Alpviolen (Cyclamen persicum) vill stå svalt och ljust, helst runt 15 grader på dagen och närmare tio på natten, och vattnas underifrån eller vid krukkanten så att knölen aldrig blir blöt. I ett vardagsrum på 22 grader går blommorna över på några veckor och knopparna slutar utvecklas. I ett svalt sovrumsfönster kan samma planta blomma från november till mars.
Det är den vanligaste orsaken till att alpvioler får rykte om sig att vara svåra. De är inte svåra, de är svalväxter som säljs mitt i eldningssäsongen. Och när de efter blomningen gulnar och vissnar ner är det sällan något fel: det är en sommarvila, och knölen kan blomma igen nästa höst om du låter den.
Växtfakta
- Ljus
- Ljust, gärna några timmar svag vintersol. Skugga under sommarvilan
- Vattning
- Underifrån eller vid kanten när jorden känns torr. Aldrig vatten på knölen
- Temperatur
- Omkring 15–18 °C på dagen och ca 10 °C på natten. Över ca 21 °C utvecklas knopparna dåligt
- Jord
- Lätt, väldränerad planteringsjord. Knölen ska sticka upp till hälften
- Blomning
- Höst till vår, med sommarvila efteråt
- Svårighet
- Medel – lätt i ett svalt rum, krävande i ett varmt
- Giftighet
- Växten, speciellt rotstocken, innehåller cyklamin som har irriterande egenskaper och kan ge magbesvär (Giftinformationscentralen). Kan ge besvär hos katt och hund
En svalväxt från östra Medelhavet
Trots namnet är alpviolen varken en viol eller en växt från Alperna. Den hör till viveväxterna, och den vilda formen av Cyclamen persicum växer i östra Medelhavsområdet, på steniga sluttningar och i glesa skogar. Där börjar den växa när höstregnen kommer, blommar under den svala, fuktiga vintern och vissnar ner när sommartorkan kommer. Krukplantorna som säljs i Sverige är förädlade med större blommor och starkare färger, men rytmen är densamma.
I handeln heter den både alpviol och cyklamen, och de små sorterna kallas ofta minicyklamen. De sköts likadant. Andra arter av släktet, som säljs för trädgården, är något helt annat och tas inte upp här.
Knölen är den irriterande delen Enligt Giftinformationscentralen innehåller växten, speciellt rotstocken, cyklamin som har irriterande egenskaper och kan ge magbesvär som ont i magen, illamående, kräkningar och diarré. Om ett litet barn ätit av knölen eller en större mängd av andra växtdelar: ring för att kontrollera risken. Ring 112 vid akut fara. I mindre akuta fall: Giftinformationscentralen 010-456 67 00 (dygnet runt). Har ett djur tuggat på växten: kontakta veterinär eller djursjukhus.
För djur finns ingen svensk myndighetsbedömning. Amerikanska ASPCA listar cyklamen som giftig för katt och hund, med dregling, kräkningar och diarré, och anger att stora mängder av knölen kan påverka hjärtrytmen. En hund som gräver i krukan och tuggar på knölen är därför ett skäl att ringa veterinären. Fler växter att tänka på står i artikeln om giftiga krukväxter för katt och hund.
Temperatur: det som avgör allt
Tumregeln är att alpviolen blommar bäst i 15–18 grader på dagen och runt tio grader på natten. Blir det varmare än omkring 21 grader slutar knopparna att utvecklas, bladen gulnar och plantan ser trött ut på ett par veckor. Det är i stort sett hela förklaringen till att så många alpvioler dör i januari.
De bästa platserna i ett svenskt hem är ett sovrum där elementet är nedskruvat, ett fönster i en trappuppgång, ett kallt burspråk eller en inglasad balkong som håller sig frostfri. Står den i vardagsrummet kan du förlänga blomningen genom att flytta den till ett svalare rum över natten. Undvik fönsterbänken ovanför ett element – värmen stiger rakt upp genom plantan. Mer om att hitta de svala platserna finns under temperatur och drag.
Alpvioler säljs också till höst- och vinterkrukor utomhus. Där trivs de bra så länge det är svalt och frostfritt, men en ordentlig frostnatt tål de inte. Se dem som säsongsväxter i en vinterkruka och ta in dem i ett svalt rum innan det blir kallt på allvar.
Ljus
Under vintern vill alpviolen stå ljust, gärna nära ett fönster i öster, väster eller söder. Den svaga decembersolen gör ingen skada. Står den för mörkt blir bladskaften långa och blomstänglarna lutar mot ljuset. Framåt mars och april, när solen blir starkare och fönstret varmare, kan den behöva flyttas en bit från glaset eller skuggas mitt på dagen. Grunderna står i guiden om ljus och placering.
Vattning underifrån
Alpviolens knöl sitter delvis ovanför jorden, och vatten som rinner ner i mitten av plantan, där blad och blomstänglar växer ut, kan få knölen att ruttna. Vattna därför underifrån: ställ krukan i en skål med vatten i 15–20 minuter, låt den rinna av och sätt tillbaka den i ytterkrukan. Alternativet är att vattna försiktigt vid krukkanten med en kanna med smal pip.
Vattna när jorden känns torr en bit ner, inte efter ett schema. I ett svalt rum kan det gå en vecka mellan gångerna, i ett varmare rum oftare. En alpviol som fått torka ut hänger med alla blad och blommor, men brukar resa sig efter en vattning. En som står blött hela tiden får gula blad och mjuka stjälkar som ruttnar vid basen, och den återhämtar sig sällan. Skillnaden förklaras i artikeln om övervattning, och tekniken med att vattna underifrån i guiden om att vattna krukväxter.
Ytterkrukan som dränker knölen Alpvioler säljs ofta i en dekorativ ytterkruka eller folie utan hål. Efter några vattningar står rötterna i en pöl som inte syns. Lyft ur innerkrukan efter varje vattning och häll ut det som runnit ner.
Under blomningen: plocka rätt
Ta bort vissna blommor och gula blad löpande, men klipp inte. Ta tag i stjälken nära knölen och vrid och dra med ett bestämt ryck, så att hela stjälken lossnar. En kvarlämnad stump ruttnar lätt och kan föra röta vidare in i knölen. Fler exempel står i guiden om att nypa vissna blommor.
Gödsla med en svag flytande näring för blommande växter ungefär varannan vecka medan plantan blommar och har gott om knoppar. När bladen börjar gulna på våren slutar du. Doser och näringstyper förklaras i guiden om att gödsla krukväxter.
Sommarvilan: när alpviolen gulnar
Framåt april eller maj slutar de flesta alpvioler att bilda nya knoppar, och bladen börjar gulna ett efter ett. Det är inte sjukdom utan början på vilan. Minska vattningen gradvis och låt bladen vissna ner. Ta bort dem när de lossnar lätt.
Under sommaren står knölen i sin kruka på en skuggig, sval plats – gärna utomhus under tak eller i ett svalt rum. Låt inte jorden torka ut helt: vattna lite då och då, så att knölen inte skrumpnar. Framåt september brukar nya små blad titta fram. Då flyttar du plantan till ett ljust, svalt läge, vattnar ordentligt och börjar gödsla svagt igen. Med lite tur blommar den från sen höst.
Ärligt talat blir en omblommande alpviol sällan lika tät som när den köptes. Handelsträdgårdarna odlar i kontrollerad kyla och ljus. Men en gammal knöl kan bli stor och blomma i många år, och det är ett av de roligare projekten bland krukväxterna.
Omplantering
Plantera om när de nya bladen börjar komma i slutet av sommaren, och bara om knölen fyller krukan. Välj en kruka som är ett par centimeter bredare och en lätt, väldränerad planteringsjord. Placera knölen så att ungefär halva knölen sticker upp över jordytan – en helt nedgrävd knöl ruttnar lättare. Vattna försiktigt de första veckorna. Generella steg står i guiden om omplantering. Att dela knölen fungerar inte: alpviolen har få tillväxtpunkter, och snittytor torkar eller ruttnar.
Problem och skadedjur
Gula blad mitt i vintern. Oftast för varmt, ibland för blött. Flytta plantan svalare och känn på jorden innan du vattnar. Fler orsaker finns i felsökningen för gula blad.
Grått ludd på blommor och stjälkar. Det är gråmögel, som trivs när plantan står fuktigt och svalt utan luftväxling och när vissna delar får sitta kvar. Ta bort angripna delar och vattna inte över plantan. Läs mer om gråmögel.
Små, förvridna och styva nya blad. Det kan vara mikroskopiska kvalster som angriper de unga bladen och knopparna i mitten av plantan. Kraftigt angripna plantor är svåra att rädda. Symtomen beskrivs i artikeln om krulliga blad. I torr, varm luft kan alpviolen också angripas av spinnkvalster.
Är knölen mjuk och luktar illa har den ruttnat. Då finns inget att rädda, och det är bättre att börja om med en ny planta.
Vanliga frågor
Varför hänger min alpviol?
En alpviol som hänger med blad och blommor har oftast torkat ut, och då brukar den resa sig inom några timmar efter att krukan fått stå i vatten en stund. Står den i blöt jord och hänger ändå kan knölen ha börjat ruttna, och då hjälper inte mer vatten.
Hur länge blommar en alpviol?
En alpviol kan blomma i tre till fyra månader om den står svalt, runt 15 grader och kallare på natten. I ett varmt vardagsrum går blomningen ofta över på några veckor eftersom knopparna slutar utvecklas i värmen.
Kan man spara alpviolen till nästa år?
Ja, alpviolen kan sparas. Låt den vissna ner efter blomningen, ställ knölen svalt och skuggigt under sommaren med lite vatten då och då, och flytta den till ljuset igen när nya blad kommer i september.
Är alpviol giftig för katter?
Alpviolen kan ge besvär hos katt: amerikanska ASPCA listar cyklamen som giftig för katt och hund, särskilt knölen. Giftinformationscentralen skriver att växten, speciellt rotstocken, innehåller irriterande cyklamin. Har katten tuggat på plantan: kontakta veterinär eller djursjukhus.
Ska man vattna alpviol uppifrån eller underifrån?
Alpviolen vattnas helst underifrån, genom att krukan får stå i en skål med vatten i 15–20 minuter. Vattnar du uppifrån, gör det vid krukkanten och aldrig rakt ner i mitten av plantan, där knölen kan börja ruttna.
