Rosor vill ha sol största delen av dagen, en djup, mullrik jord som inte blir stående blöt, och en sort vars zonangivelse passar din trädgård. Plantera ympade rosor så att ympstället hamnar minst tio centimeter under jordytan, vattna ordentligt första sommaren och gödsla på våren och försommaren. Med det på plats klarar sig de flesta härdiga buskrosor med lite tillsyn i många år.
Rosor är buskar, och därför gäller odlingszonerna för dem – till skillnad från perenner. Det gör valet av sort viktigare än för det mesta annat i rabatten. En tålig parkros kan blomma i en norrländsk trädgård, medan en storblommig tehybrid kan frysa ner till marken redan i en mild zon. En ros får du dock inte plantera längre, och det är vresrosen, som sedan den 15 maj 2026 står på den svenska listan över invasiva arter.
Rosgrupperna – vilken typ passar dig?
Det finns tusentals rossorter, men de flesta kan sorteras i några grupper som säger mycket om hur de växer och hur mycket skötsel de behöver.
| Grupp | Så växer de | Passar för |
|---|---|---|
| Buskrosor och parkrosor | Stora, ofta mycket härdiga buskar. Många blommar en gång, rikligt, i juni–juli, andra remonterar (blommar om) | Frivuxen häck, buskage, kärvare lägen, den som vill ha lite arbete |
| Gammaldags rosor | Äldre rosgrupper med fyllda, ofta doftande blommor. Härdigheten varierar mycket mellan grupperna | Torparträdgård, doft, kulturhistoria |
| Rabattrosor (tehybrider och floribundarosor) | Lägre, blommar hela sommaren. Tehybrider har stora enskilda blommor, floribundarosor blommor i klasar | Rabatt i soligt, skyddat läge i mildare zoner |
| Klätterrosor och slingerrosor | Långa skott som binds upp mot spaljé, vägg eller pergola | Väggar, valv, staket – se klätterrosor |
| Marktäckande rosor | Låga, breda och ofta friska sorter som breder ut sig | Slänter, kanter, större planteringar |
Som tumregel är buskrosorna och parkrosorna de härdigaste och friskaste, medan tehybriderna är de mest krävande. Rabattrosor och tehybrider behöver mer gödsel, mer beskärning och oftare vinterskydd, och de är oftare drabbade av svampsjukdomar.
Härdighet och zon – välj rätt från början
Eftersom rosor är vedartade växter har de flesta en zonangivelse på etiketten, som säger upp till vilken odlingszon sorten förväntas klara vintern. Den är det viktigaste att titta på när du köper. Skillnaden mellan sorter är stor, och en ros som är märkt för en mildare zon än din fryser ofta tillbaka år efter år. Saknas zonangivelse, fråga säljaren eller välj något annat. Sorter som brukar klara de kärvare delarna av landet presenteras i guiden om härdiga rosor för zon 4–8.
Det spelar också roll om rosen är ympad eller rotäkta:
- Ympade rosor är sorten ympad på en grundstam av en annan ros. Det är det vanligaste i handeln. Fryser sorten ner till marken kan det bara bli grundstammen som skjuter nya skott – och då får du en annan, enklare ros.
- Rotäkta rosor växer på egna rötter, ofta förökade med sticklingar. Fryser de ner kan de skjuta nya skott av samma sort från roten. Därför väljer många rotäkta rosor i kärvare lägen.
Vildskott från grundstammen syns ofta på att bladen ser annorlunda ut, med fler och mindre småblad, och att skottet kommer upp under ympstället. Ta bort dem så nära roten som möjligt, annars kan de ta över.
Vresrosen får inte planteras
Vresros (Rosa rugosa) har länge varit en av de vanligaste rosorna i svenska trädgårdar, eftersom den är härdig, tål vind och salt och klarar sandjord. Men den sprider sig med rotskott och med nypon som fåglarna för vidare, och den har tagit över stränder och dyner längs kusterna. Sedan den 15 maj 2026 står den på den svenska förteckningen över invasiva främmande arter. Den får inte säljas, köpas eller planteras.
Förbudet gäller inte frösterila hybrider med vresros. Det finns många sorter med vresros i föräldrarna, men alla är inte frösterila, och det är inget du kan se på plantan. Kan säljaren inte visa att en viss sort är undantagen, välj en annan ros.
En vresros som redan växer i trädgården får stå kvar, men du är skyldig att se till att den inte sprider sig från tomten. Ska den bort måste den grävas upp med rötterna. Läs mer om vad som gäller och hur du gör dig av med växtdelarna i artikeln om invasiva främmande växter.
Läge och jord
Rosor blommar mest och håller sig friskast i sol. Räkna med minst fyra timmar direkt sol om dagen, och gärna betydligt mer för rabattrosor och tehybrider. Ett luftigt läge där bladen torkar snabbt efter regn minskar risken för svampsjukdomar. Ställ dem inte tätt inpå andra buskar eller i ett instängt hörn.
Jorden ska vara djup och näringsrik, gärna lerhaltig med mycket mull, men den får inte bli stående blöt på vintern. Rosor har djupa rötter, så luckra gärna en spadklinga djupare än vanligt. Är jorden sandig, blanda i kompost eller väl brunnen stallgödsel. Är den tät och blöt, förbättra dräneringen innan du planterar. Mer om jordens uppbyggnad står i guiden om mullrik jord.
Ny ros där en gammal ros stått Många odlare har märkt att en ny ros vill växa dåligt på exakt samma plats där en gammal ros stått i många år. Byt ut jorden i planteringsgropen, eller välj en ny plats om det går.
Så planterar du en ros
Barrotade rosor säljs på hösten och tidigt på våren, när de är i vila. Krukodlade rosor kan planteras under hela säsongen. Gör så här:
- Blötlägg barrotade rosor i en hink vatten i några timmar innan plantering. Klipp bort skadade rötter.
- Gräv en rejäl grop, ungefär en halv meter bred och djup, och blanda den uppgrävda jorden med kompost.
- Placera rosen så att ympstället – den förtjockade punkten där skotten möter roten – hamnar minst tio centimeter under jordytan. Det skyddar sorten mot kyla och gör att den kan skjuta nya skott om den fryser.
- Fyll på jord och trampa lätt, så att det inte blir luftfickor runt rötterna.
- Vattna ordentligt, med en hel kanna eller mer, och fortsätt vattna regelbundet hela första sommaren.
Höstplanterade rosor behöver extra skydd första vintern. Kupa upp jord kring basen efter planteringen. Rosor i kruka planteras på samma sätt, men i en stor och djup kruka, och de behöver ställas skyddat eller grävas ner över vintern eftersom rötterna fryser lättare i kruka än i marken.
Gödsling och vattning
Rosor är näringskrävande. Gödsla på våren när de börjar växa och gärna en gång till på försommaren efter den första blomningen. Sluta gödsla med kväve i mitten av sommaren, så att skotten hinner mogna och bli härdiga innan hösten. Sena, mjuka skott fryser lätt. Både vanlig trädgårdsgödsel och organiska alternativ fungerar, se gödsla trädgården.
En etablerad ros klarar sig ofta utan vattning, men under torka – särskilt de första åren – behöver den rikligt med vatten vid roten. Vattna sällan och mycket hellre än ofta och lite, och undvik att blöta ner bladen på kvällen. Täckmaterial på jorden håller fukten. Läs mer i guiden om att vattna trädgården.
Beskärning i korthet
De flesta rosor beskärs på våren. En vanlig svensk tumregel är att beskära när forsythian blommar, eftersom risken för hård frost då oftast är över. Rabattrosor och tehybrider klipps ner kraftigt varje år, medan buskrosor och parkrosor bara gallras på gamla, svaga grenar vart eller vartannat år. Engångsblommande rosor, även slingerrosor, beskärs efter blomningen. Hur mycket och var du klipper för de olika grupperna står i guiden om att beskära rosor.
Klipp bort överblommade blommor på rosor som blommar om, så fortsätter de att bilda nya knoppar. På engångsblommande rosor kan du låta blommorna sitta kvar om du vill ha nypon på hösten.
Sjukdomar och skadedjur
De flesta problem med rosor förebyggs genom rätt sort på rätt plats. Ett soligt och luftigt läge, jämn vattning och lagom med gödsel räcker långt. Det vanligaste du stöter på:
- Mjöldagg ger ett vitt, mjöligt lager på blad och knoppar, ofta under torra perioder med daggiga nätter. Läs mer om mjöldagg.
- Stjärnsot ger svarta fläckar med fransig kant på bladen, som sedan gulnar och faller av. Svampen gynnas av blöta blad. Kratta ihop och ta bort angripna blad, och välj friska sorter.
- Rost syns som orange pustler på bladens undersida, se rost på växter.
- Bladlöss sitter gärna på nya skott och knoppar på försommaren. De går ofta att spola eller klämma bort, och nyckelpigor och andra nyttodjur gör mycket av jobbet, se bladlöss.
- Rådjur äter gärna rosknoppar. Ett stängsel är det enda som verkligen hjälper, se rådjur i trädgården.
Ser du flera symtom på en gång kan översikten över växtsjukdomar hjälpa dig att skilja dem åt. Hemmagjorda sprayer med diskmedel eller såpa är inte godkända som växtskydd i Sverige och hör inte hemma i rosrabatten.
Vinterskydd
Härdiga buskrosor som passar din zon klarar sig oftast utan vinterskydd. Rabattrosor, tehybrider och rosor i gränsen för sin zon mår bra av lite hjälp:
- Kupa jord eller kompost kring basen sent på hösten, ungefär 15–20 centimeter upp på skotten. Det skyddar ympstället och de nedersta knopparna.
- Granris över de kupade rosorna ger skugga mot vintersol och håller kvar snön.
- Ta bort skyddet på våren när den värsta kylan är över, och kratta försiktigt undan jorden.
Det är inte alltid själva kylan som skadar rosor, utan blöt jord, växlingar mellan töväder och frost och uttorkande vårsol. Mer om det i guiden om vinterskydd i trädgården.
Föröka rosor och vilda rosor
De flesta rosor kan förökas med sticklingar, och de blir då rotäkta. Det fungerar bäst med buskrosor och klätterrosor och tar ett par år innan plantan blir stor. Hur du gör står i guiden om att föröka rosor.
Några av de vilda rosorna i Sverige är så sällsynta att de är fridlysta. Filtros och åkerros har sedan november 2026 strikt skydd och får inte plockas, grävas upp eller skadas där de växer vilt. Vill du ha en vildros i trädgården, köp den från en plantskola. Vilka andra arter som är fridlysta finns i artikeln om fridlysta växter.
Vanliga frågor
När ska man plantera rosor?
Barrotade rosor planteras på hösten eller tidigt på våren, när de är i vila och jorden går att gräva i. Krukodlade rosor kan planteras hela säsongen, men behöver då vattnas noga. I kärvare lägen är vårplantering säkrast, eftersom rosen hinner etablera sig före första vintern.
Hur djupt ska man plantera en ros?
En ympad ros planteras så att ympstället, den förtjockade punkten där skotten möter roten, hamnar minst tio centimeter under jordytan. Det skyddar mot kyla och gör att sorten kan skjuta nya skott om den fryser. Rotäkta rosor planteras lika djupt som de stod i krukan eller lite djupare.
Varför blommar inte min ros?
Den vanligaste orsaken till att en ros inte blommar är för lite sol, men även för mycket kväve, fel beskärning eller frostskador kan ligga bakom. Engångsblommande rosor blommar på förra årets skott och ska inte beskäras hårt på våren. Fler orsaker finns i artikeln om varför växten inte blommar.
Får man ha vresros i trädgården?
En vresros som redan växer i trädgården får stå kvar, men du är skyldig att hindra att den sprider sig. Sedan den 15 maj 2026 får vresros inte säljas, köpas eller planteras. Undantaget gäller bara frösterila hybrider.
