Pelargoner (Pelargonium) vill ha så mycket sol du kan ge dem, jord som får torka upp mellan vattningarna och kaliumrik näring när blomningen kommit igång. Ställ dem i ett söderfönster eller ute på balkongen när frosten är över, plocka bort vissna blomställningar, och ta in dem innan nätterna blir kalla på hösten. Då blommar de från vår till långt in på hösten.
Det är en av få krukväxter som tål att glömmas bort lite. Det vanligaste felet är inte för lite vatten utan för mycket, i kombination med för lite ljus. Sorterna skiljer sig dock mer än många tror: en engelsk pelargon vill något annat än en zonalpelargon, och en doftpelargon odlar man mest för bladens skull. Här går vi igenom typerna och skötseln över hela året. Själva övervintringen har en egen artikel.
Växtfakta
- Ljus
- Full sol, helst söderfönster. Engelska pelargoner tål lite halvskugga
- Vattning
- Måttligt. Låt jorden torka upp mellan vattningarna, sparsamt på vintern
- Temperatur
- Rumstemperatur under växtsäsongen. Tål inte frost
- Jord
- Väldränerad planteringsjord, gärna med lite perlit eller grus
- Blomning
- Vår till höst, längst hos zonal- och hängpelargoner
- Svårighet
- Lätt
- Giftighet
- "Växten är ofarlig" för människa enligt Giftinformationscentralen. Kan ge besvär hos katt och hund
Pelargon heter pelargon – inte geranium
På engelska kallas pelargoner ofta "geraniums", och i svenska butiker dyker ordet upp då och då. Men på svenska är det två olika släkten. Pelargon är släktet Pelargonium, som kommer från framför allt södra Afrika och inte tål frost. Släktet Geranium heter näva på svenska, och det är de härdiga perenner som blodnäva och de andra nävorna i rabatten. Båda hör till familjen näveväxter, vilket förklarar förväxlingen.
Skillnaden spelar roll när du söker råd. En engelsk text om "hardy geraniums" handlar om nävor, och råden om att låta dem stå ute över vintern gäller inte dina pelargoner. Ett undantag i språket finns: rosengeranium är det svenska namnet på doftpelargonen Pelargonium graveolens, och det namnet har levt kvar i generationer.
Fyra sorttyper du behöver känna till
Det finns tusentals sorter, men de flesta som säljs i Sverige går att dela in i några få grupper. Grupperna sköts i stort sett likadant, men de skiljer sig i ljusbehov, blomningstid och hur de vill övervintra.
| Typ | Känns igen på | Bäst till | Att tänka på |
|---|---|---|---|
| Zonalpelargon | Runda blad, ofta med en mörkare ring eller zon; täta blomklot i rött, rosa, laxrosa eller vitt | Fönster, krukor och rabatt | Tålig, blommar länge, lättast att ta sticklingar av |
| Engelsk pelargon | Stora, krusiga blommor ofta med mörka teckningar; blommar tidigare än zonalpelargonen | Fönster och skyddad balkong | Tål regn sämre, blommar kortare tid, blommar bäst efter en sval vinter |
| Doftpelargon | Flikiga eller tandade blad som doftar av ros, citron eller mynta när du rör vid dem; ofta små blommor | Fönster nära där du går förbi | Odlas för bladen; rosengeranium hör hit |
| Hängpelargon (murgrönspelargon) | Blanka, köttiga blad formade som murgrönans; hängande skott | Balkonglåda och ampel | Blommar länge ute, får lätt korkiga fläckar under bladen |
Utöver de fyra finns änglapelargoner, som liknar små engelska pelargoner och har blommor som påminner om penséer, och unikumpelargoner med doftande blad och större blommor än doftpelargonerna. Zonalpelargonerna har i sin tur undergrupper som stjärnpelargoner och tulpanpelargoner. Är du osäker på vilken grupp din planta hör till: titta på bladen och dofta på dem. Det säger oftast mer än etiketten.
Fönsterbrädans växt i svenska hem
Pelargonen har stått i svenska fönster i generationer, och i många familjer finns det sorter som gått i arv som sticklingar från mormor till barnbarn. Det är lätt att förstå varför den blev en vardagsblomma: den klarar sig på lite vatten, den blommar halva året i ett soligt fönster, och en stickling i en kopp jord är lätt att ge bort till grannen. Att ta in plantorna på hösten och ställa ut dem igen i maj är för många lika mycket en del av året som att sätta upp adventsljusstaken.
Intresset är starkt än i dag. Det finns en förening för entusiaster, Svenska Pelargonsällskapet, och inom Programmet för odlad mångfald har gamla krukväxter, pelargoner inräknade, samlats in från svenska hem för att bevaras. Mer om de gamla växterna och odlingstraditionen står i artikeln om torparträdgården och gamla kulturväxter.
Ljus och placering: så mycket sol som möjligt
Pelargonen är en solväxt. Ett söderfönster är det bästa läget inomhus, och ett väst- eller östfönster fungerar men ger färre blommor. I ett norrfönster överlever den, men den blir gänglig, bladen ljusnar och blommorna uteblir. Långa, tunna skott med stora avstånd mellan bladen är nästan alltid ett tecken på för lite ljus, och det rättar du inte med gödsel. Mer om det i artikeln om långa, tunna skott.
De engelska pelargonerna är undantaget som tål lite halvskugga, och de mår bättre av att slippa den hetaste middagssolen bakom glas i juli. Zonalpelargoner tål också en del skugga men blommar då mindre. I ett inglasat uterum eller fönster där det blir väldigt varmt hjälper det att vädra, eftersom pelargoner trivs med luft som rör sig.
Vattning: låt jorden torka upp
Pelargoner är inte törstiga växter. Stjälkarna är saftiga och lagrar vatten, och rötterna ruttnar hellre än de torkar. Vattna ordentligt när jorden känts torr ett par centimeter ner, låt överskottet rinna ut och häll bort det som står kvar i ytterkrukan. En pelargon i ett varmt söderfönster i juli kan behöva vatten varannan eller var tredje dag. Samma planta i ett svalt fönster i januari klarar sig ofta på en vattning i veckan eller ännu mer sällan.
Gula, mjuka nedre blad och svarta stjälkbaser är tecken på att jorden hållits för blöt. Torra, knapriga gula blad tyder i stället på uttorkning. Felsökningen för gula blad och guiden om övervattning går igenom skillnaden. Lerkrukor passar pelargoner bra, eftersom jorden torkar upp snabbare än i plast.
Gödsling och jord
Pelargoner svarar bra på näring. En bra tumregel är att ge en allsidig flytande näring var tionde till fjortonde dag på våren, och att byta till en kaliumrik näring – den som säljs för blommande växter eller tomater – när blomknopparna börjar synas. Fortsätt varannan vecka under sommaren. På hösten glesar du ut till en gång i månaden, och under en sval vintervila behövs ingen gödsel alls. Mer i guiden om att gödsla krukväxter.
Jorden ska vara luftig och släppa igenom vatten. Vanlig planteringsjord fungerar, gärna uppblandad med lite perlit eller grus. Plantera om på våren när rötterna fyller krukan, och välj en kruka som bara är något större. Pelargoner blommar bra lite trångbodda. Hur du gör står i guiden om omplantering.
Nypa, toppa och beskära
Plocka bort vissna blomställningar regelbundet. Bryt eller klipp av hela stjälken där den sitter fast, inte bara de enskilda blommorna, så slipper plantan lägga kraft på frö och fortsätter att bilda nya knoppar. Det minskar också risken för gråmögel, som gärna börjar i gamla blomrester. Mer i guiden om att nypa vissna blommor.
På våren eller försommaren nyper du toppskotten, även på unga hängpelargoner, så att plantan förgrenar sig och blir tät i stället för lång. En pelargon som stått ljust och växt hela vintern beskär du kraftigt på våren, till ungefär en tredjedel, strax ovanför ett blad. Toppskotten du klipper bort duger ofta till sticklingar. Hur du rotar dem steg för steg står i artikeln om att föröka pelargoner. Sticklingar av pelargoner rotar sig bättre i jord än i ett vattenglas.
Pelargoner ute på balkongen
De flesta pelargoner mår bra av att stå ute på sommaren. Vänta tills risken för frost är över – det varierar mellan landsdelarna och år för år, så följ den lokala väderprognosen. Grova riktmärken står i artikeln om sista frostnatten. Vänj plantorna vid utomhusljuset under en till två veckor, först i skugga och sedan gradvis mer sol, annars kan bladen få solbränna. Guiden om avhärdning beskriver hur.
Hängpelargoner är de som klarar regn och vind bäst i en balkonglåda. Engelska pelargoner har ömtåligare blommor som förstörs av regn och står hellre under tak. Fler växter som passar ihop med pelargonerna finns i artikeln om balkongväxter. Ta in plantorna igen när nätterna närmar sig noll grader på hösten.
Pelargonåret i korthet
Vår: beskär övervintrade plantor, plantera om, börja gödsla och toppa unga plantor. Sommar: sol, vattning efter behov, kaliumrik näring och bort med vissna blomställningar. Sensommar: ta sticklingar av de sorter du vill behålla. Höst: ta in plantorna innan frosten, glesa ut vattning och näring.
Vinter: antingen ljust och svalt, så att plantan växer långsamt och kanske blommar lite, eller mörkt och kallt men frostfritt, så att den vilar helt. Zonalpelargoner tål den mörka varianten bäst. Engelska pelargoner, doftpelargoner och hängpelargoner vill hellre stå ljust. Metoderna, temperaturerna och vad som brukar gå fel står i artikeln om att övervintra pelargoner.
Vanliga problem
Gråmögel. Gråludd på blommor, blad och stjälkar, ofta i fuktigt och svalt väder eller på hösten inne. Plocka bort angripna delar, vattna på jorden och inte över bladen, och se till att luften rör sig. Mer om gråmögel. Rost. Bruna, pulvriga sporsamlingar på bladens undersida, särskilt på zonalpelargoner. Ta bort angripna blad tidigt. Läs mer om rost på växter.
Korkiga fläckar under bladen. Hängpelargoner får ofta små vattenfyllda blåsor som blir bruna och korkiga. Det är ödem, som uppstår när rötterna tar upp mer vatten än bladen hinner avge, och det beror inte på smitta. Vattna sparsammare vid mulet och svalt väder. Mer i artikeln om ödem. Vita flygare och bladlöss. Små vita insekter som lyfter när du rör vid plantan är vita flygare. Läs om de vanliga skadedjuren på krukväxter och om biologisk bekämpning med nyttodjur.
Pelargoner, barn och husdjur
Giftinformationscentralen skriver om pelargon (Pelargonium-arter): "Växten är ofarlig." Rosengeranium står också på deras lista över ofarliga växter. Den bedömningen gäller människor. För katt och hund är bilden en annan: amerikanska ASPCA listar pelargoner som giftiga för både katt och hund på grund av de doftande ämnena geraniol och linalool, med kräkningar, aptitlöshet, slöhet och hudirritation som möjliga symtom. Har ett djur tuggat på en pelargon: kontakta veterinär eller djursjukhus. Fler växter tar vi upp i artikeln om giftiga krukväxter för katt och hund.
Vanliga frågor
Hur ofta ska man vattna pelargoner?
Vattna pelargoner när jorden känns torr ett par centimeter ner, vilket på sommaren i ett soligt fönster kan vara varannan eller var tredje dag och på vintern kanske en gång i veckan eller mer sällan. Stående vatten i ytterkrukan ger lätt rotröta.
Varför blommar inte min pelargon?
Den vanligaste orsaken är för lite sol – en pelargon behöver ett söderfönster eller en solig balkong för att blomma rikligt. Andra vanliga orsaker är gödsel med för mycket kväve, att vissna blomställningar fått sitta kvar och att en engelsk pelargon stått varmt hela vintern.
Är pelargon och geranium samma sak?
Nej, på svenska är pelargon släktet Pelargonium, medan Geranium heter näva och omfattar härdiga perenner. Engelskans "geranium" används ofta om pelargoner, vilket skapar förvirringen.
Är pelargoner giftiga för katter?
Pelargoner kan ge besvär hos katt: amerikanska ASPCA listar dem som giftiga för katt och hund, med till exempel kräkningar och slöhet som symtom. Giftinformationscentralens bedömning "ofarlig" gäller människor. Kontakta veterinär om katten ätit av plantan.
När ska man beskära pelargoner?
Beskär pelargoner på våren, i mars eller april, när ljuset kommer tillbaka och plantan börjar växa. Har plantan övervintrat mörkt kan du också skära ner den till ett par decimeter på hösten innan den tas in, och toppa den igen när nya skott kommit.
