En hållbar trädgård tar hand om det den själv producerar och köper in så lite som möjligt. I praktiken betyder det fem saker: kompostera trädgårdsavfallet och lägg tillbaka det på jorden, täck bar jord, välj torvfri jord, samla regnvatten och vattna sällan men ordentligt, och låt bli kemiska bekämpningsmedel – som du för övrigt inte får använda på en villatomt. Välj växter som trivs där de står, så behöver de mindre av allt.
Det låter som mer arbete, men oftast är det tvärtom. En trädgård där löv, gräsklipp och kvistar stannar kvar som täckmaterial och kompost behöver mindre gödsel, mindre vatten och mindre rensning. Den här artikeln är en översikt. Varje del har en egen guide på Växtvärlden, som vi länkar till.
Kretsloppet börjar i komposten
Det mest hållbara du kan göra är att inte köra bort trädgårdsavfallet. Gräsklipp, löv, nedvissnade perenner och finfördelade kvistar blir kompost som går tillbaka till jorden och ger både näring och mull. Trädgårdsavfall får du kompostera på tomten utan att anmäla det till kommunen. Vill du kompostera matavfall krävs däremot en anmälan, se kompostera matavfall.
Hur du bygger och sköter komposten står i kompost – bygga, sköta, använda. Det viktigaste är blandningen av grönt och brunt material och att högen hålls lagom fuktig.
Invasiva växter hör inte hemma i komposten Rensade växter av till exempel parkslide, blomsterlupin eller jättebalsamin ska inte komposteras och inte eldas i trädgården. Lägg dem i dubbla säckar och lämna dem som brännbart på återvinningscentralen. I en hemkompost kan rötter och frön överleva och spridas vidare. Se invasiva främmande växter.
Täck jorden i stället för att gräva och vattna
Bar jord torkar ut, slammar igen i regn och blir snabbt full av ogräs. Ett lager gräsklipp, löv, halm eller flis håller kvar fukten, kväver ogräsfrön och blir efter hand mat åt maskar och mikroliv. Det minskar behovet av både vattning och rensning. Se täckodling.
Samma tanke ligger bakom att gräva mindre. Varje gång jorden vänds kommer nya ogräsfrön upp i ljuset, och den struktur som maskar och svamptrådar har byggt bryts sönder. Många odlare bygger i dag nya bäddar genom att lägga kartong och kompost direkt på gräset i stället för att gräva upp det. Mer om att bygga upp en levande jord finns i mullrik jord.
Välj torvfri jord
De flesta påsar med planteringsjord innehåller torv. För att bryta torv måste våtmarker dikas ut, och dikad torvmark släpper ut stora mängder växthusgaser. Enligt regeringens svar till riksdagen 2021 beräknas utsläppen från dikad torvmark i Sverige till omkring 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter om året – mer än personbilstrafiken. Torv bryts på ungefär 10 000 hektar och används bland annat som planteringsjord.
Torvbranschen menar att torven tas från redan dikad mark, så frågan är omdebatterad. Men för den som vill minska trädgårdens klimatpåverkan är torvfri jord ett enkelt byte. Det finns ingen officiell märkning för "torvfri", så läs innehållsförteckningen. Torvfri jord torkar ofta upp snabbare i ytan och behöver gödsel tidigare. Se torvfri jord.
Vatten: samla, spara och vattna rätt
Den varma och torra sommaren 2018 visade hur snabbt det kan bli ont om vatten, och många kommuner inför bevattningsförbud när det händer. En hållbar trädgård klarar sig med lite vatten:
- Samla regnvatten från stuprören i tunnor. Det är gratis, och många växter föredrar det framför hårt kranvatten.
- Vattna sällan men rikligt, gärna tidigt på morgonen, så att vattnet når djupt och rötterna söker sig nedåt. Lite vatten varje dag ger grunda rötter.
- Vattna vid roten, inte över bladen. Droppslang eller en kanna nära marken ger mer vatten till växten och mindre till avdunstning.
- Låt gräsmattan gulna under torka. Den blir grön igen när regnet kommer.
Mer i guiden om att vattna trädgården. Har du torra lägen, välj torktåliga växter där från början.
Inga kemiska bekämpningsmedel
Sedan oktober 2021 får växtskyddsmedel som regel inte användas på villatomter, kolonilotter, skolgårdar och i parker, med undantag för vissa medel med låg risk. Glyfosat får inte användas av privatpersoner alls. Salt, såpblandningar och andra hemmagjorda medel är inte heller tillåtna som växtskydd. Vad du faktiskt får använda står i bekämpningsmedel – vad privatpersoner får använda.
I en trädgård med många olika växter och djur hålls skadedjuren oftast i schack av sig själva. Nyckelpigor, blomflugelarver och fåglar äter bladlöss, igelkottar och grodor äter sniglar. I växthus och inomhus kan du köpa nyttodjur, se biologisk bekämpning. Mot ogräs fungerar täckning, handrensning och kokande vatten mellan plattor.
Rätt växt på rätt plats
En växt som trivs i sitt läge behöver mindre vatten, gödsel och omsorg och blir mindre angripen av sjukdomar. Det är kanske den viktigaste principen av alla. Välj skuggväxter till skuggan och torktåliga växter till den soliga slänten, i stället för att försöka ändra platsen. Köp träd och buskar med en zonangivelse som passar din odlingszon.
Fleråriga växter – perenner, buskar och träd – är i regel mer hållbara än sommarblommor som köps nya varje år, ofta odlade i växthus och i plastkrukor. Ta gärna egna sticklingar, dela perenner och samla egna frön. Och plantera aldrig de invasiva arter som sedan 2026 är förbjudna, som blomsterlupin och vresros.
Mindre gräsmatta, mer liv
En välklippt, gödslad gräsmatta är en av de ytor i trädgården som kräver mest arbete och ger minst liv. Du behöver inte ta bort den, men du kan minska den. Låt en del av den växa upp till en äng, så in vitklöver eller ersätt skuggiga hörn med marktäckare. Se ängsmark i trädgården och alternativ till gräsmatta.
Det ger mer plats för bin, fjärilar och andra djur. Hur trädgården kan bidra till ett rikare djur- och växtliv står i biologisk mångfald i trädgården.
Odla en del av din egen mat
Grönsaker, bär och frukt från den egna trädgården har inga transporter och ingen förpackning, och det som inte äts upp kan komposteras. Även lite odling gör skillnad: ett par pallkragar med sallat och potatis, några bärbuskar och ett fruktträd. Se köksträdgård för nybörjare. Den som vill ta tanken längre kan läsa om permakultur, där hela trädgården planeras som ett självförsörjande system.
Prylar, plast och maskiner
En del av trädgårdens miljöpåverkan sitter i det vi köper. Några tumregler:
- Återanvänd plastkrukor och pluggbrätten i stället för att köpa nya varje vår.
- Köp redskap som håller och kan repareras. En bra spade och sekatör räcker länge.
- Fundera på om du behöver en motordriven maskin. En handgräsklippare, en kratta och en lie räcker ofta på en mindre tomt.
- Undvik konstgräs, och använd markduk av plast bara tillfälligt. Under plast och konstgräs finns inget liv i jorden.
Elda inte bort trädgårdsavfallet i onödan Att bränna ris och löv kan vara tillåtet i liten skala, men det sprider rök och skickar näringen upp i luften i stället för tillbaka till jorden. Kommunen kan ha förbud, och vid brandrisk kan länsstyrelsen eller kommunen utfärda eldningsförbud. Kompostera eller flisa hellre. Se elda trädgårdsavfall.
Ett klimat i förändring
Klimatet påverkar trädgården, och trädgården kan i sin tur anpassas till ett varmare och torrare klimat med längre växtsäsong och nya skadegörare. Det tar vi upp i växter och klimatförändringar i Sverige.
Vanliga frågor
Vad är en hållbar trädgård?
En hållbar trädgård tar hand om sitt eget avfall och köper in så lite som möjligt av vatten, gödsel, jord och kemikalier. Kompost, täckning, torvfri jord, regnvatten och växter som passar platsen är grunden.
Varför ska man undvika torv i jorden?
Torv bryts från våtmarker som måste dikas ut, och dikad torvmark släpper ut stora mängder växthusgaser. Torvfri jord är ett enkelt sätt att minska trädgårdens klimatpåverkan, men det finns ingen officiell märkning, så läs innehållsförteckningen.
Får man använda bekämpningsmedel i trädgården?
Som regel inte. Sedan oktober 2021 är det förbjudet att använda växtskyddsmedel på villatomter och kolonilotter, med undantag för vissa medel med låg risk. Glyfosat får inte användas av privatpersoner alls.
Hur sparar man vatten i trädgården?
Du sparar vatten genom att samla regnvatten, täcka jorden, vattna sällan men rikligt vid roten och välja torktåliga växter till de torraste lägena. Låt gräsmattan gulna under torka – den återhämtar sig när regnet kommer.
