En trädgårdskompost blir bäst när du blandar ungefär lika delar mjukt, grönt avfall som gräsklipp och blad med torrt, brunt material som kvistar, halm och löv, håller högen fuktig som en urkramad svamp och vänder den några gånger om året. Efter ett halvår till två år har du mörk, smulig jord som luktar skogsbotten. Trädgårdsavfall får du kompostera utan att fråga kommunen; matavfall kräver att du anmäler det.
Komposten är trädgårdens kretslopp: det du klipper, rensar och krattar blir till jordförbättring som du lägger tillbaka i rabatterna. Det kräver ingen avancerad utrustning. En binge av lastpallar och lite tålamod räcker. Det som går fel är nästan alltid samma tre saker: för mycket gräs på en gång, för torrt eller fel saker i högen. Den här guiden handlar om trädgårdskompost och kompostbingen. Kompostering av köksavfall har egna regler och en egen artikel.
Trädgårdskompost eller matavfall – två olika saker
Trädgårdsavfall, som gräsklipp, löv, kvistar och vissna perenner, får du kompostera på din egen tomt utan att anmäla det. Det framgår av avfallsförordningen, som säger att den som har trädgårdsavfall ska ta hand om det genom att kompostera det på fastigheten eller lämna det där kommunen tar emot det. Kommunens lokala avfallsföreskrifter kan ändå ha egna regler, så titta på kommunens webbplats om du är osäker.
Vill du kompostera mat- och köksavfall hemma måste du anmäla det till kommunen. Kommunen ställer då ofta krav på behållaren – till exempel att den är sluten och skadedjurssäker – och det är en annan process än en öppen trädgårdskompost. Hur du gör och vad kommunen brukar kräva står i kompostera matavfall – anmälan till kommunen. Ett par skal från grönsaker i trädgårdskomposten är inget problem för själva komposteringen, men lägger du regelbundet köksavfall där är det just det som kräver anmälan.
Grönt och brunt: blandningen avgör
Mikroorganismerna som bryter ner avfallet behöver både kväve och kol, och luft. Grönt material är rikt på kväve, brunt material på kol. Som tumregel ska en fjärdedel till hälften av volymen vara grönt och resten brunt.
| Grönt (kväverikt) | Brunt (kolrikt) |
|---|---|
| Gräsklipp | Löv (gärna sönderklippta) |
| Ogräs utan frön och rötter | Kvistar och grenar, finfördelade |
| Avklippta perenner och sommarblommor | Halm och torra stjälkar |
| Blast från grönsaker | Rivet kartong och tidningspapper |
| Nedfallen frukt | Häckklipp från lövhäckar |
Låt inte en sorts material ta över. Gräsklipp ensamt blir en slemmig, stinkande massa på några veckor. Har du mycket gräs kan du lägga det i en hög bredvid bingen och blanda in det lite i taget med löv eller kvistar. Grövre grenar bryts ner mycket långsamt; klipp dem i bitar på några centimeter eller kör dem genom en kompostkvarn först. Mer om vad gräsklippet annars kan användas till finns i täckodling.
Bygg eller välj en kompostbinge
En öppen hög komposterar också, men en binge håller ihop materialet, behåller värmen och fukten bättre och tar mindre plats. Tre vanliga lösningar:
- Lastpallar eller brädor. Fyra pallar som binds ihop i hörnen blir en binge på drygt en kubikmeter. Lämna glipor för luften och gör framsidan av lösa brädor som kan lyftas bort när du ska ta ut kompost.
- Kompostgaller eller nät. Billigt och lätt att flytta, men torkar ut snabbare i blåsigt läge.
- Kompostbehållare av plast. Passar en liten trädgård. Ett lock håller regnet borta. Kom ihåg att en behållare för trädgårdsavfall inte är samma sak som en isolerad varmkompost för matavfall.
Har du plats är två eller tre fack bredvid varandra det bästa: ett som du fyller på, ett som får mogna och ett med färdig kompost. Då behöver du aldrig gräva fram färdig jord under det som just lagts på. En binge på minst en kubikmeter arbetar effektivare än små behållare, men även en liten kompost blir till slut jord, bara långsammare.
Var ska komposten stå?
Ställ komposten i halvskugga eller skugga, där den varken bakas av solen eller står i vatten. Mikroorganismerna arbetar bäst när temperatur och fukt är jämna. Ställ den direkt på jorden så att maskar och andra smådjur kan ta sig in och överskottsvatten rinner undan. Står den på en hård yta kan du lägga några spadar trädgårdsjord i botten för att få igång processen.
Placera den där du faktiskt orkar gå med skottkärran, och inte precis intill grannens uteplats. En trädgårdskompost som sköts ska inte lukta, men en som har fått för mycket gräs gör det.
Så sköter du komposten
Fukt: Materialet ska kännas som en urkramad svamp. Vattna högen när du lägger på torrt material under en torr sommar, och lägg ett lock eller en presenning över under långa regnperioder.
Luft: Att vända komposten ger syre och blandar materialet, och det snabbar på processen. Det grundligaste är att flytta hela innehållet från ett fack till nästa. Orkar du inte det räcker det att röra om med en grep några gånger om året. Även en kompost som aldrig vänds blir till slut färdig, om blandningen av grönt och brunt är bra, men det tar längre tid.
Tillsatser: Kalk och köpta komposteringsmedel behövs inte. Med rätt blandning och tillräckligt med luft kommer processen igång av sig själv, eftersom mikroorganismerna redan finns på växtresterna och i jorden.
Vänd varsamt under den kalla årstiden. Igelkottar övervintrar gärna i komposthögar och lövhögar, och igelkotten är fridlyst. Stick inte in grepen på måfå i en hög som har legat orörd sedan hösten. Om fler sätt att göra trädgården till en plats för djur och insekter, se biologisk mångfald i trädgården.
Det här ska inte i trädgårdskomposten
- Invasiva växter som parkslide, blomsterlupin, jättebalsamin, jätteloka, vresros och gullris. Rotbitar och frön överlever i en trädgårdskompost och sprids med jorden. Avfallet ska läggas i dubbla säckar och lämnas som brännbart på återvinningscentralen, se invasiva främmande växter.
- Sjuka växter, framför allt blast med potatisbladmögel och växtdelar med svåra svampangrepp. Smittan kan överleva och följa med komposten tillbaka ut i odlingen.
- Rotogräs som kirskål, kvickrot och åkerfräken. Små rotbitar kan skjuta nya skott i komposten. Lägg dem i en säck eller låt dem torka ut helt i solen först. Läs mer om kirskål och åkerfräken och kvickrot.
- Ogräs som har gått i frö. En trädgårdskompost blir sällan så varm att fröna dör, och då sprider du ogräset med komposten. Mer om att förebygga i ogräs.
- Kött, fisk, mejeriprodukter och matrester – de lockar råttor och hör inte hemma i en öppen kompost.
- Avföring från hund och katt, kattsand, aska från kol eller briketter, målat eller impregnerat trä.
Invasiva arter är inte trädgårdsavfall Rensar du bort blomsterlupin, parkslide eller andra växter på förbudslistan får avfallet inte hamna i högen, och inte heller i kommunens container för trädgårdsavfall. Lägg det i dubbla säckar och lämna det som brännbart. Bränn det inte heller i trädgården, eftersom temperaturen inte blir tillräckligt hög. Regler för eldning i övrigt står i elda trädgårdsavfall.
När är komposten färdig?
En trädgårdskompost tar mellan ett halvår och två år, beroende på material, storlek och hur ofta den vänds. Den arbetar fort på sommaren och nästan inte alls när det är kallt. Färdig kompost är mörkbrun, smulig och luktar skogsbotten. Du ska inte längre kunna känna igen gräs och blad.
Allt blir sällan färdigt samtidigt. Sikta komposten genom ett grovt såll eller ett galler, använd det fina och lägg tillbaka kvistar och halvnedbrutna bitar i det fack som du håller på att fylla.
Lövkompost är ett specialfall. Löv bryts ner långsammare än blandat avfall, framför allt ek- och bokblad, och kan läggas i en egen binge eller i stora säckar med några hål. Efter ett till två år blir det lövmull, som passar som täckmaterial och i egen krukjord.
Använd komposten
- Som täckmaterial: lägg ett lager på minst fem centimeter över jorden i rabatter och runt buskar på våren eller hösten. Daggmaskarna drar ner det i jorden, och det håller kvar fukten under sommaren.
- Som jordförbättring: grävs eller harvas lätt ner i grönsakslandet. I sandjord håller den kvar vatten, i lerjord gör den jorden luckrare. Se mullrik jord och jordtyper.
- I pallkragen: blanda in ett par hinkar varje vår när jorden har sjunkit ihop, se pallkrage.
- I egen krukjord: siktad kompost blandad med trädgårdsjord blir bra jord till stora krukor utomhus, se blanda egen jord.
Kompost är framför allt jordförbättring, inte ett fullständigt gödselmedel. Näringsinnehållet varierar med vad som gått in i den. Till kraftigt växande grönsaker kan du behöva komplettera, se naturlig gödsel och gödsla trädgården.
Problem och lösningar
- Blöt, slemmig och luktar illa: för lite luft och för mycket vatten, ofta för mycket gräs. Blanda in brunt material som halm, flis, löv eller riven kartong, vänd högen och lägg ett lock över vid regn.
- Torr och oförändrad: för lite fukt och för mycket brunt. Vattna, blanda in mer grönt material och vänd.
- Flugor: täck nytt material med ett lager gräs, löv eller jord och kontrollera att högen inte är för blöt.
- Ogräs växer i komposten: frön eller rotbitar har följt med. Ta bort plantorna innan de blommar och var noggrannare med vad som läggs på.
Vill du ha hjälp med höstens stora mängder löv och nedklippta perenner finns råd i höststädning i trädgården.
Vanliga frågor
Måste man anmäla kompost till kommunen?
Trädgårdskompost med gräs, löv och kvistar behöver inte anmälas till kommunen. Vill du kompostera matavfall eller köksavfall på din fastighet måste du däremot anmäla det till kommunen enligt avfallsförordningen. Kommunens lokala föreskrifter kan ha ytterligare krav.
Hur lång tid tar det för kompost att bli klar?
En trädgårdskompost blir klar på mellan ett halvår och två år. Den går fortare om du blandar grönt och brunt material, håller den fuktig och vänder den några gånger om året, och nästan står still under vintern.
Varför luktar min kompost illa?
En kompost luktar illa när den är för blöt och får för lite luft, oftast för att mycket gräsklipp har lagts på samtidigt. Blanda in torrt, brunt material som löv, halm eller riven kartong, vänd högen och skydda den från regn.
Kan man lägga ogräs i komposten?
Ogräs som inte har gått i frö kan läggas i komposten. Ogräs med mogna frön och rotogräs som kirskål och kvickrot ska inte läggas i en vanlig trädgårdskompost, eftersom frön och rotbitar ofta överlever och sprids med den färdiga jorden.
Får man lägga invasiva växter i komposten?
Nej, invasiva växter som parkslide, blomsterlupin och jättebalsamin ska aldrig läggas i komposten. Lägg dem i dubbla säckar och lämna dem som brännbart avfall på återvinningscentralen, så att arten inte sprids.
