Broccoliplanta med ett grönt huvud bland stora blad på en odlingsyta
Grönsaker

Kål och broccoli

Näring, nät mot skadedjur och skörd.

Foto: Σ64 · CC BY 4.0 · Wikimedia Commons · skalad och beskuren

Kål och broccoli förodlas inomhus i april, i Norrland gärna fram i maj, och planteras ut efter fyra till sex veckor: i maj i Götaland, i maj–juni i Svealand och södra Norrland och i juni i norra Norrland. Plantorna tål kyla, vill ha sol och en näringsrik, inte sur jord, och de behöver nästan alltid ett nät över sig. Utan skydd är det kålflugan, jordlopporna och kålfjärilens larver som skördar först.

Kålväxterna – vitkål, rödkål, savojkål, spetskål, blomkål, broccoli, brysselkål och grönkål – är former av samma art, Brassica oleracea, och odlas på ungefär samma sätt. De trivs i svalt klimat och klarar sig i hela landet, men kräver mer av odlaren än sallat och rädisor. De står länge på samma plats, vill ha mycket näring och lockar till sig fler skadedjur än nästan någon annan grönsak.

Växtfakta

Ljus
Sol, tål lätt halvskugga
Vattning
Jämn fukt, särskilt när huvudena bildas
Jord
Näringsrik och fast, gärna pH över 6
Svårighet
Medel – mest på grund av skadedjuren

Välj kål efter säsong och plats

Kålsorterna skiljer sig mest i hur lång tid de behöver och hur mycket plats de tar.

KålAvstånd mellan plantor, ungefärSkördAtt tänka på
Spetskål, tidig vitkål30–40 cmSommarSnabbast, passar i pallkrage
Vitkål, rödkål, savojkål45–60 cmSensommar–höstSena sorter håller sig bäst
Broccoli40–60 cmSommar–höstGer sidoskott efter huvudet
Blomkål50–60 cmSensommar–höstKänsligast för torka och stress
Brysselkål60 cmHöst–vinterLång säsong, svårast i norr
Grönkål40–60 cmHöst–vinterTåligast; egen artikel

Avstånden är riktvärden; fröpåsen anger vad som gäller för just den sorten. Grönkål är den lättaste av dem och tål mest kyla, och den har en egen guide: grönkål. Kålrot och kålrabbi hör till samma familj och drabbas av samma skadedjur, men odlas för roten respektive den uppsvällda stammen.

Förodla och plantera ut – tider per landsdel

Kålfrön gror lätt i rumstemperatur. Så två frön per cell, ungefär en centimeter djupt, och behåll den starkaste plantan. Ställ brätten så ljust som möjligt eller under växtbelysning; kålplantor som växer i ett mörkt fönster blir långa och veka, och de står sedan still länge efter utplanteringen. Efter fyra till sex veckor, när de är 10–15 centimeter höga och har fem–sex riktiga blad, är de redo att planteras ut.

Tiderna är tumregler som varierar med året; se såkalendern. Kålplantor tål lätt frost när de har vant sig vid att vara ute, men inte direkt från fönsterbänken. Ställ ut dem några timmar om dagen i ungefär en vecka innan de planteras, enligt guiden om avhärdning. Mer om sådden finns i guiden om att förodla inomhus.

Plantera kålen djupare än den stod i krukan, så att de nedersta bladen hamnar nära jordytan, och tryck till jorden ordentligt. Kål vill stå fast; plantor som vickar i lös jord bildar sämre huvuden.

Jord och näring

Kål är en av de mest näringskrävande grönsakerna i köksträdgården. Arbeta in rikligt med väl brunnen kompost eller gödsel innan du planterar, och ge gärna en extra giva gödsel när plantorna har kommit i gång. Brist på kväve ger små, gulaktiga plantor; för mycket kväve sent på säsongen ger lösa huvuden som spricker. Se guiden om att gödsla trädgården.

Kål vill ha en jord som inte är sur, gärna med pH 6–7. Det gör plantorna friskare och minskar skadorna från klumprotsjuka. Kalka i så fall på hösten eller vintern före odlingen, efter att du testat jorden. Hur det går till står i guiden om pH och kalkning.

Nät – det viktigaste skyddet

Den som odlar kål utan skydd brukar få se plantorna vissna, få bladen fulla av små hål eller ätas ner till nerverna. Ett fint insektsnät eller en fiberduk direkt efter utplanteringen hindrar de flesta skadedjuren från att komma åt plantorna över huvud taget. Lägg nätet över bågar så att det inte trycker mot bladen, och gräv ner eller tynga kanterna så att inget kryper in underifrån.

Ta inte bort nätet för att vattna Det är lätt att lyfta på nätet en varm dag för att vattna eller rensa och sedan lägga tillbaka det slarvigt. En enda öppning räcker för en kålfjäril. Vattna genom nätet, och se till att kanterna ligger tätt mot marken hela säsongen.

Mördarsniglar äter gärna unga kålplantor, särskilt under fuktiga försomrar. Se artikeln om mördarsnigel. Den som vill läsa mer om nyttodjur hittar det i biologisk bekämpning.

Klumprotsjuka och växtföljd

Klumprotsjuka (Plasmodiophora brassicae) är en jordburen sjukdom som får rötterna att svälla till knotiga klumpar. Plantorna slokar i värme, blir små och dör ibland. Smittan finns kvar i jorden i många år, och det finns inget sätt för en hemodlare att få bort den. Det enda som hjälper är att förebygga.

Odla därför inga kålväxter på samma plats flera år i rad, och räkna rädisor, rucola, senap och kålrot till samma grupp. Låt det gå några år, gärna fyra eller fler, innan kål står på samma plats igen. Kalka sur jord, se till att jorden är väldränerad, och köp inte kålplantor med knotiga rötter. Har du fått in sjukdomen: förodla plantorna i kruka tills de har ett kraftigt rotsystem, och välj sorter som är märkta som resistenta. Hur en enkel växtföljd fungerar står i guiden om köksträdgård för nybörjare.

Vattning och skötsel

Kål behöver jämn fukt för att växa utan avbrott. Torka i perioder gör att broccoli och blomkål bildar små huvuden i förtid, och ett rejält regn efter en torr period får vitkålshuvuden att spricka. Vattna ordentligt en eller två gånger i veckan under torra perioder hellre än lite varje dag, och täck jorden mellan plantorna med gräsklipp. Se guiden om att vattna trädgården.

Höga plantor som brysselkål och grönkål kan behöva en pinne att stödja sig mot på blåsiga platser. Kupa gärna lite jord runt stammen på unga plantor, så står de stadigare.

Skörda broccoli och huvudkål

Broccoli skördas medan knopparna i huvudet är fasta och täta, innan de gulnar och slår ut. Skär av huvudet med en bit av stjälken. Plantan skjuter sedan nya, mindre sidoskott från bladvecken, och de kan skördas i flera veckor till. Varm väderlek gör att broccolin går i blom snabbt, så titta till plantorna ofta.

Vitkål, rödkål och savojkål skördas när huvudet känns fast. Tidiga sorter bör skördas så snart de är klara, annars spricker de. Sena sorter kan stå kvar på hösten och tål en del frost.

Blomkål skördas när huvudet är fast och vitt. Vik in några av de yttre bladen över huvudet när det börjar bildas, så skyddas det mot sol och missfärgning. En blomkål som har drabbats av torka eller kyla som ung bildar ofta bara ett litet huvud, stort som en knapp.

Brysselkål plockas nerifrån och upp när knopparna är fasta, oftast från oktober. Den tål frost, och skörden kan fortsätta in i vintern i södra Sverige. Sena huvudkålar håller i flera månader om de förvaras svalt. Hur, står i guiden om att förvara potatis, lök och kål.

Kål i pallkrage och kruka

Kål går att odla i pallkrage, men en vitkål eller blomkål tar en stor del av en krage under hela säsongen. Spetskål, tidig vitkål och broccoli av kompakta sorter passar bättre. Lägg nätet över en krage med bågar – det blir enklare än i en vanlig bädd.

Vanliga frågor

När ska man så kål inomhus?

Kål förodlas inomhus i april, i Norrland gärna i april–maj, ungefär fyra till sex veckor innan plantorna ska ut. Plantorna planteras ut i maj i Götaland, i maj–juni i Svealand och södra Norrland och i juni i norra Norrland.

Varför blir mina broccolihuvuden så små?

Små broccolihuvuden beror oftast på att plantan har stressats av torka, värme eller för lite näring, eller på att den stod för länge i en liten kruka innan utplantering. Plantera ut i tid, vattna jämnt och gödsla ordentligt. Även en planta med ett litet huvud ger sidoskott som går att skörda.

Hur skyddar man kål mot kålfjärilar?

Det säkraste skyddet mot kålfjärilar är ett fint insektsnät över plantorna hela säsongen, med kanterna tätt mot marken. Utan nät behöver du titta under bladen varje vecka från juli och plocka bort ägg och larver för hand.

Vad är klumprotsjuka?

Klumprotsjuka är en jordburen sjukdom som angriper kålväxter och får rötterna att svälla till klumpar, så att plantorna slokar och blir små. Smittan stannar i jorden i många år. Förebygg med växtföljd, kalkning av sur jord och väldränerad jord.