Den vanliga krukorkidén, Phalaenopsis, vill stå ljust men utan stark middagssol, gärna i ett östfönster, och ha 18–27 grader. En vuxen planta i barkjord behöver oftast vatten ungefär en gång i veckan: låt vattnet rinna igenom ordentligt och låt sedan krukan rinna av helt. Den får aldrig stå i vatten, och den tål inte isbitar.
Det många tror är det svåraste – att få den att blomma igen – handlar mest om temperatur. Under några veckor på hösten behöver den svalare nätter, runt 13–16 grader, för att anlägga en ny blomstängel. I en jämnvarm lägenhet utan sval period kan den stå grön och frisk i flera år utan att blomma.
Växtfakta
- Ljus
- Ljust utan direkt middagssol. Östfönster är bäst, söder- och västfönster med tunn gardin
- Vattning
- Ungefär en gång i veckan i barkjord, med ljummet vatten. Låt rinna av helt, aldrig vatten kvar i ytterkrukan eller i bladvecken
- Temperatur
- 18–27 °C. Svalare nätter, ca 13–16 °C, några veckor på hösten sätter igång blomningen. Inte under ca 10 °C
- Jord
- Orkidébark, aldrig vanlig planteringsjord. Kruka med goda dräneringshål, gärna genomskinlig
- Blomning
- Blommorna håller två till sex månader. Naturligt främst från senvinter till vår
- Svårighet
- Lätt att hålla vid liv, medel att få att blomma om
- Giftighet
- Giftinformationscentralen: förgiftningar är inte kända för de orkidéer som är vanliga i Sverige, att smaka en liten mängd kan betraktas som ofarligt
Brudorkidén – en trädväxt från Asien
Den orkidé som säljs i nästan varje mataffär och blomsterbutik i Sverige är Phalaenopsis, ibland kallad brudorkidé eller fjärilsorkidé. Släktet kommer från södra Kina, Taiwan, Sydostasien, Nya Guinea och nordöstra Australien. Plantorna i handeln är nästan alltid hybrider, korsade i många generationer, och odlas i stor skala i växthus, framför allt i Taiwan och Nederländerna.
I naturen växer den inte i jord utan på grenar och stammar i skogen, som en epifyt. Den är ingen parasit; den sitter bara fast i barken och tar upp vatten från regn och dagg med sina tjocka rötter. Det förklarar nästan all skötsel. Rötterna behöver luft och vill torka upp mellan vattningarna, och de tål inte att stå i blöt jord. De är dessutom gröna och kan göra fotosyntes, och därför säljs orkidéer ofta i genomskinliga krukor.
Plantan växer med en enda tillväxtpunkt i mitten. Varje år kommer ett eller två nya blad i toppen, och de äldsta längst ner gulnar och faller. Det är normalt och inget tecken på sjukdom.
Ljus: läs av bladens färg
Phalaenopsis klarar sig med mindre ljus än de flesta blommande krukväxter, men inte med vilket ljus som helst. Det bästa läget är ett östfönster, där den får mjuk morgonsol. Ett väst- eller söderfönster fungerar om en tunn gardin bryter den starkaste solen. Direkt middagssol genom glas på sommaren kan bränna bladen på några timmar, och brännskadorna syns som gulvita eller bruna fläckar som aldrig går tillbaka.
Bladen visar om ljuset är rätt. Olivgröna, ganska ljust gröna blad betyder lagom ljus. Mörkgröna, slappa blad betyder för lite ljus, och då blommar plantan dåligt eller inte alls. Rödaktiga bladkanter betyder att den får för mycket sol. Under den mörka årstiden, från november till februari, får den gärna stå närmare fönstret. Har du mycket lite dagsljus fungerar en växtbelysning bra för orkidéer. Mer om att bedöma ljuset i ett rum står i ljus och placering.
Vattning: genomvattna, låt rinna av, vänta
Den säkraste metoden är att ta ut innerkrukan och spola ljummet vatten genom barken i diskhon i en minut, eller låta krukan stå i en skål med vatten i tio–femton minuter. Låt den sedan rinna av helt innan den går tillbaka i ytterkrukan. Det som dödar flest orkidéer är vatten som blir stående i botten av ytterkrukan.
En vuxen planta i bark behöver oftast vatten en gång i veckan, oftare på en varm och ljus sommar, mer sällan i en sval vinterlägenhet. Plantor i sphagnummossa håller vattnet längre och ska vattnas mer sällan – vänta tills ytan känns torr. Ett bra tecken är rötterna i en genomskinlig kruka: silvergrå rötter är torra, gröna rötter har nyss fått vatten. Låt ändå aldrig phalaenopsis torka ut helt under lång tid, eftersom den saknar de vattenlagrande knölar som många andra orkidéer har.
Vattna gärna på förmiddagen, så att bladen hinner torka före kvällen. Hamnar vatten i bladvecket i mitten av plantan kan det ruttna, och då dör tillväxtpunkten. Sug upp vattnet med ett hushållspapper. Fler grunder om vattning finns i guiden om att vattna krukväxter.
Isbitar är ett dåligt knep Rådet att ge orkidén tre isbitar i veckan sprids flitigt men skadar plantan. Kylan kan döda rötter, och några isbitar ger dessutom för lite vatten för att fukta hela barken. Använd ljummet vatten och låt det rinna igenom.
Vilket vatten ska man använda?
Vanligt kranvatten i rumstemperatur fungerar för de flesta. Är vattnet mycket hårt kan du se vita kalkavlagringar på barken och rötterna med tiden, och då är det en fördel att blanda med regnvatten eller avjoniserat vatten, eller att spola igenom krukan ordentligt varje månad. Hur hårt vattnet är där du bor står på kommunens webbplats; mer om det i vattenkvalitet och hårt vatten.
Använd inte vatten från en avhärdningsanläggning som byter ut kalk mot natrium. Det salta vattnet är sämre för orkidén än hårt vatten.
Temperatur och luftfuktighet
Phalaenopsis är en varmväxande orkidé. Den trivs bäst med ungefär 16–20 grader på natten och 21–27 grader på dagen, och skillnaden mellan natt och dag är viktig. Gränserna går vid ungefär 10 och 35 grader. Tänk på att det kan vara betydligt kallare precis vid en fönsterruta en vinternatt än mitt i rummet – låt inte bladen ligga mot glaset.
Snabba temperaturväxlingar och drag kan få plantan att tappa knoppar, så ställ den inte i ett fönster där du vädrar eller ovanför ett element som går för fullt. Mer om det i knoppfall och temperatur och drag.
Tropiska orkidéer trivs i luftfuktighet över 50 procent, långt över vad en svensk lägenhet har i januari. Phalaenopsis klarar ändå torr inomhusluft hyggligt. Vill du hjälpa den kan du ställa krukan på ett fat med lecakulor och vatten, där krukans botten står ovanför vattenytan. Badrum med fönster är ett bra läge om det är ljust nog. Läs mer i luftfuktighet.
Så får du orkidén att blomma igen
En phalaenopsis i god kondition blommar oftast om inom ett år. Det som avgör om den gör det är tre saker: tillräckligt med ljus, en planta med friska blad och rötter, och en period med svalare nätter.
Den svala perioden är den del som oftast saknas i svenska hem. Nätter runt 13–16 grader under några veckor på hösten sätter igång bildningen av en ny blomstängel. En ljus fönsterbänk i ett svalare sovrum, eller en plats närmare fönstret där det blir kyligare på natten, i september–oktober brukar räcka. Undvik drag och temperaturer under 10 grader. När du ser en ny stängel komma fram, ofta som en grön, rundad spets med en liten "vante" i toppen mellan två blad, kan plantan flytta tillbaka till sitt vanliga läge.
Stängeln växer i flera månader. Stötta den med en pinne när den är 10–15 centimeter lång och bind upp den löst efter hand. Vrid inte krukan medan stängeln växer och knopparna utvecklas, annars vrider sig stängeln mot ljuset och knopparna kan vända sig fel. Blommorna håller sedan i två till sex månader.
Blommar den ändå inte är för lite ljus den vanligaste orsaken, följt av en jämnvarm lägenhet utan sval period och skadade rötter. Felsökningen för när växten inte blommar går igenom fler orsaker.
Vad gör man med stängeln när blommorna fallit?
Det finns två sätt. Det ena är att klippa av den överblommade stängeln nära basen. Plantan samlar då kraft och gör en ny, kraftig stängel inom ett år. Det andra är att klippa ovanför den andra eller tredje knuten (de små bruna ringarna på stängeln) räknat nerifrån. Då kan en sidogren med nya blommor komma från knuten under snittet ganska snart.
Den andra metoden ger snabbare blommor men tar mer kraft från plantan, och blommorna blir ofta färre. På en ung eller svag planta med få rötter är det bättre att klippa av stängeln helt. Har stängeln redan gulnat och torkat ska den bort; den kommer inte att blomma igen. Använd en ren sax eller kniv.
Bark, kruka och omplantering
Orkidéer ska planteras i orkidébark, ofta av gran- eller furubark med inblandning av kol eller perlit. Vanlig planteringsjord packar sig runt rötterna, de får ingen luft, och plantan dör av rotröta.
Plantera om ungefär vartannat år, eller när barken har börjat brytas ner – du ser det på att bruna smulor rinner ut när du vattnar och att barken känns mjuk och kompakt när du trycker på den genom hålet i botten. Gör det helst på våren eller sommaren, när plantan har blommat färdigt. Ta ur plantan, skölj rötterna och klipp bort döda rötter med en ren sax. Friska rötter är vitaktiga eller gröna, fasta och fylliga; döda rötter är bruna, mjuka eller torra och trådiga.
Välj en kruka som passar rotklumpen, inte en som är mycket större. Ibland behöver plantan en mindre kruka än tidigare, när många rötter har ruttnat bort. Sätt plantan så att övergången mellan stam och rötter hamnar i nivå med barkytan, och peta in bark mellan rötterna med fingrarna. Mer om omplantering i allmänhet står i omplantering.
Luftrötter och gödsling
Rötter som växer ut över krukkanten är luftrötter, och de är helt normala för en epifyt. Klipp inte bort friska luftrötter; de tar upp vatten och fukt ur luften. Försök inte heller tvinga ner dem i barken, eftersom de lätt bryts. Är de torra och skrumpna kan du klippa bort dem.
Orkidéer tål bara svag näring. Använd orkidégödsel i ungefär halva den dos förpackningen anger, vid de flesta vattningar under sommarhalvåret, och i ännu svagare dos eller inte alls under vintern. Spola igenom krukan med rent vatten en gång i månaden så att salter inte samlas i barken. Mer om doser står i guiden om att gödsla krukväxter.
Vanliga problem
Slappa, rynkiga blad. Oftast rötterna, inte bladen. Antingen har plantan torkat ut, eller så har rötterna ruttnat så att de inte kan ta upp vatten – och då hjälper mer vatten inte. Ta ur plantan och titta.
Gula blad. Ett gult blad längst ner då och då är normalt. Gulnar flera blad snabbt eller gulnar bladen uppifrån pekar det på rotskador, för mycket sol eller kyla. Se gula blad.
Knoppar som faller innan de slår ut. Drag, temperaturväxlingar, uttorkning eller att plantan har flyttats under knoppbildningen.
Kryp. Vita tussar vid bladfästena och på rötterna är ullöss, den vanligaste skadegöraren på orkidéer inomhus. Klibbiga blad kan bero på sköldlöss.
Andra orkidéer i handeln
Vid sidan av phalaenopsis säljs bland annat Oncidium, Dendrobium och Cattleya. De flesta av dem har förtjockade stamdelar, pseudobulber, som lagrar vatten, och de vill därför torka upp mer mellan vattningarna. De behöver också mer ljus – cattleya ungefär dubbelt så mycket som phalaenopsis, gärna ett söder- eller västfönster med tunn gardin. Kontrollera vilket släkte du har innan du sköter den som en phalaenopsis.
Alla vilt växande orkidéer i Sverige är fridlysta, men det gäller inte orkidéer du köper i kruka. Mer om reglerna står i fridlysta växter i Sverige. Köper du orkidéer på resa utanför EU gäller särskilda regler, och många arter omfattas dessutom av handelsregler för hotade arter – se ta hem växter från utlandet.
Sidoskott och delning
Ibland växer en liten ny planta ut från en knut på blomstängeln, en så kallad keiki. När den har ungefär tre blad och rötter som är 3–5 centimeter långa kan den skäras loss och planteras i egen kruka. Phalaenopsis går inte att dela som en tuvväxt, eftersom den bara har en tillväxtpunkt. Hur du gör steg för steg står i guiden om att föröka orkidé.
Vanliga frågor
Hur får man en orkidé att blomma igen?
En orkidé blommar oftast igen om den får ett ljust läge och några veckor med svalare nätter, runt 13–16 grader, på hösten. Det sätter igång en ny blomstängel. Ge den samtidigt svag gödsel under sommaren och se till att rötterna är friska.
Hur ofta ska man vattna en orkidé?
En vuxen phalaenopsis i barkjord behöver oftast vatten ungefär en gång i veckan. Spola ljummet vatten genom barken, låt krukan rinna av helt och se till att inget vatten står kvar i ytterkrukan. Plantor i mossa behöver vatten mer sällan.
Ska man klippa av blomstängeln på orkidén?
Ja, när blommorna fallit kan du klippa av stängeln nära basen, så samlar plantan kraft till en ny. Alternativt klipper du ovanför den andra knuten nerifrån för att få en sidogren med blommor snabbare, men det tar mer kraft från plantan. En gul, torr stängel ska alltid bort.
Är orkidéer giftiga för katter?
Phalaenopsis står på amerikanska ASPCA:s lista över växter som inte är giftiga för katt och hund. För människor skriver Giftinformationscentralen att förgiftningar inte är kända för de orkidéer som är vanliga i Sverige. En katt som äter mycket blad kan ändå få ont i magen, och vid symtom ska du kontakta veterinär eller djursjukhus.
Vad gör man med orkidéns luftrötter?
Låt friska luftrötter vara kvar. De är en naturlig del av plantan och tar upp fukt ur luften. Bara rötter som är torra, bruna och skrumpna kan klippas bort.
