Ordlista - trädgårdsord från A till Ö

Här förklaras de ord som dyker upp i odlingsböcker, på fröpåsar och i plantskolans skyltar – från avhärdning till ödem. Varje förklaring är kort. Finns det en artikel på Växtvärlden som går på djupet, länkar vi dit.

Hoppa till en bokstav: A · B · C · D · E · F · G · H · I · J · K · L · M · N · O · P · R · S · T · U · V · Y · Z · Å · Ä · Ö

A

Allemansrätten
Rätten att röra sig i naturen och plocka vilda blommor, bär och svamp som inte är fridlysta. Att gräva upp växter, lökar eller rötter ingår inte, och grenar från levande träd får du inte bryta. Mer om vad som gäller i allemansrätten och växterna.
Ampelväxt
En växt med hängande eller klängande skott som odlas i en upphängd kruka, en ampel. Exempel och skötsel finns bland hängväxter och klätterväxter inomhus.
Art
Grundenheten när växter delas in. Artens vetenskapliga namn har två delar, släktnamnet och ett artepitet, som i Monstera deliciosa – ett system som går tillbaka på Carl von Linné och växternas namn.
Auxin
Ett växthormon som bland annat styr rotbildning och får skotten att böja sig mot ljuset. Rotningsmedel bygger på auxinliknande ämnen, se om rothormon behövs.
Avhärdning
Att gradvis vänja förodlade plantor vid sol, vind och kyla innan de planteras ut. Hoppar du över steget får plantorna lätt brännskador eller stannar i växten – så avhärdar du plantorna.
Avläggare
En gren som får slå rot medan den sitter kvar på moderplantan, ofta genom att den böjs ned och täcks med jord. Den klipps loss först när den har egna rötter. Metoden används mycket för buskar, se föröka bärbuskar.

B

Barrotsplanta
En planta som säljs utan jord kring rötterna, vanligt för häckplantor, bärbuskar och fruktträd. Den planteras medan växten vilar, på hösten eller tidigt på våren, och rötterna får inte torka under tiden.
Basämne
Ett ämne som i första hand används till annat men som EU har godkänt för vissa växtskyddsändamål, till exempel vinäger och nässelextrakt. Det får bara användas på det sätt EU:s villkor anger – mer i vad privatpersoner får använda.
Bekämpningsmedel
Kemiska eller biologiska medel mot skadedjur, sjukdomar och ogräs. Privatpersoner får bara använda växtskyddsmedel i klass 3 med svenskt registreringsnummer, och glyfosat är förbjudet för privat bruk. Läs om bekämpningsmedel i hemträdgården.
Beskärning
Att klippa eller såga bort skott och grenar för att forma växten, ta bort sjukt och dött eller få fram ny tillväxt. När och hur beror på växten – grunderna finns i beskärning.
Biologisk bekämpning
Att använda levande organismer, som rovkvalster, parasitsteklar och nematoder, mot skadedjur. Det fungerar bäst i växthus och inomhus där nyttodjuren stannar kvar – se biologisk bekämpning med nyttodjur.
Biologisk mångfald
Variationen av arter, gener och livsmiljöer. I en trädgård handlar det om att ge plats åt insekter, fåglar och markliv, se biologisk mångfald i trädgården.
Bladfall
När en växt tappar många blad på kort tid. Hos krukväxter är flytt, drag och ändrat ljus vanliga orsaker – felsök med bladfall på krukväxter.
Bladfläcksjuka
Samlingsnamn för svamp- och bakterieangrepp som ger avgränsade fläckar på bladen, ofta med mörkare kant. Läs om bladfläcksjuka.
Bladlöss
Små, mjuka insekter som suger växtsaft, ofta i kolonier på skottspetsar och knoppar. De lämnar honungsdagg efter sig – bli av med bladlöss.
Bladstickling
Ett blad eller en bit av ett blad som får bilda rötter och en ny planta, vilket fungerar för till exempel begonia, svärmorstunga och många suckulenter. Se bladsticklingar.
Bladveck
Vinkeln mellan bladskaftet och stjälken. Där sitter de knoppar som kan bli nya skott, och därför skär man sticklingar strax under en nod.
Blomkolv
En tät, kolvformad blomställning med många små blommor, typisk för kallaväxter som fredskalla och flamingoblomma. Den omges av ett hölsterblad.

C

Cytokinin
Ett växthormon som främjar celldelning och skottbildning. Det finns i så kallad keikipasta för orkidéer, och sådana preparat räknas som växtskyddsmedel som måste ha svenskt registreringsnummer.

D

Delning
Att dela en tuva eller en rotklump i flera delar som var och en får skott och rötter. Det är det enklaste sättet att föröka de flesta perenner och många krukväxter – dela perenner och krukväxter.
Dränering
Hur lätt överskottsvatten rinner undan genom jorden. Dålig dränering ger syrebrist kring rötterna och är en vanlig orsak till rotröta, se dränering.

E

E-planta
Ett svenskt kvalitetsmärke för träd och buskar som valts ut och provodlats för svenskt klimat, bland annat fruktträd och bärbuskar. Märket nämns ofta när man väljer äppelträd för sin zon.
Epifyt
En växt som i naturen växer på andra växter, oftast på trädgrenar, utan att snylta på dem. Många orkidéer och luftväxter är epifyter, och därför odlas orkidén i bark i stället för jord.
Etiolering
När en växt får för lite ljus och blir lång, tunn och blek med långt mellan bladen. Ljuset måste öka – långa, tunna skott förklarar hur.
Ettårig växt
En växt som gror, blommar, sätter frö och dör under en och samma säsong, som de flesta sommarblommor och många grönsaker.

F

F1-hybrid
Första generationen efter en korsning mellan två renodlade föräldralinjer. Plantorna blir jämna och ofta kraftiga, men frön du tar från dem ger inte samma växt igen – se samla egna frön.
Fotosyntes
Processen där växten med hjälp av ljusenergi bygger socker av koldioxid och vatten och släpper ut syre. Den sker i bladens gröna delar, se hur växter växer.
Fototropism
Att skott växer mot ljuset. Det är därför krukväxter i fönstret lutar utåt och behöver vridas – varför växter växer mot ljuset.
Fridlysning
Ett skydd enligt artskyddsförordningen som gör det förbjudet att plocka, gräva upp eller skada vissa vilda arter. En ny lista gäller från 1 november 2026, och alla vilt växande orkidéer är fortfarande fridlysta – se fridlysta växter i Sverige.
Frösådd
Att föröka växter från frö, inomhus i krukor eller direkt i landet. Vissa grönsaker trivs bäst med att sås direkt ute, andra behöver ett försprång inomhus.
Förgroning
Att låta sättpotatis ligga ljust och svalt några veckor före sättningen så att de bildar korta, kraftiga groddar. Det ger en tidigare skörd, se sätta potatis.
Förodling
Att så inomhus tidigt på året och plantera ut plantorna när frostrisken är över. Det behövs för växter med lång utvecklingstid, som tomat och chili – förodla inomhus.

G

Gallring
Att ta bort en del av plantorna i en rad som såtts för tätt, så att de som blir kvar får plats att växa. Morötter och rödbetor blir små och krokiga om de inte gallras, se odla morötter.
Groning
När fröet vaknar, tar upp vatten och skickar ut rot och hjärtblad. Vatten, rätt temperatur och för vissa frön ljus eller kyla krävs – läs om groningsförhållanden.
Groningstest
Att lägga några frön på fuktigt papper för att se hur stor andel som gror innan du sår gamla frön. Så gör du ett groningstest.
Grundstam
Den rotade delen som en sort ympas på. Grundstammen avgör bland annat hur stort ett fruktträd blir och hur väl det tål kyla, se ympning av fruktträd.
Gråmögel
En svampsjukdom (Botrytis) som ger grått, dammande mögel på blad, blommor och bär. Den gynnas av fukt och stillastående luft – gråmögel och hur du förebygger det.
Gröngödsling
Växter som klöver, vicker eller honungsfacelia som sås för att förbättra jorden och sedan klipps ned och myllas in. Baljväxter bland dem binder dessutom kväve, se naturlig gödsel.
Gödsel
Allt som tillför växtnäring, från stallgödsel och kompost till flytande konstgödsel. Skillnaderna reds ut i gödseltyper.

H

Halvskugga
Ett läge med sol en del av dagen, oftast morgon- eller kvällssol, och skugga resten. Hur du läser av ljuset i ett rum eller en rabatt står i ljus och placering.
Hjärtblad
De första bladen som kommer ur fröet. De ser ofta helt annorlunda ut än växtens riktiga blad, och det är när de riktiga bladen kommit som plantan är redo att skolas om.
Honungsdagg
Klibbig, sockerrik vätska som sugande skadedjur som bladlöss, ullöss och sköldlöss lämnar efter sig. På honungsdaggen växer ofta en svart sotdaggsvamp – se klibbiga blad.
Hydrokultur
Odling utan jord, i lerkulor eller annat material med en vattenreservoar och näringslösning. Läs om hydrokultur och leca.
Häck
En tät rad av buskar eller träd som klipps till en vägg. Valet av art avgör hur tät, hög och lättskött den blir – se häckväxter.
Härdighet
Hur väl en växt klarar kyla och vinter. För träd och buskar anges den i odlingszoner, för perenner med Perennagruppens bokstäver – båda systemen förklaras i odlingszoner i Sverige.
Hårt vatten
Vatten med mycket kalcium och magnesium, vanligen angivet i tyska grader (°dH). Det kan ge vita beläggningar och höja pH i krukjorden. Din kommun redovisar hårdheten – läs om vattenkvalitet och hårt vatten.
Högblad
Ombildade blad nära blomman som ofta är färgade och ser ut som kronblad. Det röda på julstjärnan är högblad, se julstjärna.
Hölsterblad
Ett stort högblad som omsluter blomkolven hos kallaväxter. Det vita som de flesta kallar fredskallans blomma är hölsterbladet, se fredskalla.

I

Internod
Stjälkbiten mellan två noder. Långa internoder är ett tecken på att växten sträckt sig efter ljus, se så är växten uppbyggd.
Invasiv främmande art
En art som människan fört hit och som sprider sig och tränger undan inhemsk natur. Sedan förordningen 2026:311 är bland annat blomsterlupin, vresros och gullris förbjudna att sälja och plantera, och parkslide står på EU:s förbudslista – se invasiva främmande växter.

J

Jordart
Jordens mineraldel sorterad efter kornstorlek: lera, mjäla, sand, grus. Jordarten styr hur jorden håller vatten och näring, se jordtyper.
Jordkällare
Ett förvaringsutrymme i eller under marken som håller sig svalt, fuktigt och frostfritt året runt. Där kan rotfrukter, potatis och äpplen klara sig långt in på vintern – förvara rotfrukter och jordkällare.
Jordloppor
Små, hoppande skalbaggar som gnager hål i bladen på kål, rädisor och andra korsblommiga växter. De gör mest skada på unga plantor i torrt väder, se jordloppor.
Järnnätter
Folktro om vissa nätter i juni och augusti då frosten skulle slå till. SMHI har inte funnit något statistiskt stöd för att just de nätterna är mer utsatta, se sista frostnatten.

K

Kallbänk
En låg, ouppvärmd låda med genomskinligt lock som ger plantor skydd mot kyla och vind. Den används för avhärdning och tidig sådd – se kallbänk och odlingstunnel.
Kalkning
Att tillföra kalk för att höja jordens pH när den är för sur. Kalka efter ett jordprov, inte på vana, och aldrig där surjordsväxter står – pH och kalkning.
Karantänskadegörare
Särskilt farliga skadegörare och sjukdomar som det aldrig är tillåtet att sprida. De är skälet till reglerna om att ta hem växter från utlandet.
Keiki
En liten ny planta som växer fram på en orkidés blomstängel, oftast hos Phalaenopsis. När den fått egna rötter kan den skäras loss, se föröka orkidé.
Klyvöppning
Mikroskopiska porer, mest på bladens undersida, där växten tar in koldioxid och släpper ut vattenånga. Läs om hur växter använder vatten.
Klätterväxt
En växt som tar sig upp med klängen, slingrande skott, häftrötter eller taggar och behöver något att klättra på. Se klätterväxter utomhus.
Klorofyll
Det gröna färgämnet som fångar ljuset i fotosyntesen. Det tar främst upp rött och blått ljus och reflekterar grönt – varför växter är gröna.
Kloros
Gulnande blad på grund av brist på klorofyll, ofta med gröna nerver kvar. Vanliga orsaker är brist på kväve, järn eller magnesium eller ett för högt pH, se näringsbrist.
Knoppfall
När knoppar faller av innan de slår ut. Flytt, torka, drag och ojämn vattning är vanliga orsaker – knoppfall.
Knöl
En förtjockad del av stammen eller roten där växten lagrar näring. Potatisen är en stamknöl, dahlians knölar är rotknölar, se dahlior.
Kolonilott
En odlingslott i ett koloniområde som man arrenderar, oftast genom en koloniträdgårdsförening. Läs om att odla på kolonilott och om kolonirörelsen i Sverige.
Kompost
Trädgårds- och köksavfall som brutits ned av mikroorganismer och maskar till mullrik jordförbättring. Kompost av matavfall kräver anmälan till kommunen – se kompost och kompostera matavfall.
Korspollinering
När pollen från en planta befruktar blommor på en annan. Många äpple- och päronsorter behöver en annan sort i närheten för att ge frukt, se pollinering.

L

Leca
Brända lerkulor som används i hydrokultur och som dränerande material i krukor. Se hydrokultur och leca.
Lerjord
Jord med mycket fina partiklar som håller vatten och näring bra men blir tung, kall och syrefattig när den är blöt. Läs om jordtyper.
Luftavläggare
Att få en stam att bilda rötter medan den sitter kvar på växten, genom att såra den och linda in stället i fuktig mossa. Metoden passar gummifikus och andra stora krukväxter – luftavläggare.
Luftfuktighet
Hur mycket vattenånga luften innehåller. Inomhusluften blir torr under eldningssäsongen, vilket många tropiska krukväxter tål dåligt, se luftfuktighet.
Luftrot
Rötter som växer ovan jord från stammen och hjälper växten att klättra eller ta upp fukt. Monstera och många orkidéer har dem, se monstera.
Lök
En förkortad stam omgiven av köttiga fjäll fyllda med näring, som hos tulpan, narciss och matlök. Hur djupt och när de sätts står i plantera tulpanlökar.

M

Makronäring
De näringsämnen växten behöver mest av: kväve, fosfor och kalium, och därefter kalcium, magnesium och svavel. Brist syns ofta på bladen, se näringsbrist.
Marktäckare
Låga växter som bildar en tät matta och håller ogräset tillbaka. Se marktäckare.
Mikroklimat
Det lokala klimatet på en viss plats, som en varm sydvägg eller en kall sänka. Skillnaden kan vara lika stor som en hel odlingszon, se odlingszoner i Sverige.
Mjöldagg
En svampsjukdom som lägger ett vitt, mjöligt överdrag på blad och skott. Den gynnas av fuktig luft kombinerad med torra rötter – se mjöldagg.
Moderplanta
Den planta som sticklingar, revor eller avläggare tas från. Ta material från en frisk och kraftig moderplanta, se sticklingar.
Mull
Nedbrutet organiskt material i jorden, ibland kallat humus. Mullen håller vatten och näring och ger jorden en luftig struktur – mullrik jord.
Mullhalt
Hur stor andel av jorden som består av mull. Den kan mätas med ett jordprov tillsammans med pH och näringsinnehåll, se jordtyper.
Mykorrhiza
Ett samarbete mellan svampar och växtrötter där svampen hjälper till med vatten och näring och får socker tillbaka. Läs om mykorrhiza och livet i jorden.
Mylla
Lucker, mullrik matjord. Att mylla ned betyder att blanda in gödsel, kompost eller frö i ytan av jorden, se mull.
Mördarsnigel
Mördarsnigeln (Arion vulgaris, tidigare spansk skogssnigel) är en främmande art som kan äta upp grönsaksland och perenner. Ingen är skyldig att bekämpa den, men det lönar sig – mördarsnigel.

N

Nekros
Död vävnad, som syns som bruna eller svarta, torra partier på bladen. Orsaken kan vara allt från torka och sol till svampangrepp, se bruna fläckar på blad.
Nematoder
Mikroskopiska rundmaskar. Vissa arter säljs som nyttodjur mot sorgmyggor, sniglar och andra skadedjur och får användas av privatpersoner när arten är godkänd av Naturvårdsverket – se biologisk bekämpning.
Nod
Det ställe på stjälken där blad och knoppar sitter. Rötter bildas lättast vid noderna, och därför skärs sticklingar strax under en nod – se så är växten uppbyggd.
NPK
Beteckningen på gödselförpackningar för kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Som tumregel driver kväve bladtillväxt, fosfor rötter och blomning och kalium motståndskraft och fruktsättning – läs om gödseltyper.
Nypning av vissna blommor
Att knipsa bort överblommade blommor så att växten lägger kraft på nya i stället för frö. Det förlänger blomningen hos många sommarblommor, se nypa vissna blommor.
Nyttodjur
Djur som äter eller parasiterar skadedjur, till exempel nyckelpigor, rovkvalster och parasitsteklar. Några kan köpas för biologisk bekämpning.
Det svenska namnet på släktet Geranium, som blodnäva. Det engelska "geranium" används ofta om pelargoner, men det är ett annat släkte.
Näringsbrist
När växten inte får tillräckligt av ett näringsämne, vilket brukar synas som gula, bleka eller missfärgade blad. Att avgöra vilket ämne som saknas beskrivs i näringsbrist.

O

Odlingszon
Sverige är indelat i åtta odlingszoner, där zon 1 är mildast och zon 8 kärvast. Zonerna gäller bara träd och buskar, och din zon slår du upp på zonkartan.se – se odlingszoner i Sverige och verktyget vad betyder min odlingszon.
Omplantering
Att flytta en krukväxt till ny jord, och vid behov en större kruka, när rötterna fyllt den gamla eller jorden tagit slut. Se omplantering – när och hur.
Omskolning
Att flytta småplantor från såbrättet till egna krukor när de fått sina första riktiga blad, ibland kallat pikering. Det ger rötterna plats och plantan mer näring – förodla inomhus.

P

Pallkrage
En stapelbar träram, ursprungligen gjord för lastpallar, som fylls med jord och blir en upphöjd odlingsbädd. Jorden värms snabbare på våren och är lätt att sköta – odla i pallkrage.
Pelargon
Släktet Pelargonium, krukväxten som många övervintrar inomhus. Den kallas ofta felaktigt geranium – se pelargoner.
Perenn
En flerårig, örtartad växt som vissnar ned på hösten och kommer tillbaka från roten på våren. Lättodlade sorter finns i perenner för nybörjare.
Perennagruppens härdighetsbokstäver
Märkningen A, B, C och D på svenskodlade perenner anger hur sannolikt det är att perennen övervintrar i rätt läge: A pålitligt, B vanligtvis, C ibland och D inte alls. En asterisk (A*, B*, C*) betyder i väldränerat läge, och bokstäverna säger ingenting om var i landet du bor – se odlingszoner i Sverige.
Perlit
Vita, lätta korn av upphettat vulkaniskt glas som blandas i jorden för att göra den luftigare. Vanligt i så- och sticklingsjord, se blanda egen jord.
Permakultur
Ett sätt att planera odling efter naturens egna kretslopp, med fleråriga växter, täckodling och så lite insatser utifrån som möjligt. Läs om permakultur.
pH
Ett mått på hur sur eller basisk jorden är. Under 7 är surt och över 7 basiskt, och de flesta trädgårdsväxter trivs i svagt sur till neutral jord – pH och kalkning.
Planteringsjord
Färdigblandad jord för krukor och plantering, oftast gödslad och ibland med torv. För kaktusar, orkidéer och sådd behövs andra blandningar, se blanda egen jord.
Pollinering
När pollen förs från ståndare till pistill, med insekter, vind eller för hand. Utan pollinering blir det ingen frukt och inga frön – pollinering.
Pollinatör
Ett djur som för pollen mellan blommor, i Sverige främst bin, humlor, blomflugor och fjärilar. Se bi- och fjärilsvänliga växter.
Potatisbladmögel
En sjukdom som ger bruna fläckar på potatisblasten och kan sprida sig till knölarna. Den gynnas av fuktigt sommarväder, se potatisbladmögel.

R

Rabatt
En planterad bädd med perenner, sommarblommor eller buskar, oftast längs en gång eller ett hus. Se anlägga en rabatt.
Reva
Ett skott som kryper längs marken och bildar en ny planta där det slår rot, som hos jordgubbar och ampellilja. Ett annat ord är utlöpare – se revor.
Rhizom
En jordstam: en stam som växer vågrätt i eller på marken och skickar upp nya skott. Iris har rhizom vid ytan, och kirskål sprider sig med långa jordstammar – se iris.
Rost
Svampsjukdomar som ger orange, bruna eller gula sporsamlingar, oftast på bladens undersida. Läs om rost på växter.
Rothormon
Ett medel som ska få sticklingar att bilda rötter snabbare. Preparat med växthormon räknas som växtskyddsmedel och måste ha svenskt registreringsnummer, och de flesta lättrotade växter klarar sig utan – rothormon – behövs det.
Rotklump
Rötterna och jorden de håller ihop, så som de kommer ur krukan. En rotklump som är helt genomvävd av rötter är ett tecken på att det är dags för omplantering.
Rotogräs
Fleråriga ogräs som sprider sig med rötter eller jordstammar och växer upp igen ur små bitar, som kvickrot, kirskål och åkerfräken. Se åkerfräken och kvickrot.
Rotröta
När rötterna ruttnar, oftast för att jorden varit blöt för länge och rötterna fått syrebrist. Friska rötter är ljusa och fasta, ruttna är bruna och mjuka – rotröta.

S

Sandjord
Jord med grova korn som släpper igenom vatten snabbt och värms upp tidigt på våren, men torkar ut och lakas lätt på näring. Se jordtyper.
Självpollinering
När en blomma befruktas med pollen från samma planta. Tomater och ärtor klarar sig så, medan många fruktträd behöver en annan sort – pollinering.
Skorv
En svampsjukdom som ger mörka, sträva fläckar på blad och frukt, vanligast på äpple och päron. Se fruktträdens sjukdomar.
Sköldlöss
Sugande insekter som sitter stilla under en liten brun eller grå sköld på stjälkar och bladnerver. De lämnar honungsdagg och är svåra att upptäcka tidigt – ullöss och sköldlöss.
Solbränna
Bleka eller bruna, torra fläckar på blad som fått mer direkt sol än de är vana vid, ofta efter flytt eller utplantering. Se solbränna på blad.
Sorgmygga
Små svarta flugor som svärmar kring krukjorden. Larverna lever i fuktig jord och kan skada rötterna på sticklingar och småplantor – bli av med sorgmyggor.
Sort
En odlad variant inom en art med bestämda egenskaper, skriven inom enkla citattecken efter artnamnet. Sorter skyddade med växtförädlarrätt får förökas för eget bruk, men inte säljas.
Spinnkvalster
Mycket små spindeldjur som suger på bladens undersida och ger fint prickiga, bleka blad och ibland tunn väv. De gynnas av torr, varm inomhusluft – spinnkvalster.
Stickling
En avskuren bit av ett skott som får bilda rötter och bli en ny planta med samma egenskaper som moderplantan. Grunderna finns i sticklingar, och för växter som rotar sig lätt räcker ofta sticklingar i vatten.
Stocklöpning
När en grönsak skjuter blomstängel i förtid och bladen eller roten blir små och beska. Långa dagar, värme och torka brukar sätta igång det hos sallat och spenat – se odla sallat.
Stolon
Det botaniska ordet för en ovanjordisk utlöpare, alltså en reva.
Stratifiering
Kallbehandling av frön som behöver en period av fukt och kyla innan de gror, som många perenner och träd. Fröpåsen anger det, se groningsförhållanden.
Suckulent
En växt som lagrar vatten i tjocka blad, stammar eller rötter, som aloe, paradisträd och kaktusar. De tål torka men inte blöt jord, se suckulenter inomhus.
Surjordsväxt
En växt som kräver jord med lågt pH, som rhododendron, ljung och amerikanska blåbär. I kalkrik jord gulnar bladen – se rhododendron och azalea.

T

Tjuvar
Sidoskott som växer ut i bladvecken, särskilt på tomater. Stjälktomater tjuvas, vilket betyder att sidoskotten bryts bort så att kraften går till klasarna – odla tomater.
Toppning
Att nypa eller klippa av skottspetsen så att plantan förgrenar sig och blir tätare. Det används på bland annat pelargoner och palettblad, se föröka pelargoner.
Torv
Delvis nedbrutna växtrester från myrar, länge huvudingrediensen i planteringsjord. Att bryta torv kräver att våtmarken dikas, vilket ger utsläpp av växthusgaser – se torvfri jord.
Transpiration
Växtens avdunstning av vatten genom klyvöppningarna. Den driver vattnets väg från rötterna upp i bladen, se hur växter använder vatten.
Trips
Små, smala insekter som suger på blad och blommor och lämnar silvriga fläckar med svarta prickar. Läs om trips.
Tvåårig växt
En växt som bildar en bladrosett första året och blommar, sätter frö och dör det andra, som stockros och många rotfrukter om de får stå kvar. Se stockros.
Täckodling
Att täcka jorden med gräsklipp, löv, halm eller annat organiskt material. Det håller fukten, hindrar ogräs och föder maskarna – täckodling.

U

Ullöss
Sugande insekter täckta av vitt vaxludd som ser ut som små bomullstussar, ofta i bladvecken. De är bland de vanligaste skadedjuren på krukväxter – ullöss och sköldlöss.
Undervattning
När växten får för lite vatten och slokar, får torra bladkanter eller tappar blad. Se undervattning.
Uppbindning
Att stötta höga eller tunga växter med pinnar, nät eller snören innan de lägger sig. Se uppbindning och stöd.
Uppkupning
Att dra upp jord runt potatisplantorna medan de växer, så att knölarna hålls täckta och inte blir gröna i ljuset. Se sätta potatis.

V

Vattenskott
Kraftiga, rakt uppåtväxande skott som fruktträd skjuter efter hård beskärning. De ger sällan frukt och tas oftast bort – beskära äppelträd.
Vegetationsperiod
Den del av året då växterna växer. I zonkartans underlag räknas den som antalet dagar med en medeltemperatur på minst plus tre grader, se odlingszoner i Sverige.
Vegetativ förökning
Förökning utan frö, med sticklingar, delning, revor, avläggare eller ympning. Den nya plantan blir en exakt kopia av moderplantan – översikt i föröka växter.
Vermikulit
Ett upphettat mineral i lätta flagor som suger upp och håller vatten. Det blandas i så- och sticklingsjord, se blanda egen jord.
Vila
En period då växten växer långsamt eller inte alls, för de flesta krukväxter under den mörka vintern. Då behöver de mindre vatten och ingen gödsel – vinterskötsel av krukväxter.
Vintergrön
En växt som behåller bladen eller barren över vintern. Se vintergröna växter i trädgården.
Vintersticklingar
Sticklingar av bladlösa kvistar som tas under vilan och sätts direkt i jorden eller förvaras svalt till våren. Många buskar förökas lätt så, se vintersticklingar av buskar.
Vinterskydd
Granris, löv, säckväv eller annat som skyddar växter mot kyla, uttorkning och vintersol. Se vinterskydd i trädgården.
Växtbelysning
Lampor som ger växterna det ljus som inte räcker till i ett svenskt fönster mellan oktober och februari. Se växtbelysning – välj och använd.
Växtföljd
Att flytta grönsaksgrupperna till en ny plats i landet varje år, så att jorden inte tröttas ut och sjukdomar inte byggs upp. Se köksträdgård för nybörjare.
Växthus
Ett glas- eller plastbyggt odlingsrum som förlänger säsongen och gör det möjligt att odla värmekrävande grönsaker. Se växthus.
Växtpass
En etikett som visar att växten uppfyller EU:s krav på växtskydd. Den krävs bland annat när växter säljs via nätet, och det är säljarens ansvar att den finns – ta hem växter från utlandet.

Y

Ympkvist
Den kvist av den önskade sorten som ympas på grundstammen. Den bestämmer vilken frukt trädet ger, se ympning.
Ympning
Att foga ihop en ympkvist med en grundstam så att de växer samman till en planta. Så förökas nästan alla fruktträd och många rosor – ympning av fruktträd.
Ympställe
Den förtjockade punkten där ympkvisten och grundstammen vuxit ihop. Skott som kommer under ympstället är vildskott från grundstammen, se föröka rosor.

Z

Zonkartan
Kartan över Sveriges åtta odlingszoner, framtagen av Riksförbundet Svensk Trädgård. Den digitala versionen på zonkartan.se visar zonen för en adress – se odlingszon.

Å

Åkerfräken
Ett djupt rotat, flerårigt ogräs med ledade, gröna stjälkar som är nästan omöjligt att gräva bort helt. Se åkerfräken och kvickrot.
Årets perenn
En perenn som utses varje år av Perennagruppen, de svenska perennodlarnas förening inom LRF Trädgård. Det är samma grupp som står bakom härdighetsbokstäverna.

Ä

Ängsmark
En yta med gräs och ängsblommor som slås en eller ett par gånger om året i stället för att klippas som gräsmatta. Den trivs bäst i mager jord – ängsmark i trädgården.

Ö

Ödem
Små vattniga blåsor på bladens undersida som sedan blir korkiga och bruna. Det är ingen sjukdom utan en vattenrubbning: rötterna tar upp mer vatten än bladen hinner avge – vattenblåsor och korkfläckar.
Övervattning
När jorden hålls så blöt att rötterna får syrebrist. Det leder ofta till rotröta och är ett av de vanligaste skälen till att krukväxter dör – övervattning.
Övervintring
Att hjälpa en växt genom vintern, ute med vinterskydd eller inne i ett svalt och ljust rum. Hur det går till för pelargoner står i övervintra pelargoner.