En såkalender visar tre saker för varje gröda: när den förodlas inomhus, när den kan sås direkt ute och när plantorna kan planteras ut. Tiderna anges i hela månader och förskjuts när du går norrut: tomater sås inne i mars–april i Götaland och i april i resten av landet, och frostkänsliga plantor kommer ut i maj–juni i Götaland och i juni längre norrut. Vår såkalender visar tiderna för 21 vanliga grönsaker och sommarblommor, landsdel för landsdel.
Det viktigaste att förstå är att en såkalender är en startpunkt, inte en tidtabell. Den bygger på hur det brukar vara, och en kall vår, ett frostkänsligt läge eller en ovanligt varm april flyttar allt med flera veckor. Den här artikeln förklarar hur kalendern är uppbyggd, vad de olika tiderna betyder och vad du själv behöver väga in.
Tre tider för varje gröda
En såkalender som bara säger "så tomater i april" är halvfärdig. Det som avgör om du lyckas är hur de tre stegen hänger ihop:
- Förodla inne betyder att fröet sås i kruka eller tråg inomhus och växer upp i fönstret eller under lampa. Det gäller växter som behöver längre säsong än den svenska sommaren ger, som chili, paprika, tomat och petunia.
- Så direkt ute betyder att fröet sås där plantan ska växa. Det gäller det som tål kyla, gror snabbt eller inte tycker om att flyttas, som morötter, ärtor, rädisor och ringblomma.
- Plantera ut är när de förodlade plantorna flyttas ut. Här är skillnaden mellan frostkänsligt och tåligt störst: kål, sallat och purjolök kan ut flera veckor före tomater och gurka.
Vissa grödor har två av tiderna. Sallat, solros, luktärt, gurka, squash och bönor kan både förodlas och sås ute, och det är ett val mellan försprång och mindre arbete. Hur förodlingen går till steg för steg står i guiden om att förodla inomhus, och vad som klarar sig utan står under så direkt ute.
Landsdel, inte odlingszon
Många letar efter sådatum per odlingszon. Men de svenska odlingszonerna, från zon 1 i de mildaste delarna till zon 8 i de kärvaste, är framtagna för träd och buskar. Riksförbundet Svensk Trädgård, som äger zonkartan, skriver uttryckligen att den gäller enbart vedartade växter. En ettårig grönsak som lever en sommar bryr sig inte om hur kall vintern är, utan om hur tidigt jorden blir varm och hur sent frosten kommer.
Vår kalender delar därför landet i de fyra landsdelar de flesta känner igen: Götaland, Svealand, södra Norrland och norra Norrland. Det är en grov indelning. En trädgård vid kusten i Svealand kan ligga före ett inlandsläge på Sydsvenska höglandet, och en sydsluttning i Norrland före en frostgrop längre söderut. Hur zonerna faktiskt fungerar för det du planterar i trädgården förklarar vi i artikeln om odlingszoner i Sverige.
Kalendern räknar baklänges från juni
Tiderna för förodling är inte godtyckliga. Koloniträdgårdsförbundet ger ett enkelt råd som kalendern bygger på: räkna med att plantorna sätts ut i början av juni, någon vecka tidigare längst i söder, och räkna bakåt med hur många veckor varje växt behöver inne.
| Veckor från sådd till utplanteringsfärdig planta | Exempel |
|---|---|
| 10–12 veckor | Petunia |
| 8–10 veckor | Paprika, purjolök |
| 6–8 veckor | Tomat, tagetes |
| 4–6 veckor | Kål |
| 3–4 veckor | Gurka, squash, sallat |
Chili är undantaget som sås tidigare än allt annat, i januari–mars i Götaland och februari–mars i resten av landet, eftersom många sorter behöver mycket lång tid på sig för att hinna mogna. Mer om det i artikeln om chili och paprika.
Principen förklarar också varför tidig sådd sällan lönar sig. En tomat som sås i februari är inte redo att komma ut tidigare än en som sås i april, eftersom det är frosten som bestämmer utplanteringen. Den hinner bara bli lång, blek och svag i ett fönster där ljuset inte räcker. Den som har växtbelysning har större frihet, men även då är det sällan någon vinst att ha plantorna inne mycket längre än tabellen anger.
Landsdelarna i korthet
Tabellen sammanfattar huvudmånaderna i kalendern för några typiska moment. Den enskilda grödan kan avvika, och för den finns verktyget.
| Moment | Götaland | Svealand | Södra Norrland | Norra Norrland |
|---|---|---|---|---|
| Förodla chili | Januari–mars | Februari–mars | Februari–mars | Februari–mars |
| Förodla petunia och purjolök | Mars | Mars | Mars | Mars–april |
| Förodla tomat | Mars–april | April | April | April |
| Första direktsådden ute (morot, spenat, rädisor) | April | Maj | Maj | Maj |
| Plantera ut kål, sallat, purjolök | Maj | Maj–juni | Maj–juni | Juni |
| Plantera ut tomat, gurka, squash | Maj–juni | Juni | Juni | Juni |
| Så bönor direkt ute | Juni | Juni | Juni | Förodla i stället |
| Sista sådden av rädisor | Augusti | Augusti | Augusti | Juli |
Mönstret är tydligt: skillnaden mellan landsdelarna är störst på våren, när Götaland ofta kan börja en månad före resten av landet, och den krymper fram mot juni, när frostkänsliga plantor ska ut i nästan hela landet. I norra Norrland är säsongen så kort att gurka, squash och bönor i regel förodlas i stället för att sås ute, och växthus eller en varm vägg gör stor skillnad för tomater.
Så läser du en rad i kalendern
Ta tomat i Svealand som exempel. Kalendern säger förodla i april och plantera ut i juni. Det betyder inte att alla datum i april är lika bra. Har du ett ljust söderfönster och en trädgård i ett milt läge sår du i början av april; har du ett kallare läge eller sämre ljus väntar du till mitten eller slutet av månaden. Plantorna ska sedan vänjas vid uteluften en vecka eller två innan de planteras ut, se avhärdning.
En månad som står med i två kolumner, till exempel maj för både förodling och direktsådd av solros, betyder att du kan välja. Förodlade plantor ger blom tidigare; direktsådda kräver mindre arbete men är sårbara för sniglar och frost som små plantor.
Månaden ute är ingen frostgaranti "Plantera ut i juni" bygger på att frosten i genomsnitt är över. Ett genomsnitt betyder att det ungefär vartannat år blir frost senare. Följ den lokala prognosen en vecka framåt, ha fiberduk till hands och läs om hur vårfrosten brukar släppa i olika delar av landet i artikeln om sista frostnatten.
Det kalendern inte kan veta
Jordens temperatur. Bönor, gurka och squash som sås direkt ute vill ha en jord som är minst tio grader varm, annars ligger fröna och ruttnar. En jordtermometer säger mer än almanackan. Morötter, ärtor och spenat gror i betydligt kallare jord.
Sorten. En tidig tomatsort och en sen kan skilja flera veckor. Läs alltid fröpåsen, och utgå från den när den säger något annat än kalendern.
Ditt läge. Kall luft samlas i svackor, och öppna ytor fryser lättare än platser nära hus och träd. Med en kallbänk eller odlingstunnel kan du ofta flytta både direktsådd och utplantering två–tre veckor tidigare, och i ett växthus ännu mer.
Fröets kondition. Gamla frön gror sämre. Är du osäker, gör ett groningstest i februari innan sådden drar igång, och förvara fröna svalt och torrt, se förvara frön.
Så i omgångar – och sent
En vanlig miss är att så allt på en gång. Sallat, rädisor och spenat blir snabbt för gamla och går i blom, och en enda sådd ger antingen för mycket på en gång eller ingenting alls i juli. Så lite i taget med två–tre veckors mellanrum, så räcker skörden längre. Rädisor kan sås ända in i augusti i större delen av landet och i juli i norra Norrland, sallat till och med juli. Mer om tekniken i artiklarna om sallat och bladgrönt och rädisor.
Spenat är ett särfall. Den går gärna i blom i midsommarens långa dagar, och i Götaland och Svealand ger en andra sådd i augusti ofta bättre skörd än vårsådden, se spenat och mangold. Rödbetor ska däremot inte sås för tidigt: kyla i ungdomen kan få dem att gå i blom, så kallad stocklöpning, och därför börjar kalendern med dem först i maj.
Det som sätts på hösten
Kalendern handlar om vårens och sommarens sådder, men en del av odlingsåret börjar på hösten. Vitlök sätts ungefär en månad innan marken fryser, i september i norra Norrland och i oktober i stora delar av Götaland, eftersom klyftorna behöver kyla för att bilda huvuden – se lök och vitlök. Vårblommande lökar som tulpaner och påskliljor planteras också på hösten. Gräsfrö sås helst på sensommaren, i augusti i större delen av landet. Vad som görs under de månaderna tar vi upp i trädgården i augusti och trädgården i september.
Börjar du från början och undrar vilka grödor som är lättast att lyckas med, står det i guiden köksträdgård för nybörjare.
Vanliga frågor
När ska man så tomater?
Tomater förodlas inomhus ungefär sex till åtta veckor före utplanteringen, vilket blir mars–april i Götaland och april i Svealand och Norrland. De planteras ut när frosten är över, i maj–juni i Götaland och i juni längre norrut. Läs också fröpåsen, eftersom sorterna skiljer sig.
Vad kan man så direkt ute i april?
I Götaland kan morötter, ärtor, spenat, rädisor, sallat, luktärt och ringblomma ofta sås ute i april när jorden går att bearbeta. I Svealand och Norrland blir det i regel maj. Det är jordens temperatur och fukt som avgör, inte datumet, så vänta om jorden är kall och blöt.
Varför utgår inte såkalendern från odlingszonerna?
Odlingszonerna gäller bara träd och buskar och beskriver framför allt hur väl vedartade växter klarar vintern. För ettåriga grönsaker och sommarblommor är det våren och frosten som avgör, och därför delar kalendern in landet i Götaland, Svealand, södra och norra Norrland.
Är det för sent att så i juni?
Nej, i juni sås bönor, gurka och squash direkt ute i stora delar av landet, och morötter, sallat och rädisor går fortfarande bra. En morotssådd i juni ger morötter till hösten och vintern. Det som behöver lång förodling, som tomat och paprika, är det däremot för sent att börja med från frö.
