En reva är ett tunt skott som växer ut från moderplantan längs marken eller i luften och bildar en ny liten planta i spetsen. Det enklaste sättet att föröka växter med revor är att trycka ner den lilla plantan mot jord i en kruka bredvid, låta den sitta kvar på revan tills den har rotat sig och sedan klippa av förbindelsen. Det tar oftast några veckor, och det lyckas nästan alltid.
Metoden kallas ibland att föröka med utlöpare, och den fungerar för både krukväxter och trädgårdsväxter: ampellilja, bostonbräken, revsuga, smultron och jordgubbar. Det som skiljer revorna från andra sätt att föröka är att moderplantan föder den nya plantan medan rötterna bildas. Därför behövs varken plastpåse, rothormon eller tur. Jordgubbar har en egen guide med hela förfarandet, se föröka jordgubbar.
Revor, jordstammar och rotskott – inte samma sak
Tre sätt att sprida sig förväxlas ofta, och de förökas på olika sätt:
- Revor växer ovan jord. De är tunna stjälkar med långa mellanrum mellan noderna, och vid en eller flera noder bildas en ny planta med blad och rotanlag. Jordgubbar, revsuga och revsmörblomma är typiska.
- Jordstammar (rhizomer) är stammar som kryper under jord och skjuter upp nya skott. Mynta, kirskål och kvickrot sprider sig så. De förökas genom att du gräver upp en bit jordstam med ett skott och en rot, alltså en form av delning; se dela perenner och krukväxter.
- Rotskott skjuter upp ur rötterna en bit från moderplantan, som hos hallon, syren och många plommon. Där gräver du loss skottet med en bit rot.
Krukväxten pilea gör små plantor som sticker upp ur jorden bredvid moderplantan. De växer från rötterna eller stambasen och är inga revor, men de tas loss på ungefär samma sätt: gräv försiktigt och skär av med lite rot.
Växter som gör revor
| Växt | Var | Att tänka på |
|---|---|---|
| Ampellilja (Chlorophytum comosum) | Inomhus | Plantorna sitter på långa hängande stänglar. Rotar sig lätt i kruka eller vatten |
| Bostonbräken (Nephrolepis exaltata) | Inomhus | Tunna, håriga revor som rotar sig i jorden vid kanten av krukan |
| Jordgubbar (Fragaria × ananassa) | Ute | Ta bara revor från friska plantor; se egen guide |
| Smultron (Fragaria vesca) | Ute | Vilda smultron gör revor, många månadssmultron gör få eller inga |
| Revsuga (Ajuga reptans) | Ute | Marktäckare som sprider sig snabbt med revor i fuktig jord |
Revsuga och andra marktäckare med revor kan också användas för att fylla en yta snabbare: flytta de rotade småplantorna dit du vill ha dem. Mer om växter som täcker marken står i artikeln om marktäckare.
Metod 1: Låt plantan rota sig medan den sitter kvar
Det här är det säkraste sättet och fungerar för alla växter i tabellen.
- Välj en kraftig småplanta. Den ska ha några egna blad och gärna små rotknoppar eller rotanlag på undersidan. Hos ampellilja syns de som små bruna eller vita stumpar.
- Ställ en kruka bredvid. En liten kruka, 7–9 centimeter, med fuktig planteringsjord. Utomhus kan du också gräva ner krukan till kanten i marken bredvid moderplantan, eller låta plantan rota sig direkt i bädden.
- Fäst plantan mot jorden. Tryck ner basen så att den har kontakt med jorden, och håll den på plats med en böjd ståltråd, ett hårnålsformat gem eller en liten sten. Bladen ska vara ovanför jorden.
- Håll jorden fuktig. Det är den viktigaste delen. En liten kruka torkar ut fort, särskilt ute i juli. Vattna när ytan börjar torka.
- Klipp av revan. När plantan sitter fast om du drar försiktigt i den, och gärna har fått nya blad, är rötterna igång. Klipp av revan nära den nya plantan. Hos krukväxter tar det ofta två–fyra veckor, ute något längre.
Du kan fästa flera plantor från samma moderplanta samtidigt, men varje reva drar kraft. Är moderplantan liten, ta två–tre plantor och klipp bort resten.
Metod 2: Klipp av och rota separat
Inomhus är det ofta lika enkelt att klippa av plantorna direkt. Ampellilja och bostonbräken rotar sig bra både i ett glas vatten och direkt i fuktig jord.
Klipp av revan några centimeter från den lilla plantan. I vatten ställer du plantan så att bara basen och rotanlagen är under ytan; bladen ska inte stå i vattnet. Byt vattnet varje vecka och plantera i jord när rötterna är ett par centimeter långa, så som beskrivs i guiden om sticklingar i vatten. I jord trycker du ner basen lätt, vattnar och sätter gärna en genomskinlig plastpåse över krukan den första veckan.
Metoden är något mindre säker än den första, eftersom plantan måste klara sig själv från början. Den passar bäst för plantor som redan har tydliga rotanlag. Små plantor utan rotanlag lyckas oftare om de får sitta kvar.
När på året?
Inomhus kan du föröka med revor året runt, men det går snabbast från april till augusti när ljuset räcker till. En ampellilja som gör många plantor på hösten klarar sig också; de små plantorna rotar sig bara lite långsammare i december.
Utomhus gör växterna flest revor på sommaren. Ta plantorna i juli–augusti, så att de hinner rota sig innan hösten. I Götaland kan du hålla på till slutet av augusti, i Svealand är det säkrare att vara klar i mitten av augusti, och i Norrland behöver nya plantor sitta i jorden redan i slutet av juli eller början av augusti för att hinna etablera sig innan marken fryser. Det är grova tumregler, eftersom hösten kommer olika tidigt år från år.
Ampellilja – det vanligaste exemplet inomhus
Ampellilja gör plantor på långa, bågformiga stänglar som också bär små vita blommor. En planta som står ljust och har fått lite trångt i krukan gör flest. Plantorna kan sitta kvar i flera månader och bildar då egna rötter i luften, och det är de som rotar sig snabbast.
Plantera gärna tre–fem småplantor i samma kruka, så får du en tät planta på en säsong. Enligt Giftinformationscentralen är det ofarligt om ett litet barn smakat på ampellilja, och inga förgiftningar är kända. Uppgiften gäller människor; har ett djur ätit av plantan, kontakta veterinär eller djursjukhus. Hur den sköts i övrigt står i guiden om ampellilja.
Revor du inte vill ha
Samma egenskap som gör revorna lätta att föröka gör vissa växter svåra att bli av med. Revsmörblomma breder ut sig i fuktiga rabatter och gräsmattor, och gåsört i sandig jord. Dra upp hela plantan med revorna innan de hinner rota sig, och gör det tidigt på sommaren. Revorna rotar sig snabbt när det regnar.
Ogräs som sprider sig med jordstammar, som kirskål och kvickrot, är svårare, eftersom varje liten bit i jorden kan bli en ny planta. Mer om dem i artiklarna om åkerfräken och kvickrot och om ogräs.
Även jordgubbsbädden behöver hållas efter. Låter du alla revor rota sig blir bädden en tät matta som ger färre och mindre bär. Hur du väljer vilka revor som får bli nya plantor står i guiden om att föröka jordgubbar.
När det går fel
Plantan rotar sig inte. Oftast har jorden torkat ut eller plantan inte haft kontakt med jorden. Kontrollera att basen ligger an mot jorden och att den hålls fuktig.
Plantan vissnar när revan klipps av. Rötterna var för små. Klipp av revan halvvägs först, vänta en vecka och klipp sedan helt.
Moderplantan gör inga revor. Krukväxter gör färre revor när de står mörkt eller nyss har planterats om i en stor kruka. Ampellilja gör ofta fler när rötterna fyller krukan. Ute gör jordgubbar och smultron färre revor om de står torrt.
Vanliga frågor
Hur förökar man ampellilja?
Ampellilja förökas enklast med de små plantorna som växer på dess långa stänglar. Fäst en planta mot jorden i en kruka bredvid, eller klipp av den och ställ den i ett glas vatten. Den rotar sig oftast inom några veckor.
När ska man klippa av revan?
Klipp av revan när den nya plantan sitter fast i jorden och gärna har fått ett nytt blad, vilket brukar ta några veckor. Är du osäker, klipp av revan till hälften och vänta en vecka innan du klipper helt.
Vad är skillnaden på revor och utlöpare?
Det är i praktiken samma sak: ett tunt skott som växer ut från moderplantan och bildar en ny planta. Revor brukar syfta på skott ovan jord, medan underjordiska utlöpare oftast kallas jordstammar eller rhizomer.
Gör smultron revor?
Ja, vilda smultron gör revor och förökas lätt på samma sätt som jordgubbar. Många månadssmultron gör däremot få eller inga revor och förökas i stället med frö eller genom att plantan delas. Enligt Giftinformationscentralen är smultronbären ofarliga.
