Klematis (Clematis) vill ha skotten i sol och rötterna i sval skugga, en djup, näringsrik och fuktig jord, och tunna trådar eller nät att klänga i. Storblommiga sorter planteras några centimeter djupare än de stod i krukan. Hur du ska beskära beror på vilken av tre beskärningsgrupper sorten tillhör – och det är den uppgiften du ska leta efter på etiketten.
Klematis har rykte om sig att vara svår, men det mesta som går fel har enkla orsaker: en torr, varm rotzon, ett stöd som är för grovt att greppa, en beskärning i fel tid, eller den svampsjukdom som får hela skott att vissna på några dagar. Med rätt plats och rätt sort är klematis en av de mest blomrika klätterväxterna i svenska trädgårdar.
Växtfakta
- Ljus
- Sol eller halvskugga för skotten. Skuggad, sval rotzon
- Vattning
- Jämn fukt, rikligt vid torka – särskilt de första åren och i kruka
- Härdighet
- Vedartade klematis följer zonkartan och härdigheten varierar mycket mellan sorter. Kontrollera sortens zonangivelse vid köpet
- Jord
- Djup, mullrik, fuktighetshållande men väldränerad
- Blomning
- Från vår till höst, beroende på art och sort
- Svårighet
- Medel
- Giftighet
- Innehåller irriterande ämnen som kan ge sveda i mun och svalg samt magbesvär (Giftinformationscentralen). Kan ge besvär hos djur
Arter och grupper
Det finns hundratals arter och tusentals sorter, från små vårblommande klematis till kraftiga lianer som klättrar upp i träd. Några grupper är vanliga i handeln:
- Alpklematis (Clematis alpina) och närstående arter blommar tidigt på våren med nickande, klocklika blommor. De hör till de tåligaste.
- Bergklematis (Clematis montana) är mycket kraftig och blommar rikligt på försommaren, men är känsligare för kyla.
- Storblommiga hybrider har de stora, platta blommorna i lila, blått, rosa, rött och vitt. Vissa blommar på försommaren och igen på sensommaren, andra bara på sensommaren.
- Italiensk klematis (Clematis viticella) och dess sorter har mindre blommor i stora mängder på sensommaren, är friska och lättskötta.
- Gullklematis (Clematis tangutica) har gula, klocklika blommor och fluffiga frön på hösten.
- Örtartade klematis, som Clematis integrifolia, klättrar inte utan växer som en perenn och vissnar ner varje vinter.
Klätterklematis är vedartade växter, och därför har de flesta en zonangivelse, precis som buskar. Härdigheten skiljer sig mycket: en kraftig sort som klarar sig i en mild trädgård kan frysa ner varje vinter längre norrut. Jämför sortens zon med din egen på odlingszoner i Sverige. De örtartade klematisarna bedöms i stället som perenner.
Klematissaft och händer Enligt Giftinformationscentralen innehåller klematis irriterande ämnen som kan ge sveda i mun och svalg samt magbesvär, till exempel ont i magen, illamående, kräkningar och diarré. Saften kan också irritera huden, så använd handskar när du beskär. Ring 112 vid akut fara. I mindre akuta fall: Giftinformationscentralen 010-456 67 00 (dygnet runt). Har ett djur tuggat på växten: kontakta veterinär eller djursjukhus.
Läge: huvudet i solen, fötterna i skuggan
Den gamla tumregeln stämmer. De flesta klematis blommar bäst när skotten får sol eller halvskugga, men rötterna vill ha det svalt och fuktigt. En klematis i ett soligt söderläge mot en varm husvägg, där jorden blir het och torr, tynar ofta bort. Skugga roten med en låg perenn eller buske framför, med stenplattor eller med ett tjockt lager täckmaterial, se täckodling.
Plantera inte tätt intill en vägg, där jorden ofta är torr och regnet inte når fram. Sätt plantan 30–40 centimeter ut och led skotten in mot stödet med en pinne. I djup skugga blir blomningen sparsam. Det finns dock sorter som klarar ett norrläge, och ljusa blommor syns bättre där. Vissa storblommiga sorter bleks dessutom i stark sol. Fler klätterväxter för olika lägen finns i klätterväxter utomhus.
Stöd som klematisen kan greppa
Klematis klättrar med bladskaften, som lindar sig runt det de kommer åt. De klarar bara tunna saker – ungefär så tjockt som en blyertspenna eller tunnare. En grov spaljé, en slät vägg eller ett stuprör räcker inte. Spänn upp tunna vajrar, ett nät eller ett trådgaller, och se till att det sitter några centimeter ut från väggen så att luften kan cirkulera. Klematis kan också få klättra i en buske, en ros eller ett fruktträd, där den ofta trivs bra. Mer om stöd i uppbindning och stöd.
Så planterar du klematis
Klematis säljs nästan alltid i kruka och kan planteras från våren till tidig höst, så länge jorden inte är frusen eller uttorkad.
- Blötlägg rotklumpen i en hink vatten innan du planterar.
- Gräv en djup och bred grop, gärna en halv meter åt alla håll, och blanda den uppgrävda jorden med kompost eller väl brunnen gödsel.
- Plantera storblommiga sorter djupt, så att toppen av rotklumpen hamnar 5–8 centimeter under jordytan. Det gör att plantan kan skjuta nya skott från knopparna under jorden om skotten skadas av kyla eller vissnesjuka. Vår- och vinterblommande arter, italiensk klematis, gullklematis och örtartade klematis planteras i stället med rotklumpen i nivå med jordytan.
- Ta bort bambupinnen försiktigt eller låt den sitta och led skotten mot det riktiga stödet. Skotten bryts lätt.
- Vattna rikligt och fortsätt regelbundet hela första sommaren.
Klematis i kruka går bra med mindre sorter. Krukan behöver vara minst 45 centimeter djup och bred, och plantan behöver vattnas och gödslas regelbundet. Över vintern bör krukan stå skyddat, eftersom rötterna fryser lättare i kruka.
Beskärning – grupp 1, 2 och 3
Klematis delas in i tre beskärningsgrupper efter när och på vilka skott de blommar. På etiketten står ofta gruppen. Saknas den, titta på när plantan blommar.
| Grupp | Blommar | Så beskär du |
|---|---|---|
| Grupp 1 | Vår och tidig försommar, på fjolårets skott. Bland annat alpklematis och bergklematis | Behöver ingen årlig beskärning. Klipp vid behov direkt efter blomningen för att hålla plantan inom ramarna |
| Grupp 2 | Försommar på fjolårets skott, ofta igen på sensommaren. Många storblommiga hybrider | Lätt beskärning på våren: ta bort döda skott och klipp övriga ovanför ett par kraftiga knoppar. Kan klippas lätt igen efter första blomningen |
| Grupp 3 | Sensommar och höst, på årets skott. Italiensk klematis, gullklematis och sent blommande storblommiga sorter | Klipp ner alla skott till 20–40 centimeter ovanför marken på senvintern eller tidig vår, ovanför ett par knoppar |
Grupp 3 är enklast: allt klipps ner varje vår, och plantan blommar på de nya skotten. Klipper du en grupp 1-klematis på samma sätt förlorar du blommorna för det året. Är du osäker på gruppen och plantan blommar på sensommaren, är det säkraste att behandla den som grupp 3; blommar den på försommaren, klipp försiktigt.
Första vårens beskärning Oavsett grupp mår en nyplanterad klätterklematis bra av att klippas ner till 15–30 centimeter ovanför ett par knoppar den första våren efter planteringen. Det känns hårt, men plantan förgrenar sig då från basen i stället för att växa upp som ett enda kalt skott.
Lämnas en klematis helt utan beskärning blir den ofta en trasslig massa med kala stjälkar nertill och blommorna högt ovanför ögonhöjd. Allmänna råd om snitt och verktyg finns i beskärning.
Vattning och gödsling
Klematis vill ha jämn fukt. Under torra perioder behöver den mycket vatten vid roten, gärna en hel kanna en gång i veckan, särskilt de första åren och om den växer intill en vägg eller i ett träd där den konkurrerar om vattnet. Torkstressade plantor får lättare mjöldagg. Se vattna trädgården.
Gödsla på våren när tillväxten börjar, gärna med en gödsel som innehåller mer kalium än kväve, och ge eventuellt en giva till efter första blomningen. Lägg kompost runt roten varje vår. Mer i gödsla trädgården.
Klematisvissnesjuka och andra problem
Klematisvissnesjuka är en svampsjukdom som främst drabbar storblommiga hybrider. Ett eller flera skott vissnar plötsligt och blir svarta, ofta just när knopparna ska slå ut. Klipp bort de angripna skotten ända ner till friskt trä, gärna under jordytan, och lägg dem inte på komposten. Djupt planterade plantor brukar skjuta nya skott från basen. Italiensk klematis och de småblommiga arterna drabbas sällan.
Mjöldagg ger ett vitt lager på bladen under sensommaren, mest på plantor som står torrt, se mjöldagg. Sniglar äter gärna unga skott på våren, och kan döda en nyplanterad klematis, se mördarsnigel. Bladlöss kan sitta på nya skott, se bladlöss.
En klematis som inte blommar har oftast beskurits i fel grupp, står i för djup skugga eller har fått för mycket kväve. Mer i växten blommar inte.
Vanliga frågor
När ska man beskära klematis?
Det beror på beskärningsgruppen. Grupp 3, som blommar på sensommaren, klipps ner till 20–40 centimeter på senvintern eller tidig vår. Grupp 2 beskärs lätt på våren, och grupp 1, som blommar på våren, behöver bara klippas vid behov direkt efter blomningen.
Varför vissnar min klematis plötsligt?
Skott som plötsligt vissnar och svartnar beror ofta på klematisvissnesjuka, en svampsjukdom på storblommiga hybrider. Klipp ner angripna skott till friskt trä. Torka vid roten och skadade stjälkar nertill kan ge samma symtom.
Hur djupt ska man plantera klematis?
Storblommiga klematis planteras så att toppen av rotklumpen hamnar 5–8 centimeter under jordytan, så att plantan kan skjuta nya skott underifrån om den skadas. Vårblommande arter, italiensk klematis och örtartade klematis planteras i nivå med jordytan.
Är klematis giftig?
Klematis innehåller enligt Giftinformationscentralen irriterande ämnen som kan ge sveda i mun och svalg samt magbesvär. Saften kan även irritera huden. Uppgiften gäller människa; har ett djur tuggat på växten, kontakta veterinär.
