De vanligaste sjukdomarna på fruktträd i svenska trädgårdar är äppel- och päronskorv, fruktträdskräfta, blom- och grentorka, fruktmögel och mjöldagg. Nästan alla är svampar som gynnas av fukt, och nästan alla hanteras på samma sätt: välj motståndskraftiga sorter, plantera luftigt och väldränerat, beskär i torrt väder och ta bort smittkällorna – skorviga löv, kräftsår och intorkade frukter. Som privatperson har du få bekämpningsmedel att ta till, och de som finns måste vara godkända för hemmabruk.
Sjukdomarna ser olika ut men har gemensamt att de övervintrar i trädgården: i nedfallna löv, i angripna grenar eller i frukter som hänger kvar. Därför är det du gör på hösten och vintern lika viktigt som det du ser på sommaren. Den här guiden visar hur du känner igen de vanligaste sjukdomarna, vad du gör åt dem och vilka sorter som är känsliga. Det som gäller fruktträd i allmänhet – läge, plantering och skötsel – står i översikten över fruktträd.
Snabbguide: vad är det för sjukdom?
| Det du ser | Fruktslag | Troligen |
|---|---|---|
| Olivbruna, sammetsartade fläckar på blad, korkiga fläckar och sprickor på frukten | Äpple, päron | Skorv |
| Insjunkna sår i barken, ofta vid en knopp eller ett bladärr, som växer år för år | Äpple, päron | Fruktträdskräfta |
| Blommor som vissnar under blomningen och blir hängande kvar, döda skottspetsar | Främst körsbär, även äpple | Blom- och grentorka |
| Ruttnande frukt med gulaktiga mögelkuddar, intorkade frukter kvar i trädet | Äpple, päron, plommon | Fruktmögel |
| Vit, mjölig beläggning på unga blad och skottspetsar | Äpple | Mjöldagg |
| Starkt orangegula fläckar på päronbladen på försommaren | Päron | Päronrost |
| Silvrigt skimrande blad, kåda som tränger ut ur barken | Plommon, körsbär | Silverglans, gummiflöde |
Tabellen ger en första riktning, inte en diagnos. Flera sjukdomar kan finnas i samma träd, och frost, torka och gnagare ger skador som liknar sjukdom. En bredare genomgång av svampar, bakterier och virus finns i översikten över växtsjukdomar.
Äppelskorv och päronskorv
Skorv är den sjukdom flest äppelodlare möter. Äppelskorv (Venturia inaequalis) ger olivbruna, lite sammetsartade fläckar på bladen och mörka, korkiga fläckar på frukten. Svåra angrepp gör att frukten spricker och bladen faller i förtid. Svampen angriper hela släktet Malus, alltså också prydnadsäpplen.
Jordbruksverket beskriver hur skorven övervintrar i fjolårets nedfallna löv. På våren slungas sporer ut från löven, och risken för smitta är störst från knoppsprickningen fram till blomningen. Sporerna kan bara infektera när bladen varit fuktiga en viss tid, och därför blir angreppen störst under regniga vårar och försomrar. Efter slutet av juni minskar den nya smittan från marken, men de fläckar som redan finns sprider sjukdomen vidare i samma träd.
Päronskorv (Venturia pirina) är nära släkt och ser likadan ut, men är besvärligare eftersom den oftare angriper också barken på grenarna. Där kan den överleva och smitta nya blad och frukter under både samma och nästa säsong. Klipp bort grenar med skorviga, spruckna barkpartier vid vinterbeskärningen.
Så gör du:
- Ta hand om löven. Räfsa ihop löven under träden efter lövfallet, eller kör över dem med gräsklipparen så att de bryts ner snabbare. Jordbruksverket skriver att smittan från löven bara sprids omkring 20 meter, så det du gör på din egen tomt räknas. Lägg skorviga löv i en varm kompost som bryts ner ordentligt, eller i trädgårdsavfallet.
- Gynna maskarna. Daggmaskar drar ner och äter nedfallna löv. En jord med mycket liv bryter ner smittan av sig själv.
- Håll kronan gles. En luftig krona torkar upp fortare efter regn, och kortare tid med blöta blad betyder färre infektioner. Hur du beskär står i guiden om att beskära äppelträd.
- Välj sort. Det finns skorvresistenta äpplesorter, som 'Santana' och 'Rubinola', och sorter som Jordbruksverket kallar robusta, bland dem 'Katja', 'Aroma' och 'Discovery'. Hur du väljer sort för din zon står i guiden om äppelträd.
Skorvfläckade äpplen går att äta; fläckarna sitter i skalet. Men frukten håller sämre i lager, eftersom sprickorna släpper in rötsvampar.
Fruktträdskräfta
Fruktträdskräftan (Neonectria ditissima) angriper äpple och päron och är en av de allvarligaste sjukdomarna, eftersom den sitter i själva veden. Den börjar som ett litet, insjunket och missfärgat parti i barken, ofta kring en knopp, ett bladärr eller en grenvinkel. Med åren växer såret i ringar, barken spricker upp och kanterna sväller. Går kräftan runt en gren dör allt ovanför. Angripna grenar kan ha små, röda fruktkroppar i såret på vintern.
Enligt Jordbruksverket kan sporerna spridas hela året, men risken är störst under våta höstar och vintrar. Svampen tar sig in genom bladärren efter lövfallet och genom sår av frost, beskärning och skadedjur. Den kan också följa med redan från plantskolan, via grundstammen eller ympstället, och då ligga dold i trädet i flera år.
Så gör du:
- Skär bort angripna grenar ordentligt, 20–40 centimeter in i frisk ved, som Jordbruksverket rekommenderar. Gör det under en torr period och med rena, vassa verktyg. Ett mindre sår på en grov gren eller stammen kan skäras ut ner till frisk ved.
- Undvik onödiga sår. Beskär i torrt väder och inte när det är kallare än tio minusgrader. Grenar med spetsiga vinklar får lättare frostskador där kräftan kommer in.
- Låt trädet mogna av. Kräftan tar sig lättare in i lös ved som inte hunnit mogna inför vintern. För mycket kväve och vatten sent på sommaren gör veden lösare. Jorden ska vara väldränerad.
- Byt ut ett träd som aldrig blir friskt. Unga träd som får nya kräftsår på stammen varje år har ofta smittan i sig från början. Jordbruksverket råder att sådana träd tas bort och ersätts.
Några sorter är särskilt känsliga. Jordbruksverket nämner äppelsorterna 'Discovery', 'Elise', 'Ingrid Marie' och 'James Grieve' och päronsorten 'Clara Frijs', och avråder från dem där kräfta är ett stort problem. Ta aldrig ympris från ett träd med kräftsår; se ympning av fruktträd.
Kräftgrenar i komposten smittar vidare Grenar med kräfta, mumifierade frukter och grenar med blom- och grentorka ska inte ligga kvar i trädgården eller i en kall kompost, där svampen kan fortsätta bilda sporer. Lägg dem i brännbart avfall eller lämna dem på återvinningscentralen. Vill du elda trädgårdsavfall, läs först om regler och brandrisk.
Blom- och grentorka (grå monilia)
Blom- och grentorka (Monilia laxa) tar sig in genom blommornas pistill. Blommorna vissnar mitt i blomningen och blir hängande kvar, och svampen växer vidare in i grenen så att hela skottpartier dör. Angreppen gynnas av regnigt väder under blomningen. Sjukdomen är särskilt svår på surkörsbär, men angriper också äpple och andra stenfrukter.
Svampen övervintrar i angripna grenar och gamla blomrester. Skär bort angripna skott en bit in i frisk ved så snart du ser dem, och fortsätt under sommaren. Ett luftigt, varmt läge och en gles krona minskar risken. Hur sjukdomen påverkar beskärningen av körsbär står i guiden om körsbär.
Fruktmögel (gul monilia)
Fruktmögel (Monilia fructigena) ger bruna, ruttnande frukter med gulaktiga mögelkuddar på äpple, päron och plommon. Till skillnad från blom- och grentorkan går det inte in genom blomman utan genom sår i skalet – efter fåglar, getingar, vecklarlarver, hagel eller sprickor efter skorv. Insekter som gör hål i skalet kan också bära med sig smittan.
Smittan kommer från fruktmumier, de intorkade frukter som hänger kvar i trädet eller ligger på marken. Plocka bort ruttnande frukt under säsongen och alla mumier på hösten och vintern. Gallra karten på försommaren så att frukterna inte sitter tätt intill varandra, eftersom svampen annars växer direkt över från en rutten frukt till en frisk. På plommon är det ofta det viktigaste du gör.
Mjöldagg på äpple
Äppelmjöldagg ger en vit, mjölig beläggning på unga blad och skottspetsar, och bladen blir smala och missbildade. Svampen kan bara leva på ung, levande vävnad och övervintrar därför i knopparna i skottspetsarna. Infekterade toppskott syns på våren: de är slankare än de friska och kommer efter i utvecklingen.
Gå över trädet efter vinterbeskärningen och klipp bort mjöldaggstoppar ner till ett friskt sidoskott. Låt inte trädet lida av torka, men undvik också mycket vatten och kväve sent på säsongen, eftersom det håller skottillväxten igång och ger mer mottaglig, ung vävnad. Jordbruksverket nämner 'Cortland', 'Lobo', 'Gravenstein' och 'Säfstaholm' som mycket mottagliga sorter. Mjöldagg på andra växter och skillnaden mot falsk mjöldagg står i artikeln om mjöldagg.
Päronrost
Päronrost (Gymnosporangium fuscum) syns i maj och juni som starkt orangegula fläckar på päronbladens ovansida, med buckliga, kuddlika utväxter på undersidan. Svåra angrepp ger bladfall, och Jordbruksverket skriver att det är vanligt i villaträdgårdar. Svampen kan inte överleva vintern på päronträdet utan smittar på nytt varje år från en, särskilt sävenbom men också kinesisk en och vanlig en.
Det betyder att den enda verkliga åtgärden är avstånd. Ta bort mottagliga enar i närheten om de är dina egna, och plocka bort de första angripna bladen. Ett friskt, etablerat päronträd brukar klara ett års angrepp. Andra rostsvampar står i artikeln om rost på växter, och mer om päronträd i guiden om päron.
Silverglans och gummiflöde på stenfrukt
På plommon och körsbär är det två andra sjukdomar som oftast tar sig in genom beskärningssår. Silverglans, även kallat purpurskinn, är en svamp som får bladen att skimra silvrigt och kan döda hela grenar. Gummiflöde, där en klibbig massa tränger ut ur barken, räknas som en bakteriesjukdom. Båda förebyggs genom att beskära stenfrukt lätt och vid rätt tid: på försommaren i de milda delarna av landet och efter skörden i kallare trakter. Skär bort grenar med silverglans en bit ner i frisk ved.
Förebygg – det mesta görs på hösten och vintern
De flesta sjukdomar på fruktträd hålls nere med samma grundregler:
- Läge och jord. Ett soligt, luftigt läge där bladen torkar upp fort, och en väldränerad jord. Träd i en fuktig svacka får mer av allt.
- Sortval. Det mest effektiva du gör, och det enda som verkligen hjälper mot skorv i längden. Fråga efter sorternas motståndskraft i plantskolan, och köp certifierade träd, som är friska från början.
- Beskärning. En gles krona torkar upp efter regn. Beskär i torrt väder, ta bort döda och sjuka grenar och undvik stora sår. Grunderna står i guiden om beskärning.
- Måttlig gödsling och vattning. Ett träd som växer lagom är starkast. För mycket kväve ger lös ved och mottagliga skott. Se gödsla trädgården och vattna trädgården.
- Städning. Ta bort skorviga löv, fruktmumier och angripna grenar på hösten. Mer om höstens arbete står i artikeln om höststädning i trädgården.
Bekämpningsmedel – vad privatpersoner får använda
I yrkesodling sprutas mot skorv och andra svampsjukdomar flera gånger per säsong, efter väderprognoser och skorvvarnare. Som privatperson är möjligheterna betydligt mindre. Du får bara använda växtskyddsmedel i klass 3 som är godkända av Kemikalieinspektionen och har ett svenskt registreringsnummer, och i trädgården runt bostadshus gäller dessutom att bara medel med ämnen med låg eller begränsad risk får användas. Det finns godkända klass 3-medel med svavel mot svampsjukdomar, men vilka fruktträd och sjukdomar de gäller för står på etiketten, och etiketten är lagen.
Hemblandningar och medel från utländska nätbutiker utan svenskt registreringsnummer får inte användas, hur ofarliga de än verkar. Kontrollera ett medel i Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister innan du köper. Reglerna står i sin helhet i artikeln om bekämpningsmedel. I praktiken gör sortval, städning och beskärning mer nytta i en villaträdgård än något medel.
Vanliga frågor
Kan man äta äpplen med skorv?
Ja, äpplen med skorvfläckar går att äta, eftersom fläckarna sitter i skalet och inte är giftiga. Skala gärna bort de värsta fläckarna. Skorviga äpplen håller däremot sämre i lager, eftersom sprickorna i skalet släpper in rötsvampar, så ät dem först.
Hur blir man av med fruktträdskräfta?
Fruktträdskräfta tas bort genom att du skär bort angripna grenar 20–40 centimeter in i frisk ved under en torr period och slänger grenarna i brännbart avfall. Undvik onödiga sår och för mycket kväve. Ett ungt träd som får nya kräftsår på stammen varje år blir sällan friskt och är bättre att ersätta.
Varför ruttnar plommonen på trädet?
Plommon som ruttnar på trädet med gulaktiga mögelkuddar har oftast fruktmögel, som tar sig in genom sår i skalet. Smittan övervintrar i intorkade frukter. Plocka bort ruttna plommon och alla fruktmumier, gallra karten så att frukterna inte ligger mot varandra och skydda mot vecklare som gör hål i skalet.
Ska man räfsa bort löven under äppelträdet?
Ja, löven under ett äppelträd med skorv bör räfsas bort eller finfördelas med gräsklipparen efter lövfallet, eftersom skorven övervintrar i dem och smittar trädet på nytt på våren. Löv från friska träd kan ligga kvar som täckning och föda åt daggmaskarna.
Varför får päronträdet orange fläckar på bladen?
Orange fläckar på päronblad är nästan alltid päronrost, en svamp som varje år kommer tillbaka från enar i närheten, särskilt sävenbom. Den kan inte övervintra på päronträdet. Ta bort mottagliga enar på din egen tomt om angreppen är svåra; ett friskt träd klarar oftast ett år med rost.
