Röda rädisor med blast liggande på gräset
Grönsaker

Rädisor

Snabb skörd - och rädisor som bara blir blast.

Rädisor sås direkt ute från april i Götaland och från maj i resten av landet, en centimeter djupt och några centimeter isär. De är klara att skörda efter fyra till sex veckor. Så lite i taget med ett par veckors mellanrum fram till augusti, i norra Norrland till juli, så har du färska rädisor hela sommaren i stället för en enda stor skörd som blir ihålig.

Rädisan (Raphanus sativus) är den snabbaste grönsaken i köksträdgården och en bra start för den som aldrig har odlat förut. Den trivs i svalt väder och växer bäst på våren och sensommaren. Mitt i sommarvärmen och under de långa ljusa dagarna går den lätt i blom, och då blir roten träig och skarp i smaken. De vanligaste problemen är jordloppor, torka och för tät sådd.

Växtfakta

Ljus
Sol eller lätt halvskugga, gärna eftermiddagsskugga på sommaren
Vattning
Jämn fukt hela tiden – torka ger skarpa, ihåliga rädisor
Jord
Lucker och fuktighetshållande, inte nygödslad
Svårighet
Lätt

När sår man rädisor? Tider per landsdel

Rädisor tål kyla och sås så snart jorden går att bearbeta. Som tumregel:

Tiderna varierar med året och läget, se såkalendern. Vårens och sensommarens sådder blir oftast bäst. Sår du mitt i sommaren, välj en plats med lite skugga på eftermiddagen och håll jorden fuktig, eller vänta till slutet av juli och augusti när nätterna blir svalare igen.

Så en kort rad, eller en ruta i en pallkrage, varannan eller var tredje vecka. Tio rädisor åt gången räcker långt för de flesta hushåll. Det är frestande att så ett helt fröpaket på en gång, men rädisor som inte skördas i tid blir snabbt dåliga.

Så sår du

Dra en grund fåra, ungefär en centimeter djup, och lägg fröna 2,5–5 centimeter isär med omkring 15 centimeter mellan raderna. Täck med jord, tryck till och vattna försiktigt. Rädisor gror snabbt, ofta inom en vecka i varm jord. Grunderna för sådd utomhus finns i guiden om att så direkt ute.

Sår du med rätt avstånd från början behöver du inte gallra. Har det blivit för tätt: gallra så snart plantorna har fått sina första blad, så att de står ett par centimeter isär. Rädisor som står för tätt bildar blad men ingen rot.

Jorden ska vara lucker så att roten kan svälla, men den behöver inte vara särskilt näringsrik. Färsk gödsel ger mest blast. Rädisor passar fint mellan andra grödor som växer långsamt, till exempel i raden mellan morötter eller palsternackor, där de skördas innan de andra behöver platsen. Se odla morötter och odla mycket på liten yta.

Vattna jämnt – annars blir de ihåliga

Rädisor som växer snabbt och utan avbrott blir krispiga och milda. Torka gör dem skarpa och träiga, och en ojämn tillväxt – torrt och sedan blött – ger ihåliga eller spruckna rädisor. Vattna lite varje eller varannan dag under torra perioder, och täck jorden med ett tunt lager gräsklipp. Mer om det i guiden om att vattna trädgården.

Ihåliga rädisor beror sällan på sorten Den vanligaste orsaken till ihåliga, porösa rädisor är att de stått kvar för länge i jorden efter att de var färdiga, ofta i kombination med värme och torka. En rädisa som har nått sin storlek blir inte bättre av att stå. Skörda efter fyra–sex veckor, och så hellre lite och ofta.

Jordloppor – rädisornas värsta fiende

Jordloppor är små, svarta eller randiga skalbaggar som hoppar när du rör vid bladen. De gnager små runda hål i hjärtbladen, och under en varm, torr försommar kan de ta en hel sådd innan plantorna hunnit växa till sig. Rädisor, rucola och små kålplantor drabbas mest.

Det säkraste skyddet är en fiberduk eller ett fint insektsnät över raden direkt efter sådden, med kanterna nergrävda. Jämn fukt hjälper också, eftersom jordlopporna trivs bäst i torr jord. Mer finns i artikeln om jordloppor.

Rädisor är kålväxter och kan drabbas av klumprotsjuka och kålfluga som annan kål. Odla dem därför inte på samma plats som kål stod förra året; se kål och broccoli.

Skörda och ät hela plantan

Tidiga vårsådder tar ofta sex till åtta veckor, sommarsådder fyra till sex. Börja dra upp rädisor när de är omkring 2–3 centimeter i diameter, och skörda hela raden inom en vecka eller två. Ta de största först.

Bladen är ätbara och har en pepprig smak. Unga blad går att använda i sallad, äldre kan stekas eller tillagas som spenat. Om några plantor ändå går i blom kan du låta dem stå: de bildar gröna fröskidor som är krispiga och ätbara medan de är unga, och blommorna lockar pollinatörer.

Rädisor i kruka och pallkrage

Rädisor är en av de bästa grönsakerna för en kruka eller balkonglåda, eftersom de är små, snabba och inte behöver djup jord. En kruka som är 20–30 centimeter djup räcker gott. Använd planteringsjord, så glest att fröna hamnar några centimeter isär, och vattna ofta – en kruka i sol torkar ut på en dag. Se odla grönsaker på balkongen och pallkrage.

Det finns också större rättikor, vinterrättikor och asiatiska rädisor som sås på sensommaren och kan bli 20–30 centimeter långa. De behöver djupare jord, längre tid och mer utrymme, 15–20 centimeter mellan plantorna, och sås i juli eller augusti. De klarar sig bättre i höstens korta dagar än i midsommarens ljus.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det för rädisor att växa?

Rädisor är oftast klara att skörda fyra till sex veckor efter sådd på sommaren, och efter sex till åtta veckor när de sås tidigt på våren i kall jord. De gror ofta inom en vecka.

Varför blir mina rädisor bara blad?

Rädisor som bara bildar blad har oftast stått för tätt, fått för mycket skugga eller för mycket kvävegödsel. I högsommarens värme och långa dagar går de också lätt i blom innan roten sväller. Så glesare, i sol, och helst på våren eller sensommaren.

Varför är rädisorna ihåliga?

Ihåliga rädisor beror nästan alltid på att de stått kvar för länge efter att de var färdiga, eller på värme och torka med ojämn vattning. Skörda i tid efter fyra–sex veckor och håll jorden jämnt fuktig.

Kan man äta rädisblad?

Ja, rädisblad är ätbara och har en pepprig smak. Unga blad kan ätas råa i sallad och äldre blad tillagas som spenat. Även de unga, gröna fröskidorna från plantor som gått i blom går att äta.