Lingonris med klasar av mogna röda lingon som växer bland vit renlav i skogen
Svensk natur, lag och regler

Allemansrätten - plocka blommor, bär och kvistar

Vad du får plocka - och var gränsen går.

Allemansrätten låter dig plocka vilda blommor, bär och svamp som inte är fridlysta, och ta torra kvistar, grenar och kottar som ligger på marken. Däremot får du inte gräva upp växter, lökar eller rötter, och du får inte bryta kvistar eller ta bark, näver eller kåda från levande träd och buskar. Nötter och ollon på växande träd, granskott, ljung och mistel kräver markägarens lov. Och allemansrätten gäller aldrig på någons tomt eller i planteringar.

Det är alltså stor skillnad mellan att plocka en bukett vid skogsbrynet och att gräva upp en blåsippa till rabatten hemma. Det första ingår i allemansrätten, det andra gör det inte – även för arter som inte är fridlysta. Här går vi igenom vad som gäller för blommor, bär, kvistar och nötter, var gränserna går och hur fridlysningen kommer in.

Grundregeln: det som återbildas får du ta

Allemansrätten är ingen detaljerad lag med en lista över vad du får göra, utan en frihet som avgränsas av andra regler, framför allt brottsbalken och artskyddsförordningen. En enkel tumregel går ändå att följa: du får plocka de delar av växten som kommer tillbaka, men inte skada själva växten. Naturvårdsverket uttrycker det så att bara de delar som kan återbildas, som bär, får plockas, och att du inte får gräva upp eller ta växters rötter, lökar eller plantor utan markägarens tillstånd.

Det juridiska stödet finns i brottsbalkens regel om åverkan. Där står att den som olovligen tar bland annat växande träd, vindfällen, sten och torv kan dömas, och detsamma gäller den som från växande träd tar ris, grenar, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda. Det är den listan som förklarar varför du får plocka lingon men inte hasselnötter från busken.

Får du plocka?Svar
Vilda blommor som inte är fridlystaJa, plocka varsamt
Bär och svampJa, även om markägaren äger dem så länge de står på rot
Mossa och lavJa, i små mängder för eget bruk, om de inte är fridlysta
Torra kvistar, grenar och kottar på markenJa
Kvistar, grenar, bark, näver eller kåda från levande trädNej, kräver markägarens tillstånd
Nötter och ollon från växande trädNej. En mindre mängd hasselnötter från marken går bra
Granskott, ljung och mistelNej, fråga markägaren
Gräva upp plantor, lökar eller rötterNej, ingår inte i allemansrätten
Vindfällen och döda träd som vedNej, de tillhör markägaren
Fridlysta växterBeror på skyddskategorin – ofta inte alls

Blommor och buketter

En midsommarbukett av prästkragar, smörblommor, blåklockor och klöver är precis det allemansrätten är till för. Plocka där det växer mycket, låt rötterna sitta kvar och ta inte allt från ett och samma ställe, så att det finns blommor och frön kvar till nästa år. Idéer och traditioner kring buketten finns i midsommarblommor och traditioner.

Det som gör det krångligare är fridlysningen. Sedan den 1 november 2026 gäller en ny nationell lista. Blåsippa, gullviva och murgröna är inte längre fridlysta, medan alla vilt växande orkidéer och lummerväxter fortfarande är det. För arter med lägst skydd – begränsat skydd – får du plocka en bukett till dig själv men inte gräva upp plantorna eller plocka för att sälja. För de andra kategorierna är det förbjudet att plocka alls. Vad som gäller för vilken art står i artikeln om fridlysta växter.

Gamla regler om ramslök och mistel cirkulerar fortfarande Många texter, även en del myndighetssidor, beskriver läget före den 1 november 2026. Ramslök är i dag fridlyst med begränsat skydd bara i Kalmar och Stockholms län, inte i Blekinge som äldre källor anger. Mistel har begränsat skydd i stället för att vara helt fredad. Kontrollera alltid vilket datum en uppgift gäller från.

Gräva upp växter – nästan alltid nej

Det här är den regel som oftast bryts av trädgårdsintresserade. Att gräva upp en planta, en lök eller en rot ingår inte i allemansrätten, och det gäller även vanliga arter som blåsippa, vitsippa och liljekonvalj. Mer omfattande grävning kan dessutom kräva att du kontaktar länsstyrelsen, eftersom den kan ändra naturmiljön.

Vill du ha vilda växter i trädgården finns bättre vägar. Köp plantor eller frö från odlare, fråga markägaren om lov, eller låt en del av gräsmattan bli äng och se vad som kommer av sig själv. Vilda orkidéer ska du aldrig försöka flytta. De är fridlysta, och de flesta är beroende av svampar i jorden där de växer och dör i en vanlig rabatt. Mer om hur du får vilda blommor på tomten finns i ängsmark i trädgården, och om att ta vara på frö i samla egna frön.

Samma regel gäller den som vill göra naturen en tjänst. Naturvårdsverket påpekar att du inte heller får gräva upp blomsterlupiner eller andra växter med rötterna på någon annans mark utan lov, även om syftet är att bekämpa en invasiv art. Ta kontakt med markägaren eller kommunen, se blomsterlupin och invasiva främmande växter.

Kvistar, ris och grenar

Torra kvistar, grenar och kottar som ligger på marken får du ta, till exempel till en vinterkruka eller som ved till en lägereld. Att bryta eller såga kvistar och grenar från levande träd och buskar får du däremot inte, och inte heller ta bark eller näver. Naturvårdsverket förklarar varför: brutna kvistar lämnar sår som kan göra att växten växer sämre eller dör.

Det här påverkar flera säsongsvanor. Björkris till påsk, granris till krukorna, enrisgrenar och kvistar med hängen ska komma från din egen tomt eller från en markägare som sagt ja. Döda träd och vindfällen tillhör också markägaren, och de är viktiga för insekter, svampar och fåglar. Material från den egna trädgården räcker långt, se vinterkrukor.

Bär, svamp och frukt

Vilda bär och svampar tillhör markägaren så länge de står på rot, men markägaren får inte hindra dig från att plocka dem där allemansrätten gäller. Det gäller blåbär, lingon, hjortron, smultron och även vilda hallon, björnbär, slånbär och havtorn – så länge de inte växer på någons tomt eller i en plantering.

Bärbuskar som förvildats, som vinbär och krusbär, får du plocka om de inte står på en tomt. Förvildade äpplen och körsbär på ödetomter utan byggnader går också bra. Men Naturvårdsverket varnar för att något som ser ut som en övergiven tomt kan vara någons mark. Finns det hus eller staket gäller inte allemansrätten, hur igenvuxet det än är. Odlade fläderbuskar, aronia och andra planterade buskar är alltid ägarens. Vill du ha egna kan du läsa om att odla fläder och havtorn.

Att något får plockas betyder inte att det är ätbart Allemansrätten säger ingenting om vad som är giftigt. Tidlösa har förväxlats med ramslök, och flera vilda bär kan ge magbesvär. Ät bara det du säkert känner igen. Ring 112 vid akut fara. I mindre akuta fall: Giftinformationscentralen 010-456 67 00 (dygnet runt). Har ett djur tuggat på växten: kontakta veterinär eller djursjukhus.

Barn som plockar på egen hand behöver lära sig vilka bär som är ofarliga. Det finns mer om det i artikeln om giftiga trädgårdsväxter och barn.

Nötter, ollon och granskott

Nötter och ollon har en egen historia. De omfattas inte av allemansrätten, eftersom de förr var viktigt foder för grisar som gick i skogen. Därför står de i brottsbalkens lista över sådant du inte får ta från växande träd. Naturvårdsverket bedömer att det är tillåtet att plocka en mindre mängd hasselnötter från marken, men vill du plocka från buskarna behöver du fråga markägaren.

Granskott, som blivit populära till sirap och te, ingår inte heller i allemansrätten. De sitter på levande träd, och du behöver markägarens lov innan du plockar. Samma sak gäller kåda och näver.

Mistel och ljung

Naturvårdsverket nämner ljung och mistel som exempel på växter där du behöver markägarens tillstånd. Misteln växer dessutom på någons träd, och grenar från levande träd är markägarens. Sedan november 2026 har misteln begränsat skydd i artskyddsförordningen, vilket innebär att den inte får dras upp med rötterna eller plockas för att säljas. Vill du ha en mistelkvist till jul: fråga först. Mer om julväxternas historia finns i julens växter genom historien.

Tomter, planteringar och skyddade områden

Allemansrätten gäller inte på tomtmark eller inom hemfridszonen runt ett hus, och inte i odlingar och planteringar. Hur stor hemfridszonen är varierar. I ett villaområde kan den vara några meter, men på landet med fri sikt kan den vara betydligt större. Plantor i en rabatt vid en sommarstuga, äppelträd i en trädgård och tulpaner i en park är alltså inget du får plocka av.

I nationalparker, naturreservat och fornminnesområden kan det finnas särskilda regler, till exempel förbud mot att plocka växter eller att ta med sig stenar. Vad som gäller står på anslagstavlorna i området, och du kan också fråga kommunen eller länsstyrelsen. Den som vill läsa Naturvårdsverkets egen genomgång hittar den på sidan plocka blommor, bär och svamp.

Får man sälja det man plockat?

Ja, i grunden. Högsta domstolen har slagit fast att allemansrätten kan användas kommersiellt, så länge det inte orsakar påtaglig skada eller olägenhet för markägaren. Därför får bärplockare sälja blåbär och lingon. Men undantagen är viktiga. För fridlysta arter med begränsat skydd, som slåttergubbe, mistel, lummerväxter och ramslök i Kalmar och Stockholms län, är plockning för försäljning förbjuden. Och större mängder mossa och lav kan kräva både markägarens lov och samråd med länsstyrelsen.

Plockar du för att sälja: håll dig till bär och svamp, plocka utan att skada och lämna marken som du fann den. Ett tips för den som vill ha mycket av något är att odla det själv – många vilda arter finns som frö och plantor, se bi- och fjärilsvänliga växter och biologisk mångfald i trädgården.

Vanliga frågor

Får man plocka blåsippor?

Ja, du får plocka en bukett blåsippor där allemansrätten gäller, eftersom blåsippan inte längre är fridlyst sedan den 1 november 2026. Du får däremot inte gräva upp plantorna, eftersom uppgrävning inte ingår i allemansrätten.

Får man bryta kvistar i skogen till påskris?

Nej, du får inte bryta eller såga kvistar från levande träd och buskar utan markägarens tillstånd. Torra kvistar som redan ligger på marken får du ta, och ris från din egen tomt går förstås bra.

Får man gräva upp växter i skogen och plantera i trädgården?

Nej, att gräva upp plantor, lökar eller rötter ingår inte i allemansrätten, även om arten inte är fridlyst. Du behöver markägarens tillstånd, och fridlysta arter som vilda orkidéer får inte grävas upp alls.

Får man plocka hasselnötter?

Du får plocka en mindre mängd hasselnötter som ligger på marken, men inte nötter som sitter kvar på buskarna. Nötter och ollon från växande träd omfattas inte av allemansrätten, så för det behöver du markägarens lov.

Får man plocka mistel?

Nej, inte utan markägarens tillstånd, eftersom misteln växer på någons träd och Naturvårdsverket nämner den som en växt som kräver lov. Sedan november 2026 har misteln dessutom begränsat skydd och får inte plockas för försäljning.