Potatisbladmögel orsakas av algsvampen Phytophthora infestans och syns som mörka, vattniga fläckar på bladen som snabbt växer, ofta med ett gråvitt ludd runt fläcken på bladens undersida i fuktigt väder. Under en blöt sommarvecka kan blasten dö ner på kort tid. Ta bort angripen blast direkt, lägg den inte i komposten, och vänta ett par veckor med att ta upp potatisen så att knölarna inte smittas vid skörden. Samma sjukdom angriper tomater.
Bladmögel går inte att bota när det väl har kommit. Det som avgör hur mycket du förlorar är hur tidigt du sätter potatisen, hur du sköter blasten och hur du hanterar knölarna. Sporerna sprids med vinden över långa avstånd, så smittan kommer ofta från andra odlingar. Därför handlar förebyggandet mer om att skörda innan sjukdomen tar fart än om att hålla den helt borta.
Så känner du igen potatisbladmögel
| Det du ser | Trolig orsak | Det här gör du |
|---|---|---|
| Mörka, vattniga fläckar som växer snabbt, ljusare kant, gråvitt ludd på undersidan i fuktigt väder | Potatisbladmögel | Ta bort angripen blast, inte i komposten |
| Mörka strimmor på stjälkar och bladskaft efter långa fuktiga perioder | Potatisbladmögel | Ta bort blasten helt |
| Bruna fläckar med ringar, som en måltavla, främst på äldre blad, växer långsamt | Torrfläcksjuka | Mindre bråttom, se till att plantorna har näring |
| Grått, dammande mögel på döda eller skadade delar | Gråmögel | Bättre luft, ta bort döda delar |
| Bladen gulnar och vissnar jämnt nerifrån, i torrt väder | Torka, näringsbrist eller naturlig avmognad | Vattna vid torka, annars inget |
| Rödbrun, fast röta strax under skalet på knölarna | Brunröta av bladmögel | Sortera bort, lagra bara felfria knölar |
Det som skiljer bladmögel från de flesta andra bladfläckar är farten. Fläckarna kan gå från några prickar till en stor del av bladet på ett par dagar, och efter en vecka med regn kan hela raden se svartbränd ut. Andra bruna fläckar på blad beskrivs i bruna fläckar på blad, och gråmögel har en egen artikel.
Vad händer i odlingen?
Phytophthora infestans är en algsvamp, en grupp som liknar svampar men är något helt annat och trivs i vatten. När bladen är fuktiga länge bildas mängder av sporsäckar på undersidan av de angripna bladen. Det är det gråvita luddet. Sporsäckarna lossnar lätt och förs med vinden över långa avstånd till nya odlingar. Regnstänk sprider dem till plantorna bredvid.
För att smitta behöver sporerna fritt vatten på bladet, och för att bilda nya sporer behöver svampen mycket hög luftfuktighet. Den är inte särskilt kräsen med temperaturen och klarar både svala och varma förhållanden, ungefär mellan tio och trettio grader. Det är därför en svensk sommar med varma, regniga veckor och daggiga nätter ger utbrott, medan en torr sommar knappt ger några angrepp alls.
Svampen övervintrar främst i smittade knölar: potatis som blev kvar i jorden, sättpotatis som bar smittan och potatis som slängts på en komposthög. Där kan den börja växa när knölarna gror på våren. På fält där det odlats potatis intensivt kan svampen också överleva i jorden som tåliga vilsporer. Sporer som spolas ner i jorden med regn kan smitta knölarna.
Gör så här när du ser angreppet
- Ta bort angripna blad och plantor direkt, helst en torr dag. Lägg dem i en påse.
- Lägg dem inte i komposten. En hemkompost blir sällan så varm att smittan dör. Lägg dem i det brännbara avfallet eller i det trädgårdsavfall som kommunen tar emot.
- Ta bort hela blasten om angreppet sprider sig. När en stor del av bladen är angripna, eller när stjälkarna fått mörka strimmor, finns inget att vinna på att låta den stå. Klipp av den vid marken.
- Vänta ungefär två veckor innan du tar upp potatisen. Under den tiden hårdnar skalet och sporerna på markytan dör ut, så att knölarna inte smittas när de kommer i kontakt med blasten och jorden vid skörden.
- Skörda en torr dag och låt potatisen torka upp innan du lägger den i förråd.
Vattna inte mer när blasten vissnar Bladmögel kan förväxlas med torka, och en vissnande potatisrad lockar fram vattenkannan. Vattnar du över bladen sprider du smittan och ger den precis den väta den behöver. Titta på bladens undersida efter grått ludd innan du vattnar, och vattna alltid vid marken, inte över blasten.
Knölarna: sortera och lagra rätt
Knölar som smittats får en rödbrun, fast röta strax under skalet, som syns när du skär itu dem. Ofta tränger bakterier in efteråt, och då blir rötan mjuk och illaluktande. Lätta angrepp syns inte alltid vid skörden, men knölarna ruttnar i förrådet.
- Sortera bort alla knölar med fläckar eller röta vid skörden.
- Använd potatis från en angripen odling först, och lagra bara knölar som är helt felfria.
- Gå igenom potatisen i förrådet regelbundet och ta bort de som börjar ruttna, innan de smittar grannarna.
- Ta aldrig potatis från en angripen odling som sättpotatis nästa år.
Hur du förvarar potatis svalt och mörkt står i guiden om att förvara potatis, lök och kål.
Förebygg: sätt tidigt och välj rätt
Angreppen brukar öka ju längre sommaren går. Den viktigaste åtgärden i en köksträdgård är därför att få en skörd innan sjukdomen tar fart.
- Köp frisk, certifierad sättpotatis och spara inte egen från ett år med bladmögel. Sättpotatis från länder utanför EU får inte föras in till Sverige, se ta hem växter från utlandet.
- Förgro och sätt tidigt. Förgrodd potatis kommer igång snabbare och hinner ge skörd tidigare. Hur du gör står i guiden om att sätta potatis.
- Välj tidiga sorter om bladmögel brukar komma i din trädgård. De är inte motståndskraftiga, men de hinner ofta skördas innan angreppen blir stora.
- Fråga efter motståndskraftiga sorter. Det finns sorter som klarar bladmögel bättre än andra, men ingen är immun, och motståndskraften kan försvagas när nya stammar av svampen sprids.
- Kupa ordentligt. Ett tjockt lager jord över knölarna gör det svårare för sporer som spolas ner att nå dem.
- Byt plats varje år. Odla inte potatis eller tomater på samma ställe flera år i rad. Tre till fyra år mellan gångerna är en bra tumregel.
- Ta bort kvarglömd potatis. Knölar som blev kvar i jorden och gror nästa vår kan bära smittan. Rycka upp de självsådda plantorna.
- Ge luft. Plantera inte för tätt, och vattna vid marken på morgonen så att bladen hålls torra. Se vattna trädgården.
Bladmögel på tomater
Samma algsvamp som ger potatisbladmögel ger bladmögel på tomat. Bladen får mörka, snabbt växande fläckar, stjälkarna mörka partier, och frukterna hårda, bruna, marmorerade fläckar som sedan ruttnar. Det kan gå mycket fort.
Tomater på friland och på balkongen drabbas mest, eftersom regn och dagg håller bladen blöta. Tomater i växthus klarar sig ofta bättre så länge bladen hålls torra: vattna vid roten, vädra och undvik att växthuset blir droppande fuktigt. Odla inte tomater nära potatislandet, och odla dem inte i jord där det stått angripen potatis. Mer om tomatodling i guiden om att odla tomater.
Gröna tomater från en angripen planta som ser friska ut kan ofta mogna inomhus, men sortera bort de som får fläckar.
Får man spruta mot bladmögel?
De svampmedel som används mot bladmögel i yrkesmässig potatisodling får inte användas av privatpersoner. På tomten får du bara använda växtskyddsmedel i behörighetsklass 3 med svenskt registreringsnummer, och bara mot de skadegörare och grödor som står på etiketten. Läs mer i artikeln om bekämpningsmedel – vad privatpersoner får använda.
Hemblandningar som ska hålla bladmöglet borta är inte tillåtna som växtskydd, och de kan inte stoppa en sjukdom som sprids med vinden från andra odlingar. I en köksträdgård är tidig sättning, friska knölar och växtföljd det som gör skillnad. Översikten över växtsjukdomar beskriver andra sjukdomar på potatis och grönsaker.
Vanliga frågor
Kan man äta potatis från plantor med bladmögel?
Ja, knölar som är fria från röta kan ätas, eftersom bladmögel är en växtsjukdom. Skär bort eller kasta knölar med rödbrun röta under skalet, använd potatisen från en angripen odling först och lagra bara helt felfria knölar.
Kan man lägga potatisblast med bladmögel i komposten?
Nej, potatisblast med bladmögel ska inte läggas i komposten, eftersom en hemkompost sällan blir varm nog för att smittan ska dö. Lägg blasten i det brännbara avfallet eller i det trädgårdsavfall som kommunen tar emot.
Hur länge ska potatisen ligga kvar efter att blasten tagits bort?
Låt potatisen ligga kvar i jorden ungefär två veckor efter att blasten tagits bort. Då hinner skalet hårdna och sporerna på markytan dö ut, vilket minskar risken att knölarna smittas vid skörden. Skörda sedan en torr dag.
Smittar potatisbladmögel till tomater?
Ja, potatisbladmögel och bladmögel på tomat orsakas av samma algsvamp, Phytophthora infestans, och smittan går mellan dem. Odla inte tomater nära potatislandet och inte i jord där det stått angripen potatis, och håll tomatbladen torra.
