Kalanchoe i blom med täta klasar av gula blommor framför rosa blommande plantor
Blommande och säsong

Blommande krukväxter

Växter som blommar inne - och blommar igen.

De blommande krukväxter som fungerar bäst i en svensk bostad är de som blommar på det ljus du faktiskt har. I ett söderfönster går pelargoner, hibiskus och kalanchoe bra. I ett öst- eller västfönster klarar sig orkidé, flamingoblomma och saintpaulia. Och för den mörka halvan av året finns julkaktus, alpviol och inomhusazalea, som blommar just när dagarna är som kortast.

Det svåra är sällan att få en köpt planta att blomma – den kommer från handelsträdgården med knopparna färdiga. Det svåra är att få den att blomma igen nästa år. Nästan alltid handlar det om tre saker: för lite ljus, för jämn värme året runt och en växt som aldrig fått den vila eller de korta dagar den behöver för att anlägga nya knoppar. Längre ner går vi igenom vilka växter som behöver vad.

Blommor kräver mer ljus än blad

En grön växt kan överleva länge på lite ljus. En blomma är en investering som plantan bara gör när den har energi över, och därför är ljuset den viktigaste enskilda faktorn. En tumregel: en blommande krukväxt vill ha minst ett par timmar direkt sol eller mycket starkt dagsljus om dagen, och de flesta blommar betydligt sämre längre in i rummet än en meter från fönstret.

I Sverige varierar det enormt över året. I juni står solen högt och ett söderfönster kan bli för hett för både saintpaulia och orkidé. I december ger samma fönster knappt mer än ett norrfönster ger i maj. Flytta därför gärna de blommande växterna närmare glaset på hösten och en bit bort igen i april. Grunderna står i guiden om ljus och placering, och för den som vill få blommor även under vintern kan en växtbelysning göra stor skillnad.

Vilken växt passar vilket fönster

Tabellen är en grov sortering efter det vanligaste läget i en lägenhet. Den säger var växten brukar blomma, inte bara var den överlever.

VäxtBästa lägeBlommar oftastSvårighet att få omblomning
PelargonSöder, gärna ute på sommarenVår till höstLätt
HibiskusSöder eller västerVår till höstMedel
Kalanchoe (våreld)Söder eller västerVinter och vårMedel – kräver korta dagar
Orkidé (Phalaenopsis)Öster eller västerVinter och vår, ofta i flera månaderLätt till medel
FlamingoblommaÖster eller västerStora delar av åretLätt
FredskallaÖster, väster eller en bit in från söderVår och försommarMedel
SaintpauliaÖster eller norr på sommaren, närmare ljuset på vinternNästan året runtMedel
PorslinsblommaSöder, öster eller västerSommarMedel – blommar först som äldre
JulkaktusÖster, väster eller norrNovember–januariLätt om den får svalt på hösten
AlpviolSvalt och ljust, gärna ett kallt fönsterHöst och vinterKrävande
InomhusazaleaSvalt och ljustVinterKrävande

Paradisfågelblomman hör också hemma i ett söderfönster, men den är ett eget projekt: den blommar först när den är flera år gammal. Mer om det i artikeln om paradisfågelblomma.

Sommarblommarna i söderfönstret

Pelargoner är den svenska fönsterbrädans självklara blomma, och de är lätta att få att blomma igen eftersom de blommar på nya skott så länge de har sol. De vill torka upp lite mellan vattningarna och gödslas med kaliumrik näring när blomningen kommit igång. Allt om sorterna och skötseln står i artikeln om pelargoner.

Hibiskus (Hibiscus rosa-sinensis) blommar med stora blommor som bara sitter en eller två dagar, men nya kommer hela sommaren om plantan står ljust och varmt. Den tappar gärna knopparna om den flyttas eller får torka ut, så låt den stå still när knopparna väl syns. Läs mer om hibiskus och om vad som ligger bakom knoppfall.

Porslinsblomman (Hoya carnosa) är en klätterväxt med stjärnformade, doftande blommor i klasar. Den blommar sällan som ung och vill gärna vara lite trångbodd. Klipp aldrig bort de korta, bladlösa sporrarna där blommorna suttit – nya blommor kommer från samma ställe. Mer i artikeln om porslinsblomma.

Året-runt-blommarna i ett öst- eller västfönster

Orkidén (Phalaenopsis) är den mest köpta blommande krukväxten och samtidigt en av de tåligaste. Blommorna sitter i månader. För att den ska skjuta en ny blomstängel brukar det hjälpa med några veckor på hösten då nätterna är några grader svalare än dagarna – ett fönster i ett rum som inte är det varmaste i bostaden räcker. Vattning, bark och omblomning går vi igenom i artikeln om orkidé.

Flamingoblomman (Anthurium) har blanka, färgade hölsterblad som håller i veckor och kommer igen flera gånger om året om plantan står ljust utan stark sol. Den är släkt med fredskallan och vill ha det lika jämnt fuktigt. Mer i artikeln om flamingoblomma. Fredskallan själv blommar framför allt på våren och försommaren – och en planta som var full av blommor i butiken i oktober har ofta behandlats för att blomma utanför säsong. Varför står i artikeln om fredskalla.

Saintpaulia, ofta kallad usambaraviol, kan blomma nästan oavbrutet på en liten yta. Den vill ha jämn värme, ljus utan stark sol och vatten på fatet eller vid kanten av krukan i stället för över bladen, som får ljusa fläckar av kallt vatten. Den trivs i rumstemperatur och blir otålig när fönsterbänken är kall en vinternatt.

Vinterblommarna: korta dagar och svala nätter

Flera av de växter som säljs till advent och jul är kortdagsväxter. De anlägger blomknoppar först när nätterna blir långa, och det är skälet till att de blommar just mellan november och februari. Det är också skälet till att de ofta inte blommar igen: i en lägenhet där taklampan lyser till elva på kvällen blir det aldrig riktigt natt för plantan.

Julkaktusen är den enklaste av dem. Ställ den svalt – gärna 12–15 grader – och i ett rum som inte är upplyst på kvällarna från ungefär september, vattna lite sparsammare, och knopparna brukar komma av sig själva. Kalanchoe, eller våreld som Giftinformationscentralen kallar Kalanchoe blossfeldiana, fungerar på liknande sätt och blommar om när den fått några veckor med långa, mörka nätter. Mer i artiklarna om kalanchoe och julblommor, där också amaryllis, hyacint och julbegonia finns med.

Alpviolen och inomhusazalean är svårare, men inte för att de är kortdagsväxter. De är svalväxter som i naturen blommar på vintern i kyla, och i en lägenhet på 22 grader går blommorna över på några veckor. Ett svalt sovrum eller ett trapphusfönster kan förlänga blomningen till flera månader. Azalean vill dessutom aldrig torka ut och helst vattnas med kalkfattigt vatten. Läs mer om alpviol och inomhusazalea. Julstjärnan är en kortdagsväxt som de flesta behandlar som en säsongsblomma, och för den som vill försöka få den att färgas om finns ett eget avsnitt i artikeln om julstjärna.

Kvällslampan som stoppar julkaktusen En julkaktus eller kalanchoe i ett vardagsrum där lampan lyser till midnatt får aldrig den långa natt som sätter igång knoppbildningen. Står den där i oktober utan att knoppar kommer: flytta den till ett rum som är mörkt på kvällen och svalare än resten av bostaden. Ljuset från gatlyktan räknas sällan, men en taklampa gör det.

Därför slutar de flesta blommande krukväxter att blomma

Förutom ljuset finns några återkommande orsaker. Den första är att plantan aldrig får vila. Många blommande krukväxter kommer från klimat med en torr- eller svalperiod, och i en lägenhet med samma värme och vattning tolv månader om året saknar de signalen att det är dags att anlägga knoppar.

Den andra är fel näring. Gödsel med mycket kväve ger kraftig bladväxt men få blommor. Gödsla med en näring för blommande växter, som har mer kalium, under den tid plantan växer och sätter knoppar, och ge ingen alls under vintervilan – julkaktus och vinterblommare undantagna när de faktiskt blommar. Guiden om att gödsla krukväxter förklarar vad siffrorna på flaskan betyder.

Den tredje är att plantan har blivit för stor kruka eller för liten. En kraftigt rotbunden växt orkar ofta inte, men en planta i en för stor kruka lägger kraften på rötter och blad. Byt till en kruka som bara är några centimeter större, och bara när rötterna fyller den gamla. Steg för steg står det i guiden om omplantering. Hittar du ändå inte orsaken går felsökningen när växten inte blommar igenom resten.

Få blomningen att räcka längre

En blomma som vissnar och får sitta kvar sätter frö, och för plantan betyder det att uppgiften är löst. Plocka bort överblommade blommor och blomställningar på pelargoner, saintpaulia, alpviol och begonia så fort de börjat se slitna ut. Hos alpviolen vrider du loss hela stjälken nere vid knölen i stället för att klippa, så att det inte blir en stump som ruttnar. Så gör du med olika växter står i guiden om att nypa vissna blommor.

Svalare temperatur förlänger nästan alla blomningar. En orkidé, en amaryllis eller en azalea håller längre i ett rum på 16–18 grader än bredvid ett element. Undvik också att ställa blommande växter bredvid en fruktskål: mogen frukt avger etylen, som kan få blommor och knoppar att falla i förtid.

Giftighet: kolla innan du köper till ett hem med barn eller djur

Bland de blommande krukväxterna finns både sådana som Giftinformationscentralen bedömer som ofarliga för människa och sådana som innehåller irriterande ämnen. Pelargon, våreld, saintpaulia, begonia och julkaktus anges som ofarliga eller inte giftiga, och porslinsblomman som inte giftig. Fredskalla och flamingoblomma innehåller irriterande ämnen som kan ge sveda i mun och svalg samt magbesvär. Alpviolens rotknöl innehåller cyklamin med irriterande egenskaper, och azalean innehåller irriterande ämnen.

Blommande växter och djuren i hemmet Giftinformationscentralens bedömningar gäller människor, inte djur. Giftinformationscentralen varnar själv för porslinsblomma hos husdjur: burfåglar, chinchillor och hundar har blivit sjuka. Och amerikanska ASPCA listar bland annat pelargon, kalanchoe, alpviol och azalea som giftiga för katt och hund. Ring 112 vid akut fara. I mindre akuta fall: Giftinformationscentralen 010-456 67 00 (dygnet runt). Har ett djur tuggat på växten: kontakta veterinär eller djursjukhus.

Har du katt är snittliljor (Lilium) den stora risken bland blommorna i hemmet, eftersom de enligt Giftinformationscentralen kan ge njurskador och har orsakat dödsfall hos katt. En genomgång växt för växt finns i artikeln om giftiga krukväxter för katt och hund.

Vanliga frågor

Vilken blommande krukväxt är lättast?

Pelargon, orkidé och julkaktus är de som oftast blommar igen utan särskilda knep: pelargonen så länge den har sol, orkidén när den fått några svalare nätter på hösten och julkaktusen när den står svalt och mörkt på kvällarna från september.

Vilka blommande krukväxter klarar lite ljus?

Fredskalla, flamingoblomma, saintpaulia och julkaktus klarar ett öst-, väst- eller norrfönster bättre än de flesta blommande växter, men de blommar mindre ju mörkare det är. Ingen krukväxt blommar rikligt mitt i ett rum långt från fönstret.

Varför blommar inte min krukväxt igen?

Den vanligaste orsaken är för lite ljus, särskilt under vintern när många växter anlägger sina knoppar. Andra vanliga skäl är att växten aldrig fått en svalare vila, att den gödslats med för mycket kväve eller att en kortdagsväxt stått i ett rum som är upplyst på kvällarna.

Vilka krukväxter blommar på vintern?

Julkaktus, alpviol, inomhusazalea, kalanchoe, orkidé och julstjärna är de vanligaste vinterblommarna. Amaryllis och hyacint från lök blommar också mitt i vintern, och flera av dem håller längst om de står svalt.