirland följer genom ett särskilt avtal EU:s växtskyddsregler, men England, Skottland och Wales gör det inte. Schweiz och Liechtenstein följer däremot EU:s regler, och därifrån gäller samma sak som inom EU.
| Varifrån? | Vad gäller för växter och frön? |
|---|---|
| EU-länder, Schweiz, Liechtenstein, Nordirland | Inget intyg för eget bruk. Inga karantänskadegörare. |
| Kanarieöarna, Ceuta, Melilla, franska utomeuropeiska områden | Som utanför EU: sundhetscertifikat |
| Norge | Som utanför EU: sundhetscertifikat |
| England, Skottland, Wales | Som utanför EU: sundhetscertifikat |
| Övriga världen | Sundhetscertifikat, kontroll vid gränsen, vissa importförbud |
Utanför EU: sundhetscertifikat krävs
Huvudregeln är att alla växter och många växtprodukter ska ha ett sundhetscertifikat när de kommer från ett land utanför EU. Det är ett dokument som växtskyddsmyndigheten i ursprungslandet utfärdar efter att ha inspekterat växterna, och som intygar att de uppfyller EU:s krav. På engelska heter det phytosanitary certificate. Det kostar oftast en avgift, och det går sällan att ordna på vägen till flygplatsen.
Kravet på sundhetscertifikat gäller bland annat:
- Alla växter för plantering: hela plantor, sticklingar, lökar, knölar, rhizomer och ympkvistar.
- Alla frön avsedda för sådd.
- Färsk frukt, grönsaker och snittblommor och andra levande växtdelar – utom frukter av ananas, banan, kokos, dadlar och durian.
Växter för plantering, och vissa frön, ska dessutom kontrolleras vid en gränskontrollstation i Sverige eller i det första EU-land de kommer till, och Jordbruksverket tar ut en avgift för kontrollen. Mer om hur det går till finns på Jordbruksverkets sida om att ta med eller beställa växter som privatperson, och frågor kan ställas till myndighetens importkontroll.
En mango från Thailand kräver också intyg Det är lätt att tro att reglerna bara gäller plantor. Men färsk frukt räknas som levande växtdelar. En påse mango, en ask fikon från Turkiet eller en bukett från Kenya omfattas av kravet på sundhetscertifikat. Undantagen för privatpersoner är få och gäller bara ananas, banan, dadlar, durian och kokosnöt.
Det här får du ta med utan intyg
För privatpersoner finns några produkter som inte omfattas av regler om sundhetscertifikat, kontroller eller avgifter, så länge de är för eget bruk:
- färska ananas, bananer, dadlar, durian och kokosnötter
- torkade frön som inte ska sås, som popcorn, bönor och ris
- torkad frukt, kaffe, te, kryddor och liknande
- frysta frukter, grönsaker och andra växtdelar
- bearbetade produkter som juice, sylt, konserver och kex
- möbler och prydnadsföremål av trä
Lägg märke till skillnaden mellan torkade bönor till matlagning och frön till sådd. Samma påse bönor är fri som mat men kräver sundhetscertifikat om den är tänkt att sås. Den som vill testa att odla från kärnor i köket kan göra det med frukt köpt i Sverige, se odla från köksrester.
Förbjudet oavsett papper
En del växter får inte föras in i EU alls från länder utanför unionen, eftersom risken för karantänskadegörare är för stor. Förbuden gäller i hela EU och finns i en lista hos Jordbruksverket. Några exempel som berör resenärer:
- Citrusväxter – plantor av hela citrussläktet, utom frukter och frön, från alla länder utanför EU. En liten citronplanta från Kanarieöarna eller Turkiet får alltså inte följa med hem. Vill du ha en, köp den här, se citrus inomhus.
- Vinrankor – växter av vinsläktet, utom frukter, från alla länder utanför EU. Det gäller också sticklingar. Sorter för svenskt klimat finns i vindruvor i svenskt klimat.
- Utsädespotatis från alla länder utanför EU.
- Plantor av många barrträd, som tall, gran, ädelgran och en, från länder utanför Europa.
- Jord – jord som innehåller organiskt material får inte föras in från något land utanför EU. Det gäller även jorden runt en planta.
Listan är lång och detaljerad, med undantag för vissa arter och länder. Är du osäker: kontrollera innan du köper, inte i tullen.
Hotade arter och invasiva arter
Utöver växtskyddet finns två andra regelverk. Det första är CITES, den internationella överenskommelsen som begränsar handeln med hotade växter och djur. Många orkidéer, kaktusar och suckulenter omfattas, och för en del krävs särskilda tillstånd för att föras in i eller ut ur EU, medan vissa arter är helt förbjudna. En vild orkidé från en marknad eller en kaktus uppgrävd i naturen ska du aldrig köpa. Plantor som sålts som odlade i en vanlig plantskola inom EU är något annat. Mer om att sköta dem hittar du i orkidé och kaktus.
Det andra är reglerna om invasiva främmande arter. Arter på EU:s förteckning, som vattenhyacint, musselblomma och parkslide, får inte föras in, hållas eller odlas, oavsett varifrån de kommer. Det gäller också dammväxter och akvarieväxter som säljs fritt i andra länder. Vilka arter det gäller står i invasiva främmande växter, och vad du ska tänka på med vattenväxter i trädgårdsdamm.
Beställa växter och frön på nätet
Samma regler gäller när växterna kommer med posten. Beställer du frön eller plantor från en säljare utanför EU, till exempel i USA, Storbritannien eller Asien, ska frön för sådd och växter för plantering ha sundhetscertifikat, och Jordbruksverket kontrollerar sändningar som kommer med post och frakt. Saknas certifikat kan sändningen stoppas. Fråga därför säljaren om certifikat innan du beställer.
Från en säljare inom EU är det enklare. När växter säljs på distans till en slutkund, alltså via nätet, ska de ha ett så kallat växtpass om de omfattas av kravet. Det är säljarens ansvar, inte ditt. Ett växtpass är en etikett som visar att plantan kommer från en kontrollerad producent.
Köp gärna frön från etablerade fröfirmor och växtbyten inom landet, och spara egna frön från år till år. Hur du gör finns i samla egna frön och förvara frön.
Så gör du med en växt du redan tagit hem
Har du redan en stickling eller planta från en resa är det klokt att isolera den en tid. Ställ den för sig själv, inte bland de andra krukväxterna, och titta efter skadedjur under bladen och i jorden under några veckor. Byt jorden om den kommer från en annan kontinent, och släng den gamla jorden i restavfallet, inte i komposten. Ser du något misstänkt som du inte känner igen kan du kontakta Jordbruksverket. Vanliga skadedjur och hur du känner igen dem finns i skadedjur på krukväxter, och hur du får sticklingen att rota i sticklingar – grunderna.
Vanliga frågor
Får man ta med växter från Kanarieöarna?
Nej, inte utan sundhetscertifikat, eftersom Kanarieöarna räknas som ett område utanför EU när det gäller växtskydd. Det gäller sticklingar, plantor, frön för sådd och de flesta färska frukter. Citrusplantor får inte föras in alls.
Får man ta med frön hem från semestern?
Inom EU går det bra för eget bruk. Från länder utanför EU, inklusive Kanarieöarna, Norge och Storbritannien, krävs sundhetscertifikat för alla frön som är avsedda att sås. Torkade frön som ska ätas, som bönor och ris, behöver inget intyg.
Får man beställa frön från USA?
Ja, men frön för sådd från USA ska ha ett sundhetscertifikat från amerikanska myndigheter, och sändningen kan kontrolleras av Jordbruksverket. Utan certifikat kan paketet stoppas. Fröer från säljare inom EU är enklare att få hem.
Får man ta med växter från Norge till Sverige?
Nej, inte utan sundhetscertifikat. Norge räknas som ett land utanför EU i växtskyddssammanhang, eftersom växtskyddet inte ingår i EES-avtalet. Samma regler gäller som för andra länder utanför EU.
Vilken frukt får man ta med från länder utanför EU?
Som privatperson får du utan sundhetscertifikat ta med färsk ananas, banan, dadlar, durian och kokosnöt. Torkad, fryst och bearbetad frukt är också undantagen. All annan färsk frukt från länder utanför EU kräver sundhetscertifikat.
