Vissa krukväxter kan bilda en helt ny planta från ett enda blad. Saintpaulia och peperomia förökas med ett blad med skaft som sticks ner i fuktig jord, rexbegonia och streptokarpus med bladbitar, och svärmorstunga med tvärbitar av bladet. Håll jorden lätt fuktig och luften fuktig under ett lock, ställ ljust och varmt utan direkt sol, och räkna med att det tar några månader innan de nya plantorna är stora nog att planteras om.
Bladsticklingar är långsammare än vanliga sticklingar, men ett enda blad kan ge flera nya plantor, och moderplantan märker knappt att något saknas. Metoden fungerar bara för växter som kan bilda nya skott från bladvävnaden. De flesta krukväxter kan det inte. Ett blad från en monstera, fikus eller porslinsblomma kan rota sig men blir aldrig en ny planta, eftersom det saknar en knopp att växa från. Grunderna för andra sticklingar står i guiden om sticklingar.
Vilka växter går att föröka med blad?
| Växt | Metod | Att tänka på |
|---|---|---|
| Saintpaulia (Saintpaulia) | Helt blad med skaft | En av de enklaste. Flera små plantor vid skaftets bas |
| Peperomia | Helt blad med kort skaft, eller halva blad | Gäller arter med köttiga blad. Rankande arter tas som toppsticklingar |
| Rexbegonia och andra bladbegonior | Bladbitar eller snitt i nerverna | Nya plantor bildas där nerverna skurits av |
| Streptokarpus (Streptocarpus) | Bladet delat längs mittnerven | Plantor bildas längs snittkanten |
| Svärmorstunga | Tvärbitar av bladet | Brokiga sorter tappar oftast den gula kanten |
| Zamioculcas | Enskilda småblad | Bildar först en knöl. Mycket långsam |
| Suckulenter som echeveria och paradisträd | Helt blad som vrids loss | Ska torka och läggas på torr jord, inte fuktig |
Suckulenter förökas på ett annat sätt än övriga växter i tabellen, eftersom deras blad ska torka i stället för att hållas fuktiga. Det står i guiden om att föröka suckulenter.
Det här behöver du
- Friska, fullvuxna blad. Inte de äldsta längst ner, som börjat bli slappa, och inte de yngsta i mitten, som har för lite upplagrad energi.
- En vass, ren kniv eller ett rakblad. Ett rent snitt läker utan att ruttna. Torka av kniven med sprit mellan växterna.
- Lätt, luftig jord. Så- och sticklingsjord, gärna blandad med perlit eller vermikulit. Se blanda egen jord.
- Ett lock. En minidrivbänk, en genomskinlig plastlåda eller en plastpåse över krukan, som håller luften fuktig.
- Värme och ljus. Ungefär 20–24 grader och ett ljust fönster utan direkt sol. På vintern hjälper växtbelysning.
Helt blad med skaft: saintpaulia och peperomia
- Skär av ett blad med ungefär 3–4 centimeter skaft. Skär snett, så blir snittytan större.
- Sätt ner skaftet i fuktig jord, ungefär en centimeter djupt och i en lätt vinkel, så att bladet inte ligger mot jorden. Bladet får inte nudda jorden, eftersom det då ruttnar lättare.
- Täck med lock och ställ ljust och varmt.
- Håll jorden lätt fuktig. Vattna försiktigt från sidan eller underifrån så att bladet inte blir blött.
- Vänta. Först bildas rötter, sedan små blad som kommer upp ur jorden vid skaftets bas. Det tar ofta en till två månader innan de syns.
- Dela upp de små plantorna när de har några egna blad och är någon centimeter höga. Ett enda blad ger ofta flera plantor, som planteras i var sin liten kruka.
Saintpaulia går också att rota i ett glas vatten, med skaftet ner genom ett hål i en bit plastfolie så att bladet hålls torrt. Det fungerar men ger samma omställning till jord som andra vattensticklingar, se sticklingar i vatten.
Bladbitar och snitt i nerverna: begonior och streptokarpus
Hos rexbegonia och andra begonior som odlas för sina blad bildas nya plantor där bladnerverna skurits av. Det finns två sätt att göra det:
- Snitt i nerverna. Lägg ett helt blad med undersidan nedåt på fuktig jord. Skär små snitt tvärs över de kraftigaste nerverna med några centimeters mellanrum. Tryck fast bladet mot jorden med små stenar eller böjda gem, så att snitten får kontakt med jorden.
- Bladbitar. Skär bladet i bitar, ungefär som frimärken, så att varje bit har en kraftig nerv. Sätt bitarna lodrätt med nervänden ner, eller lägg dem på jorden.
Streptokarpus förökas genom att du skär bort mittnerven och lägger de två bladhalvorna med snittkanten nedtryckt i jorden. Små plantor växer fram längs kanten, ofta många per blad. Begonior står på Giftinformationscentralens lista över ofarliga växter för människa, liksom peperomia. Mer om släktet i artikeln om begonia.
Lock men inte bastu Bladsticklingar behöver fuktig luft, men de ruttnar i stillastående väta. Lyft på locket en stund varje dag, torka bort kondens som droppar och ta genast bort bitar som blir bruna och mjuka, innan rötan sprider sig till resten. Jorden ska vara fuktig, aldrig blöt.
Svärmorstunga från bladbitar
Ett blad av svärmorstunga kan skäras i tvärbitar på fem till tio centimeter. Det viktiga är att hålla reda på vad som är upp och ner: bara den nedre kanten bildar rötter. Gör ett litet snett snitt i underkanten eller markera med en penna. Låt bitarna torka en dag eller två så att snittet blir torrt, och sätt dem sedan ett par centimeter ner i lätt fuktig, sandig jord. Ingen plast behövs, eftersom svärmorstunga ruttnar lättare än den torkar ut.
Det tar lång tid, ofta flera månader innan ett nytt skott kommer upp vid sidan av bladbiten. Och de brokiga sorterna med gul kant får nästan alltid helt gröna skott från bladsticklingar, eftersom färgteckningen inte följer med. Vill du behålla den gula kanten ska plantan i stället delas, se dela växter. Enligt Giftinformationscentralen finns inga kända förgiftningar med svärmorstunga.
Zamioculcas från småblad
Ett enskilt småblad av zamioculcas som sticks ner en bit i fuktig, sandig jord kan bilda en liten knöl och så småningom ett nytt blad. Det fungerar, men det är den långsammaste metoden i den här artikeln: räkna med att det första nya bladet kan dröja ett halvår eller mer. Delning av en större planta går fortare.
Zamioculcas har starkt irriterande saft Garderobsblomma (zamioculcas) har enligt Giftinformationscentralen starkt irriterande växtsaft. Använd handskar när du skär, undvik att få saft i ögonen och ställ krukorna där barn och husdjur inte når dem. Ring 112 vid akut fara. I mindre akuta fall: Giftinformationscentralen 010-456 67 00 (dygnet runt). Har ett djur tuggat på växten: kontakta veterinär eller djursjukhus.
Blad som aldrig blir en planta
På nätet säljs ibland enskilda hjärtformade blad av porslinsblomma (Hoya kerrii) i små krukor. De kan bilda rötter och leva i flera år, men utan en bit stjälk med en nod får de nästan aldrig något nytt skott. Detsamma gäller blad från monstera, gummifikus och de flesta andra krukväxter. Rötter är inte samma sak som en ny planta: det krävs en knopp, och den finns vid noden.
Vill du föröka sådana växter, ta en stamstickling med minst en nod i stället. Monstera har en egen guide om att föröka monstera. Porslinsblomma är inte giftig för människa enligt Giftinformationscentralen, men den har gjort burfåglar och hundar sjuka, så ställ den utom räckhåll för djur.
När de nya plantorna ska flytta
När de små plantorna har några egna blad och ett eget rotsystem kan de skiljas från det gamla bladet och planteras i egna krukor på 6–8 centimeter. Vänj dem vid torrare luft genom att öppna locket mer och mer under en vecka. Börja gödsla svagt när de växer ordentligt. Hur du planterar om när de blir större står i guiden om omplantering. Rothormon behövs inte för bladsticklingar, se rothormon.
Vanliga frågor
Vilka växter kan man föröka med blad?
Saintpaulia, köttiga peperomior, rexbegonia, streptokarpus, svärmorstunga, zamioculcas och många suckulenter som echeveria och paradisträd kan bilda nya plantor från ett blad. Monstera, fikus och porslinsblomma kan inte det, eftersom bladet saknar en knopp.
Hur lång tid tar en bladstickling?
En bladstickling tar oftast en till två månader innan de första nya bladen syns, och flera månader till innan plantan är stor nog att planteras om. Svärmorstunga och zamioculcas kan ta ett halvår eller längre.
Varför blir min svärmorstunga grön när jag förökar den?
Svärmorstunga med gul kant får nästan alltid helt gröna skott från bladsticklingar, eftersom färgteckningen inte förs vidare från bladet. Dela plantan i stället om du vill behålla den gula kanten.
Kan ett monsterablad bli en ny planta?
Nej, ett monsterablad utan en bit stjälk med en nod blir aldrig en ny planta, även om det kan bilda rötter. Ta en stamstickling med minst en nod, gärna med en luftrot, i stället.
