Matta av blommande lila krokusar i gräset en solig tidig vårdag
Hållbart

Växter och klimatförändringar i Sverige

En trädgård för mer varierat väder.

Klimatet i Sverige har redan blivit varmare, och växtsäsongen har blivit längre. Enligt SMHI är vegetationsperioden i landet som helhet omkring tre veckor längre i dag än i början av 1900-talet – ungefär fem veckor längre i Götaland och två veckor i norra Norrland. Förändringen beror mest på att våren kommer tidigare. För trädgården betyder det fler odlingsveckor, men också fler bakslag efter tidig värme, torrare somrar och skadegörare som kan etablera sig där de tidigare inte klarade sig.

Det är lätt att både över- och underdriva vad det här betyder. En längre säsong gör inte Mälardalen till Medelhavet, och kalla vintrar kommer fortfarande. Men förändringen är tillräckligt stor för att märkas i en vanlig trädgård, och den kommer att fortsätta. Den här artikeln går igenom vad mätningarna visar och hur du kan anpassa odlingen.

Vad mätningarna visar

SMHI:s mätserier är långa. Från den första normalperioden 1861–1890 till den senaste, 1991–2020, har Sveriges årsmedeltemperatur ökat med 1,9 °C. Det är ungefär dubbelt så mycket som den globala ökningen under samma tid. Mellan normalperioderna 1961–1990 och 1991–2020 var ökningen närmare 1,2 grader. Extremt varma dagar har blivit vanligare och extremt kalla mindre vanliga.

Vegetationsperioden räknar SMHI från den första perioden på sex dygn i rad med en dygnsmedeltemperatur på minst fem grader. Den startar allt tidigare och slutar något senare. Mellan normalperioderna 1961–1990 och 1991–2020 ökade den mest i Götaland, med omkring två veckor, och där startar den nu i genomsnitt tolv dagar tidigare. När den slutar har däremot inte ändrats på något statistiskt säkert sätt.

MåttFörändring
Årsmedeltemperatur, 1861–1890 till 1991–2020+1,9 °C
Vegetationsperiod, Sverige, sedan början av 1900-taletOmkring tre veckor längre
Vegetationsperiod, GötalandOmkring fem veckor längre
Vegetationsperiod, norra NorrlandOmkring två veckor längre

Uppgifterna gäller SMHI:s observationer. Enskilda år kan avvika kraftigt åt båda hållen.

Vad klimatscenarierna säger

SMHI:s klimatscenarier visar att vegetationsperioden fortsätter att bli längre, och att det främst är starten som flyttas tidigare. Hur mycket beror på hur stora de framtida utsläppen blir. Med ett scenario med medelhöga utsläpp skulle säsongen kunna bli ungefär en månad längre till nästa sekelskifte, enligt SMHI.

Vill du se vad scenarierna säger om just ditt län kan du använda SMHI:s klimatscenariotjänst, som visar kartor och diagram för bland annat temperatur, nederbörd och vegetationsperiod.

Tidig vår och bakslag

En tidigare vår låter som en ren fördel, men den har en baksida. När värmen kommer i mars kan buskar och fruktträd slå ut i förtid, och kommer det sedan en frostnatt i april eller maj fryser blommor och nya skott. Frostrisken försvinner inte bara för att säsongen startar tidigare. Det finns inga officiella datum för sista frostnatten, och den varierar mycket från år till år. Se sista frostnatten.

Några råd för att klara bakslagen:

Mildare vintrar är inte alltid snällare

En mild vinter med växlande plus- och minusgrader kan vara svårare för växterna än en jämnt kall. Snö isolerar marken och skyddar rötter och lågväxande växter; utan snötäcke kan en köldknäpp gå djupare ner i jorden. Blöt, kall jord ger rotröta hos växter som vill ha det torrt på vintern, som många medelhavsväxter och perenner märkta med stjärna (A*, B*) i Perennagruppens system – de vill ha ett väldränerat läge. Se dränering och vinterskydd i trädgården.

Odlingszonerna gäller fortfarande. Svensk Trädgård bedömer att skillnaderna mellan zonerna består även om hela landet har blivit varmare. En buske som ligger på gränsen för din zon kan klara tio milda vintrar och dö den elfte. Mer om zonerna i odlingszoner i Sverige.

Torrare somrar och mer vatten

Varmare somrar betyder att växterna avdunstar mer vatten, och perioder av torka får större effekt. Sommaren 2018, som var ovanligt varm och torr, visade hur snabbt gräsmattor, nyplanterade träd och grönsaksland kan ta skada. Samtidigt har Sverige som helhet blivit mer nederbördsrikt, så det handlar mer om att regnet kommer ojämnt än om att det regnar mindre.

Anpassa trädgården för att klara torra perioder:

Nya skadegörare och sjukdomar

Jordbruksverket konstaterar att global handel och resande sprider växtskadegörare till nya platser, och att klimatförändringarna gör att de kan etablera sig där de tidigare inte klarade klimatet. En studie från SMHI och SLU 2024 undersökte 80 kända skadegörare på grödor och fann att deras lämpliga utbredningsområde ökar och säsongen förlängs. Med ett scenario med medelhöga utsläpp skulle antalet av de studerade arterna som trivs i norra Sverige fördubblas till slutet av seklet.

I trädgården har det redan dykt upp nya problem. Buxbomsmotten hittades första gången i Sverige 2016 och har ökat snabbt i södra Sverige, och mördarsnigeln har spridit sig sedan den hittades 1975. Båda har främst kommit hit med växter och jord, inte med klimatet – men ett mildare klimat gör det lättare för den sortens arter att överleva. Se buxbom och buxbomsmott och mördarsnigel.

Ta inte hem skadegörarna själv Den vanligaste vägen för nya skadegörare är växter, jord och frön som flyttas mellan länder och trädgårdar. Växter och frön för sådd från länder utanför EU kräver sundhetscertifikat. Köp friska plantor, kontrollera nya växter innan de ställs bland de gamla, och ta inte med växter hem från resor utan att känna till reglerna. Se ta hem växter från utlandet och köpa friska växter.

Nya möjligheter i odlingen

En längre säsong ger också fördelar. Grödor som tidigare var osäkra kan bli lättare att lyckas med, och i delar av Norrland går det att odla sådant som förr knappt mognade. Fler veckor med växttemperatur betyder att höstsådd, sena skördar och en andra omgång sallat och rädisor ofta hinner bli klara.

Men var försiktig med att dra för stora slutsatser av några varma år. Välj sorter som är provade för svenska förhållanden, och se nya, mer värmekrävande växter som ett försök snarare än en självklarhet. Vindruvor och fikon är exempel på växter som många prövar längre norrut, men som fortfarande behöver ett skyddat och soligt läge. Se vindruvor i svenskt klimat.

Trädgården kan också bidra

En trädgård kan inte ändra klimatet, men den kan minska sina egna utsläpp och bli bättre rustad. Välj torvfri jord, kompostera trädgårdsavfallet, spara vatten och plantera träd och buskar som ger skugga och svalka. Fler sätt finns i hållbar trädgård, och om hur en rik trädgård gör växterna mindre sårbara i biologisk mångfald i trädgården.

Vanliga frågor

Har växtsäsongen blivit längre i Sverige?

Ja, växtsäsongen har blivit längre i Sverige. Enligt SMHI är vegetationsperioden i landet som helhet omkring tre veckor längre i dag än i början av 1900-talet, med störst ökning i Götaland. Det beror främst på att våren kommer tidigare.

Måste jag byta odlingszon på grund av klimatet?

Nej, odlingszonerna gäller fortfarande. Svensk Trädgård bedömer att skillnaderna mellan zonerna består även om hela landet blivit varmare. Följ zonangivelsen för träd och buskar, och var försiktig med växter som ligger på gränsen för vad som klarar sig där du bor.

Blir det fler skadedjur i trädgården när klimatet blir varmare?

Det finns risk för det. Jordbruksverket bedömer att klimatförändringarna gör att skadegörare kan etablera sig där de tidigare inte klarade klimatet, och en studie från SMHI och SLU visar att fler skadegörare på grödor kan trivas i norra Sverige längre fram.

Kan jag plantera ut tidigare när våren kommer tidigare?

Ibland, men frostrisken finns kvar. En tidig vår följs ofta av kalla nätter, och det finns inga officiella datum för sista frostnatten. Följ väderprognosen, ha fiberduk till hands och plantera ut frostkänsliga plantor först när nätterna är stabilt varma.