Körsbär vill ha sol, en väldränerad och gärna kalkrik jord och ett läge där blommorna inte fryser en klar majnatt. Surkörsbär är de härdigaste och lättaste, och odlas gärna som buske. Sötkörsbär blir större träd, är känsligare för kyla och tål beskärning sämre. Beskär stenfrukt försiktigt och vid rätt tid, och spänn nät innan bären mognar – annars tar fåglarna skörden.
Körsbär är stenfrukt och sköts på flera sätt annorlunda än äppelträd. Det gäller framför allt beskärningen, där ett körsbärsträd som klipps hårt vid fel tidpunkt lätt drabbas av gummiflöde och svampsjukdomar. Det som gäller alla fruktträd – grundstam, pollinering, plantering och vattning – står i översikten över fruktträd. Den andra stenfrukten i svenska trädgårdar har en egen guide om plommon.
Växtfakta
- Ljus
- Sol, i ett läge med lä och utan frostsvacka
- Vattning
- Regelbundet de första åren. Surkörsbär har minst vattenbehov av fruktträden
- Härdighet
- Beror på sorten. Surkörsbär är härdigast, sötkörsbär känsligare. Kontrollera zonangivelsen vid köpet
- Jord
- Väldränerad, gärna sandig och kalkrik med pH något över 7
- Blomning
- Vår, ofta i maj. Bären mognar i juli–augusti
- Svårighet
- Surkörsbär: lätt. Sötkörsbär: medel
- Giftighet
- Bären äts. Giftinformationscentralen har ingen egen uppgift om körsbär
Surkörsbär eller sötkörsbär?
Surkörsbär (Prunus cerasus), där moreller ingår, ger syrliga bär som passar till sylt, saft och bakning. De är de härdigaste körsbären och fungerar bäst som buskar på egen rot. De har långa, tunna grenar och skjuter villigt nya skott från rötterna och de gamla stammarna. Ympade surkörsbärsträd är vanliga i handeln men blir sällan långlivade.
Sötkörsbär (Prunus avium), där bigarråer ingår, ger de söta bär man äter direkt från trädet. De växer mycket kraftigt som unga, även på en svagväxande grundstam, och blir stora träd. De har svårt att läka större sår och att skjuta nya skott från äldre grenar, och därför måste formen byggas upp när trädet är ungt.
Bor du i en kallare del av landet, eller vill ha något lättskött, är surkörsbär det säkra valet. Sötkörsbär är en belöning för den som har ett varmt, skyddat läge och tålamod med beskärningen.
Härdiga sorter
Riksförbundet Svensk Trädgård lyfter fram surkörsbär som 'Brunkörsbär', 'Fanal', 'Ostheimer' och 'Skuggmorell' som de härdigaste. Förbundet nämner också 'Kirsa' och 'Nordia', två surkörsbär av busktyp som odlas på egen rot.
För sötkörsbär är sortvalet och zonangivelsen ännu viktigare, eftersom skillnaden i härdighet mellan sorter är stor. Titta efter E-plantamärkta träd, som är certifierade och har en prövad zonangivelse, och jämför med din adress på zonkartan. Läs om hur du tar reda på din zon i artikeln om odlingszoner.
Tänk på pollineringen. Många körsbär är självfertila, men inte alla: 'Brunkörsbär' och 'Ostheimer' behöver pollen från en annan sort. Bland sötkörsbär behöver många sorter en pollenpartner. Kontrollera etiketten eller fråga i plantskolan innan du köper ett enda träd.
Läge och jord
Körsbär blommar tidigt, och blommorna fryser lätt i kalla lägen. Plantera därför i sol och lä, gärna på en svag sluttning eller nära ett hus, men inte i en svacka där kall luft samlas. Ett fuktigt läge med dålig luftväxling gynnar också blom- och grentorka, den svampsjukdom som oftast angriper körsbär.
Jorden ska vara väldränerad. Körsbär trivs bättre i sandigare jordar än äpple och päron, och de vill gärna ha kalkrik jord med ett pH något över 7. På sur jord kan det behövas kalk innan du planterar. Hur du mäter och kalkar står i guiden om pH och kalkning. På styv lera är en upphöjd plantering bättre, så att rötterna inte står i väta.
Plantering
Plommon- och körsbärsträd planteras gärna under sensommaren eller hösten i södra och mellersta Sverige. I norra Sverige är vårplantering säkrast. Krukodlade träd kan planteras under större delen av säsongen så länge du vattnar ordentligt. Själva planteringen går till som för andra fruktträd: förädlingsstället över marken, stödpålen på plats innan trädet sätts och en vall runt stammen så att vattnet stannar kvar. Steg för steg står det i översikten över fruktträd.
Har ett nyplanterat träd långa årsskott, över ungefär 60 centimeter, som kan knäckas av snö kan du korta dem lätt på hösten. Den egentliga etableringsbeskärningen görs nästa vårvinter, ungefär en månad innan knopparna spricker.
Beskärning: mindre, försiktigare och vid rätt tid
Stenfrukt läker sår sämre än äpple och angrips lättare av svampsjukdomen silverglans och av gummiflöde i stora snittytor. Därför gäller några grundregler för alla körsbär: ta bort hellre små grenar än stora, beskär försiktigt och aldrig mycket på en gång, och såga större grenar utanför grenkragen.
Unga sötkörsbärsträd behöver en ordentlig uppbyggnadsbeskärning de första fem åren, på senvintern eller våren. Det är den viktigaste beskärningen i trädets liv, eftersom ett sötkörsbär inte går att göra mindre senare. Ledskott som är längre än ungefär 50 centimeter kortas med en tredjedel. Ju fler årsskott som toppats och förgrenat sig, desto fler bär.
Äldre sötkörsbärsträd underhållsbeskärs varsamt. I de milda delarna av landet görs det helst på försommaren, när årsskotten har vuxit ut och risken för svamp och bakterier är minst. I kallare trakter kan du vänta till efter skörden. Ta inte bort mer än ungefär en femtedel av lövmassan åt gången, och följ de längsta grenarna till en lämplig förgrening.
Surkörsbär behöver nästan ingen uppbyggnadsbeskärning. Som buske gallrar du bort några av de äldsta stammarna nära marken strax före knoppsprickningen på våren, så att nya skott får plats. Döda grenar klipps bort under sommaren, så att de inte sprider blom- och grentorkans sporer. Grunderna för snitt och verktyg finns i guiden om beskärning.
Hård vårbeskärning av ett gammalt körsbär Den som sågar bort grova grenar på ett gammalt körsbärsträd på våren, som man gör med äpple, riskerar gummiflöde och svampangrepp i såren. Gör större ingrepp på sommaren hos ett vitalt träd, och sprid dem över flera år. Ett gammalt surkörsbärsträd går sällan att föryngra med varaktigt resultat.
Fåglar och körsbärsfluga
Fåglarna är körsbärsodlarens största konkurrent. Ett nät över trädet eller busken innan bären färgas är det enda som verkligen hjälper. På ett stort träd är det svårt, och det är ett av skälen till att många väljer surkörsbär som buske eller sötkörsbär på svagväxande grundstam. Se till att nätet är sträckt, så att fåglar inte fastnar.
Körsbärsflugan (Rhagoletis cerasi) svärmar i juni och juli och lägger sina ägg under skalet på körsbär som ännu inte är mogna. Larverna äter i fruktköttet. Jordbruksverket skriver att det framför allt är sorter som mognar i slutet av juli eller senare som angrips, och att tidiga sorter därför är att föredra. Plocka träden helt rena vid skörden och ta bort angripna bär, eftersom larverna annars förpuppar sig i jorden under trädet. Gula klisterskivor i trädet fångar flugorna innan de lagt ägg, och marktäckning under trädet kan skjuta upp kläckningen. Mer om insekter och nyttodjur finns i guiden om biologisk bekämpning.
Bladlöss på skottspetsarna är vanliga på körsbär på försommaren och ger krulliga blad. Läs om bladlöss och om krulliga blad.
Blom- och grentorka och gummiflöde
Blom- och grentorka är en svampsjukdom som angriper blommande träd i fuktigt väder. Blommorna vissnar och blir hängande kvar, och hela grenar kan dö på kort tid. Den drabbar särskilt surkörsbär. Klipp bort döda grenar en bit ner i frisk ved och kasta dem, inte på komposten. Ett luftigt, varmt läge och en gles krona minskar risken.
Gummiflöde, där en klibbig massa tränger ut ur bark och sår, räknas som en bakteriesjukdom och angriper gärna träd som fått stora beskärningssår. Silverglans, även kallat purpurskinn, är en svampsjukdom som också tar sig in genom stora snitt. Båda är skäl att beskära stenfrukt lätt och vid rätt tidpunkt. Fler sjukdomar och hur du känner igen dem står i guiden om fruktträdens sjukdomar.
Körsbär för blommornas skull
Prydnadskörsbär, de japanska körsbären som odlas för blomningen, är en annan grupp och ger inga bär att tala om. Vill du se dem i sin rätta miljö finns en guide till körsbärsblomningen i Japan på vår systersajt.
Vanliga frågor
När ska man beskära körsbärsträd?
Unga körsbärsträd beskärs på senvintern eller våren under de första fem åren. Äldre träd underhållsbeskärs helst på försommaren i södra Sverige, eller efter skörden i kallare trakter, eftersom risken för svamp och gummiflöde är minst då. Ta aldrig bort mycket på en gång.
Vilket körsbär är härdigast?
Surkörsbär är härdigast, och Svensk Trädgård nämner 'Brunkörsbär', 'Fanal', 'Ostheimer' och 'Skuggmorell' bland de mest härdiga. Sötkörsbär är känsligare och behöver ett varmare, skyddat läge. Kontrollera alltid sortens zonangivelse när du köper.
Varför är det mask i körsbären?
Maskiga körsbär beror oftast på körsbärsflugan, som lägger ägg i bären innan de mognar. Sena sorter angrips mest. Plocka träden helt rena vid skörden, ta bort angripna bär och häng gula klisterskivor i trädet under juni och juli.
Behöver körsbär en pollinatör?
Många körsbär är självfertila och ger bär på egen hand, men inte alla. Surkörsbären 'Brunkörsbär' och 'Ostheimer' behöver pollen från en annan sort, och många sötkörsbär gör det också. Läs på etiketten eller fråga i plantskolan innan du köper ett ensamt träd.
