Herrgårdsträdgård i Värmland med grusgång, gräsmatta och blommande rabatter i sommarljus
Växtvärlden

Trädgårdsåret

Vad ska göras i trädgården just nu? Följ året månad för månad med råd för Götaland, Svealand och Norrland.

Det svenska trädgårdsåret går i otakt genom landet. På våren ligger Götaland ofta en månad före Svealand och Norrland, och skillnaden krymper fram mot juni, när de frostkänsliga plantorna kommer ut i nästan hela landet. Följ därför marken och frosten snarare än almanackan: så när jorden har torkat upp och smular sig i handen, och plantera ut tomater och sommarblommor först när nätterna inte längre blir kalla.

Här samlar vi allt som hör årets gång till. Månadsartiklarna går igenom vad som är dags att göra i trädgården, köksträdgården och bland krukväxterna, med råd för Götaland, Svealand och Norrland var för sig. Runt dem finns artiklarna om odlingszoner, frost och sådd, om vår- och höststädningen, och om traditionerna kring midsommar och jul.

Tre landsdelar och en lång säsongsskillnad

Ett avlångt land ger stora skillnader. I södra Skåne är växtsäsongen nästan dubbelt så lång som i nordligaste Norrland. Därför anger vi tider per landsdel och aldrig ett enda datum för hela landet. Månadsartiklarna delar in landet i Götaland, Svealand och Norrland. I såkalendern delar vi dessutom Norrland i en södra och en norra del, eftersom säsongen i norra Norrland är så kort att gurka, squash och bönor i regel förodlas i stället för att sås ute.

Landsdelen är ändå en grov indelning. En trädgård vid kusten i Svealand kan ligga före ett inlandsläge på Sydsvenska höglandet, och en sydsluttning i Norrland före en frostgrop längre söderut. Se tiderna som ett startvärde och justera efter ditt eget läge och vårens väder.

Odlingszonerna gäller träd och buskar

Sverige är indelat i åtta odlingszoner. Zon 1 finns i landets mildaste delar och zon 8 i de kärvaste, och zonen talar om ungefär vilka träd och buskar som brukar klara vintern där du bor. Zonkartan är framtagen och ägs av Riksförbundet Svensk Trädgård, och din egen zon hittar du genom att skriva in adressen på den digitala zonkartan. Zonerna följer inte bara breddgraden: sjöar, dalar och höjd över havet spelar också in, och tätorter är som regel mildare än landsbygden i samma zon.

Det vanligaste missförståndet är att zonerna skulle gälla allt som växer. De gäller bara vedartade växter, alltså träd och buskar som står kvar ovan jord år efter år. Perenner har en egen märkning från Perennagruppen, med bokstäverna A till D, som anger hur sannolikt det är att perennen övervintrar i rätt läge – inte var i landet. Och en ettårig grönsak bryr sig inte om vinterns kyla, utan om hur tidigt jorden blir varm och hur sent frosten kommer. Hela förklaringen står i odlingszoner i Sverige, och vad en viss zon betyder i praktiken för fruktträd, buskar och rosor kan du se i verktyget Vad betyder min odlingszon?

Trädgården kan vara en zon mildare – eller kärvare Svensk Trädgård skriver att skillnaden inom en trädgård kan vara så stor som en hel zon. En söderslänt med en varm husvägg är något helt annat än en svacka där kall luft samlas under klara nätter. Plantera det känsligaste där det är varmast, och räkna med att svackan får frost först.

Frosten bestämmer våren

Det finns inget officiellt datum för sista frostnatten. I genomsnitt kommer den sista vårfrosten i maj eller början av juni i stora delar av landet, medan kustnära delar av Götaland ofta slipper frost redan i april. Ett genomsnitt betyder ändå att det ungefär vartannat år blir frost efter det datumet. De så kallade järnnätterna i början av juni är enligt SMHI folktro – det finns inget statistiskt stöd för att vissa nätter skulle vara mer utsatta än andra.

Hur du läser av när det är dags att plantera ut, och vad du gör en frostnatt, står i sista frostnatten. Plantor som vuxit upp inne behöver dessutom en till två veckors avhärdning innan de klarar sol och vind, och när de ska sås räknar du baklänges från utplanteringen – se förodla inomhus. Tiderna för vanliga grönsaker och sommarblommor finns i verktyget Såkalendern, där du väljer din landsdel.

Vintermånaderna: planera, se till och så de första fröna

Vintern är lugn ute men inte inne. December och januari handlar om att skaka tung snö från buskar och häckar, hålla koll på det du förvarar inomhus och ge krukväxterna så mycket ljus som möjligt, med sparsam vattning och ingen näring. Det är också tiden för att gå igenom fröerna och planera säsongen. Den som har växtbelysning kan så chili redan i januari.

I februari kommer ljuset tillbaka. Chili kan sås i hela landet och i Götaland också paprika och luktärt. Ute är det vårvinter, och där kylan släppt kan du beskära äppel- och päronträd och bärbuskar. Tomaterna ska däremot vänta – sådda nu blir de långa och bleka långt innan de kan planteras ut.

Våren: från fönsterbänken ut i landet

Mars är såddens månad inomhus, med paprika, petunia, purjolök och luktärt i hela landet och tomat i Götaland. Krukväxterna vaknar, och det är dags att plantera om dem som vuxit ur krukan. I april flyttar säsongen ut, åtminstone i Götaland: morötter, ärtor, spenat och rädisor sås direkt när jorden torkat upp, sättlöken kommer i jorden och rosorna beskärs när forsythian blommar. I Svealand och Norrland är april mest en förberedelsemånad ute.

Maj är såmånaden framför andra i större delen av landet. Tåliga plantor som kål och sallat kan planteras ut i Götaland, medan tomater, gurka och andra frostkänsliga plantor ska vänta tills nattfrosten är över. Vårens stora arbete ute är vårstädningen, som du börjar när tjälen har gått ur marken och jorden inte längre fastnar under skorna.

Sommaren: plantera ut, vattna och skörda

I juni kommer de sista frostkänsliga plantorna ut i hela landet, och bönor, gurka och squash kan sås direkt när jorden blivit minst tio grader varm. Häcken klipps första gången kring midsommar, rabarbern får vila och tomaterna behöver bindas upp och tjuvas. Juli är skördens och vattningens månad: vattna ordentligt och sällan, skörda bär och färskpotatis och så en ny omgång sallat och rädisor där det blivit tomt.

Augusti är skördemånad och samtidigt en av årets bästa planteringstider. Jordgubbar och barrotade pioner planteras nu, gräsfrö sås och perennerna kan börja delas mot slutet av månaden i södra Sverige. Den som reser bort under sommaren behöver ordna vattningen innan, se semestervattning.

Hösten: plantera lökar och förbered vintern

I september ställs trädgården om från sommar till höst. Pumpor, tomater och annat som inte tål frost skördas, pelargoner och krukväxter som stått ute tas in, och vårlökarna sätts i jorden. I Norrland ska det mesta vara gjort innan månaden är slut. Oktober är höstens stora planteringsmånad i södra Sverige, med tulpaner, vitlök och barrotade häckar, rosor och bärbuskar, och det är nu dahliorna tas upp när frosten svärtat bladen.

I november går trädgården i vila. I Götaland går det fortfarande att plantera så länge jorden går att gräva i, men i resten av landet handlar det mest om att skydda: stamskydd mot hare och sork och granris över rosor och nyplanterat. Höststädningen handlar mindre om att få trädgården prydlig än om att förbereda den för vintern. Vissna perenner, fröställningar och lövhögar i hörnen kan stå kvar till våren och ger skydd åt fåglar och insekter. Hur du skyddar det känsliga står i vinterskydd i trädgården.

Traditioner genom året

Trädgårdsåret har också sina högtider. Till midsommar hör sju eller nio sorters blommor under kudden, kransen och stången, och artikeln om midsommarblommor går igenom både traditionerna och vad allemansrätten tillåter dig att plocka. Alla vilt växande orkidéer är fridlysta och får inte plockas, och blomsterlupinen i dikeskanten är i dag förbjuden att plantera.

Vid årets andra ände står julen, med växter som är yngre i Sverige än många tror. Julgranen blev vanlig i vanliga hem först i slutet av 1800-talet, och julstjärnan kommer från Mexiko – historien berättas i julens växter genom historien.

Vanliga frågor

När kan man plantera ut tomater?

Tomater planteras ut när risken för nattfrost är över, i Götaland någon gång i maj eller juni och i resten av landet oftast i juni. Vänta hellre en vecka för mycket än en för lite, och härda av plantorna en till två veckor innan.

Vilken odlingszon bor jag i?

Din odlingszon hittar du på Riksförbundet Svensk Trädgårds digitala zonkarta, där du skriver in din adress. Kom ihåg att zonen gäller träd och buskar, och att läget på din egen tomt kan vara värt en hel zon åt något håll.

Gäller odlingszonerna för perenner och grönsaker?

Nej, odlingszonerna gäller bara vedartade växter, alltså träd och buskar. Perenner har Perennagruppens egen märkning med bokstäverna A till D, och för grönsaker är det frosten och jordtemperaturen som avgör när de kan sås och planteras ut.

När ska man börja vårstäda i trädgården?

Börja när tjälen har gått ur marken och jorden har torkat upp så pass att den inte fastnar under skorna. I Götaland blir det oftast i april, i Svealand i april–maj och i Norrland i maj eller juni.