Avklippta rosor i en vas, sekatör och trädgårdshandskar på ett trädgårdsbord
Föröka specifika växter

Föröka rosor

Sticklingar, avläggare och egen rot.

Det säkraste sättet att föröka rosor hemma är halvförvedade sticklingar i juli–augusti: klipp ett 15–20 centimeter långt skott som just blommat, ta bort alla blad utom de två översta, stick ner det i luftig jord och håll luften fuktig under plast. Klätterrosor och buskrosor med låga, böjliga grenar förökas ännu säkrare med avläggare. Räkna med att en del sticklingar inte rotar sig, och att det tar två–tre år innan plantan blir en riktig buske.

En sak är bra att veta innan du börjar: de flesta rosor som säljs i Sverige är ympade, alltså en ädelsort som vuxit fast på rötterna från en annan ros. En stickling ger däremot en egenrotad ros, som växer på sina egna rötter. Den kan bete sig annorlunda än busken du klippte den från, både när det gäller växtkraft och hur den klarar vintern. Om att välja och sköta rosor i övrigt, se rosor i trädgården.

Ympade och egenrotade rosor – vad är skillnaden?

En ympad ros består av två delar. Rötterna och den nedersta biten av stammen kommer från en grundstam, oftast en kraftig vildros. Allt ovanför ympstället, den förtjockade knölen strax ovanför rötterna, är den sort du har köpt. Plantskolor ympar för att det går snabbt och ger jämna plantor, och för att många förädlade sorter växer svagt på egna rötter.

En stickling får sina egna rötter. Det har fördelar och nackdelar:

I praktiken lyckas sticklingar bäst med buskrosor, klätterrosor, slingerrosor och gammaldags rosor. Tehybrider och floribundarosor går också, men oftare med sämre resultat. Om rosor som klarar kalla vintrar, se härdiga rosor.

Ta aldrig sticklingar från ett vildskott Vildskott från grundstammen har ofta mindre, ljusare blad med fler småblad och växer upp nedanför ympstället. Klipper du sticklingar av dem får du en vildros, inte din sort. Följ skottet ner till basen innan du klipper.

Halvförvedade sticklingar i juli–augusti

Ett skott som har blommat och där blomman just har vissnat är oftast lagom moget: fast i nederdelen men fortfarande grönt och böjligt. I Götaland är juli till mitten av augusti en bra tid, i Svealand slutet av juli och augusti, och i Norrland, där rosorna blommar senare, ofta augusti. Ta sticklingarna en mulen dag eller tidigt på morgonen, när skotten är fulla av vatten.

  1. Klipp ett friskt skott. Välj ett skott som är ungefär blyertspennetjockt och fritt från mjöldagg och svartfläckar. Lägg det direkt i en plastpåse så att det inte slokar.
  2. Kapa till 15–20 centimeter. Klipp strax under ett bladfäste nedtill och strax ovanför ett bladfäste upptill. Ta bort den vissna blomman.
  3. Ta bort de nedre bladen och taggarna. Spara bara de två översta bladen. Är de stora kan du ta bort några av småbladen, så att sticklingen förlorar mindre vatten.
  4. Stick ner den i luftig jord. En blandning av planteringsjord och sand eller perlit, i en kruka eller i en skuggig del av trädgården. Två tredjedelar av sticklingen ska vara under jord.
  5. Håll luften fuktig. Sätt en genomskinlig plastpåse eller en avskuren PET-flaska över krukan. Ställ den ljust men i skugga, aldrig i sol, som snabbt blir för varmt under plast.
  6. Vädra och vänta. Lufta en gång om dagen och plocka bort blad som ruttnar. Efter ungefär sex–åtta veckor brukar sticklingarna som lyckas sitta fast när du drar försiktigt i dem.

Rothormon är inte nödvändigt, men rosor hör till de sticklingar där det kan göra skillnad. Läs om vad som gäller innan du köper något i artikeln om rothormon. Grunderna för sticklingar i jord står i guiden om sticklingar.

Den första vintern

En stickling som rotat sig i augusti är fortfarande mycket liten när frosten kommer. Planterar du ut den i rabatten samma höst fryser den lätt bort, särskilt i Svealand och Norrland.

Låt hellre sticklingarna stå kvar i krukorna och övervintra dem svalt men frostfritt, i ett kallt växthus, en kallbänk eller ett ouppvärmt garage med fönster. Vattna sparsamt så att jorden inte torkar ut helt. Står krukorna ute, gräv ner dem till kanten i en skyddad del av trädgården och täck med granris. Plantera ut nästa vår, när marken har tinat och den värsta frosten är över. Mer om att skydda växter över vintern i artikeln om vinterskydd.

Förvedade sticklingar på hösten

Rosor går också att föröka med förvedade sticklingar på hösten, när bladen har fallit: 20–25 centimeter långa bitar av årsskott, nedstuckna i jorden till två tredjedelar på en skyddad plats. Metoden kräver ingen plast och ingen skötsel, men färre sticklingar rotar sig än på sommaren, och den fungerar bäst med kraftiga buskrosor och slingerrosor i Götaland och södra Svealand. Mer om metoden i guiden om vintersticklingar.

Avläggare: säkrast för klätterrosor

En avläggare rotar sig medan den sitter kvar på moderplantan och får vatten och näring därifrån. Det gör metoden nästan riskfri, och den passar bra för klätterrosor, slingerrosor och buskrosor med långa, låga grenar.

  1. På våren eller försommaren, välj en lång, böjlig gren från förra året som når ner till marken.
  2. Gör ett grunt snitt i barken på undersidan, 30–40 centimeter från spetsen, där grenen ska ner i jorden.
  3. Gräv en grop på 10 centimeter, lägg ner grenen med snittet nedåt och fäst den med en böjd ståltråd eller en sten. Fyll på jord.
  4. Böj upp spetsen och bind den lätt mot en pinne. Håll jorden fuktig under sommaren.
  5. Nästa vår, eller hösten efter, klipper du av grenen från moderplantan och flyttar den rotade plantan.

Gör du en avläggare av en ympad ros blir den nya plantan egenrotad, med samma för- och nackdelar som en stickling. Mer om klätterrosor finns i guiden om klätterrosor.

Rotskott och delning av egenrotade rosor

Gammaldags buskrosor som vuxit på egna rötter i många år skickar ofta upp nya skott en bit från busken. Gräv upp ett sådant skott med en bit rot på våren eller hösten och plantera det. Det är lika enkelt som med hallon.

Gör samma sak på en ympad ros och du får nästan alltid grundstammen. Ser bladen annorlunda ut än sortens, eller kommer skottet upp långt ifrån en buske som du vet är ympad, låt det vara och ta bort det i stället.

Frö ger en ny ros, inte din sort

Rosor som sätter nypon går att så, men fröplantorna blir inte likadana som moderplantan. De är korsningar, oftast med en okänd ros i grannskapet, och varje planta blir en ny, sällan särskilt bra, ros. Rosförädlare sår tusentals frön för att hitta en enda som är värd att behålla. Fröna behöver dessutom en lång kall period innan de gror. Det är ett roligt experiment, men inget sätt att få fler av den ros du har.

Vresros får inte förökas

Vresros (Rosa rugosa) är sedan 15 maj 2026 förbjuden att sälja, odla och plantera i Sverige enligt förordningen om invasiva främmande arter. Förbudet omfattar att odla och föröka arten, och därför också att ta sticklingar, rotskott eller frö av den för att sätta på ett nytt ställe. Frösterila hybrider är undantagna, men om en viss sort verkligen är steril kan du sällan avgöra själv. Sätter busken nypon med frön är den inte steril.

Har du redan vresros på tomten behöver du som regel inte ta bort den, men du ska se till att den inte sprider sig därifrån. Rotskott och avklippta grenar ska inte läggas på komposten. Mer om reglerna finns i artikeln om invasiva främmande växter.

Sortskydd och privat bruk

Många moderna rossorter har växtförädlarrätt, ett sortskydd som gör att bara rättighetshavaren får framställa och sälja plantor av sorten. Lagen undantar användning som sker privat och för icke-kommersiella ändamål. Du får alltså föröka din egen ros för din egen trädgård, men inte sälja plantorna.

Vanliga frågor

Kan man ta sticklingar av rosor i vatten?

Det går ibland, men rossticklingar ruttnar lätt i vatten och rötterna klarar sedan omställningen till jord sämre. Det är säkrare att sticka dem direkt i en luftig jord med sand eller perlit och hålla luften fuktig med en plastpåse.

När tar man sticklingar av rosor?

Halvförvedade sticklingar tas i juli–augusti, på skott som just har blommat. I Götaland kan du börja i juli, i Norrland, där rosorna blommar senare, blir det ofta augusti. Förvedade sticklingar tas på hösten när bladen fallit, men de lyckas mer sällan.

Blir en ros från stickling lika härdig?

En egenrotad ros kan klara kalla vintrar bättre än en ympad, eftersom den skjuter nya skott av samma sort från rötterna om den fryser ner. Men många förädlade sorter växer svagare på egna rötter, så den nya plantan blir inte alltid lika kraftig som moderplantan.

Vad är ett vildskott på en ros?

Ett vildskott är ett skott från grundstammen på en ympad ros. Det växer upp nedanför ympstället och har ofta mindre och ljusare blad. Ta bort det så nära roten som möjligt, och ta aldrig sticklingar från det. Hur du gör står i guiden om att beskära rosor.

Är rosor giftiga?

Enligt Giftinformationscentralen är växten och frukterna, nyponen, från olika Rosa-arter ofarliga. Uppgiften gäller människor. Taggarna kan ge sår, så använd handskar när du klipper. Har ett djur ätit av växten: kontakta veterinär eller djursjukhus.