Tomater sås inomhus ungefär sex till åtta veckor innan de ska ut – i Götaland från mars till början av april, i Svealand och Norrland i april. Plantorna ska ut först när nätterna stadigt håller sig över noll, oftast någon gång mellan slutet av maj och mitten av juni. Ge dem den varmaste och soligaste platsen du har, vattna jämnt och ta bort sidoskotten på stjälktomater, så får du mogna tomater från juli eller augusti.
Tomaten (Solanum lycopersicum) är den grönsak flest svenskar provar att odla, och den är inte svår. Det som oftast går fel sker redan i april: fröna sås för tidigt, plantorna blir långa och bleka i ett för mörkt fönster, och sedan planteras de ut en kall vecka i maj och står still i en månad. Den som väntar lite längre och ger plantorna mer ljus får nästan alltid en bättre skörd.
Växtfakta
- Ljus
- Full sol, gärna mot en varm vägg. Växthus ger säkrast skörd i norr
- Vattning
- Jämn fukt. Krukor kan behöva vatten varje dag i värme
- Temperatur
- Tål ingen frost. Gror bäst kring 20 °C, växer dåligt under 10 °C
- Jord
- Näringsrik, mullrik och väldränerad
- Svårighet
- Lätt till medel
- Giftighet
- Giftinformationscentralen har ingen egen uppgift om tomatblast. Plantan är släkt med potatisen, se nedan
Välj typ: stjälktomat, busktomat eller körsbärstomat
Innan du köper frön är det bra att veta vilken sorts planta du får, eftersom de sköts olika.
- Stjälktomater växer på höjden hela säsongen och kan bli två meter höga. De binds upp vid en pinne eller ett snöre och tjuvas, det vill säga sidoskotten tas bort. De ger mest per kvadratmeter och är vanligast i växthus.
- Busktomater slutar växa på en viss höjd, förgrenar sig själva och behöver inte tjuvas. De passar på friland och i krukor, men kan behöva stöd när frukterna blir tunga.
- Körsbärstomater finns både som stjälk- och busktyp. De småfruktiga sorterna mognar snabbast och ger mest, och de är det säkraste valet utomhus och för den som odlar för första gången.
- Ampel- och dvärgtomater är små sorter för balkonglådor och hängkorgar. Skörden blir mindre, men de klarar sig i lite jord.
Stora bifftomater behöver längst tid och mest värme. I ett svalt läge eller långt norrut hinner de sällan mogna ute, och då är en körsbärstomat ett bättre val. Läs på fröpåsen om sorten är tänkt för växthus eller friland.
När ska man så tomater? Tider per landsdel
Räkna bakåt från det datum då plantorna kan komma ut. En tomatplanta behöver ungefär sex till åtta veckor från sådd till färdig planta. Sår du tidigare blir plantorna för stora och rangliga innan det är varmt nog ute, särskilt i ett fönster utan växtbelysning.
| Landsdel | Så inomhus | Plantera ut, ungefär |
|---|---|---|
| Götaland | Mars–början av april | Slutet av maj–början av juni |
| Svealand | April | Början–mitten av juni |
| Södra Norrland | April | Juni, helst i växthus |
| Norra Norrland | April | Juni, i växthus eller mot en varm vägg |
Spannen är tumregler som varierar med året och läget. Ska tomaterna stå i ett uppvärmt växthus kan du så några veckor tidigare. Fler grödor finns i såkalendern, och hur vårfrosten brukar släppa i olika delar av landet står i artikeln om sista frostnatten.
Så sår du och drar upp plantorna
Så två frön per kruka eller cell, ungefär en halv centimeter djupt, i fuktig såjord. Ställ dem varmt, helst kring 20 grader, under plast eller ett genomskinligt lock tills de gror, vilket brukar ta en till två veckor. Ta bort den svagaste plantan om båda kommer upp.
När fröna har grott behöver plantorna mycket ljus och lite lägre värme, gärna 16–18 grader. Det är ljuset som avgör. I ett vanligt fönster i mars och april blir tomatplantor lätt långa, tunna och bleka, eftersom de sträcker sig mot ljuset. En växtlampa några centimeter ovanför plantorna gör stor skillnad, se växtbelysning. Har plantorna redan blivit gängliga, läs om långa, tunna skott.
När plantan har fått sitt första riktiga blad planterar du om den i en större kruka. Sätt den djupt, så att stjälken täcks ända upp till hjärtbladen. Tomaten bildar rötter längs den nedgrävda stjälken och blir stadigare. Mer om sådd under tak finns i guiden om att förodla inomhus.
Plantera ut: vänta hellre en vecka för länge
Tomaten tål ingen frost, och den växer knappt alls när nätterna är kalla. En planta som får vänta inne en vecka till hinner ofta före en som planterades ut för tidigt och stod still. Ett bra riktmärke är att nattemperaturen stadigt ska ligga en bit över tio grader innan tomaterna ska stå ute utan skydd.
Härda av plantorna först. Ställ ut dem i skugga några timmar om dagen och öka tiden successivt under en till två veckor, så att bladen vänjer sig vid sol och vind. Hur du gör steg för steg står i guiden om avhärdning.
Plantera djupt även nu, med det nedersta bladparet strax ovanför jorden. Stjälktomater får en stödpinne eller ett snöre direkt vid planteringen. På friland räcker ungefär 45–60 centimeter mellan plantorna, i kruka en planta per kruka.
Kall jord stoppar tomaten lika mycket som frost En varm dag i maj lurar många att plantera ut. Men om jorden fortfarande är kall och nätterna ligger på några få plusgrader står plantan still, bladen blir lila på undersidan och rötterna växer inte. Det tar veckor att ta igen. Vänta tills nätterna är milda på riktigt, och ha fiberduk till hands den första tiden.
Växthus, friland eller balkong?
Växthus är säkrast, särskilt i Svealand och Norrland. Där blir det varmare, frukterna mognar tidigare, och bladen hålls torra, vilket minskar risken för bladmögel. Vädra ordentligt varma dagar – över 30 grader sätter tomaten sämre frukt. Läs mer om att odla i växthus.
Friland fungerar bra i södra och mellersta Sverige med körsbärs- och busktomater. Välj den varmaste platsen i trädgården, i lä och gärna mot en söderfasad som strålar ut värme på kvällen. En odlingstunnel ger några graders extra värme och skydd mot regn.
Balkong och kruka går utmärkt. Använd en kruka på minst 30 centimeters diameter, gärna större, med hål i botten. Ju större kruka, desto jämnare blir fukten. En inglasad balkong i söderläge kan fungera nästan som ett växthus. Fler tips finns i guiden om att odla grönsaker på balkongen.
Tjuva, binda upp och toppa
På stjälktomater växer det ut ett sidoskott i vecket mellan varje blad och huvudstjälken. Tas de inte bort blir plantan en snårig buske med mycket blad och få mogna frukter. Nyp av sidoskotten när de är små, gärna varje gång du vattnar. Det heter att tjuva. Busktomater ska däremot inte tjuvas, eftersom det är på sidoskotten de bär frukt.
Bind upp huvudstjälken löst vid stödet efter hand som den växer, eller sno den runt ett snöre som är fäst i taket. Mot slutet av sommaren toppar du plantan, alltså klipper av toppen två blad ovanför den översta blomklasen. Då lägger plantan kraften på att mogna frukterna som redan finns i stället för att bilda nya som ändå inte hinner. På friland brukar det vara lagom efter tre–fyra klasar, i växthus efter sex–sju klasar eller när plantan når taket. I praktiken toppar många någon gång i början av augusti.
Det är vanligt att man också plockar bort de nedersta bladen när de första frukterna mognar. Det ger luft kring stjälkens bas och gör att bladen inte ligger mot fuktig jord. Ta bara några blad i taget – det är bladen som tillverkar sockret i frukterna. Mer om stöd och uppbindning står i guiden om uppbindning och stöd.
Vattning och gödsling
Jämn fukt är det viktigaste du kan ge en tomat. Låt jorden torka lätt i ytan mellan gångerna, men aldrig ut helt. Vattna på jorden, inte på bladen, och hellre ordentligt mer sällan än lite varje dag. Plantor i kruka och säck kan behöva vatten varje dag under en varm vecka i juli. Ett knep i rabatten är att gräva ner en tom kruka bredvid plantan och vattna i den, så går vattnet direkt ner till rötterna.
Ojämn vattning är orsaken till två av de vanligaste problemen: spruckna frukter och svarta, insjunkna fläckar i botten av frukten. Mer om det längre ner.
Tomater är näringskrävande. Blanda in kompost eller gödsel när du planterar, och börja ge en flytande gödsel med mycket kalium när de första frukterna börjar svälla, ungefär varannan vecka. Plantor i kruka behöver gödsling mer än plantor i bra trädgårdsjord. Ge inte för mycket kväve – då blir det mycket blad och lite frukt. Se gödsla trädgården.
Tomatens blommor pollinerar sig själva, men de behöver rörelse. Ute sköter vinden och humlorna det. I ett stängt växthus eller på en inglasad balkong kan du knacka lätt på stöden eller skaka plantan mitt på dagen när blommorna är öppna.
Vanliga problem på tomater
- Bladmögel. Bruna fläckar på blad och stjälkar och bruna, hårda partier på frukterna, ofta under en fuktig och varm period i augusti. Det är samma algsvamp, Phytophthora infestans, som ger potatisbladmögel. Ta bort angripna blad, håll bladen torra och odla gärna tomaterna under tak. Mer i artikeln om potatisbladmögel.
- Svart botten på frukten. En mörk, insjunken fläck i fruktens nederdel kallas pistillröta. Den beror på kalciumbrist i frukten, som i sin tur nästan alltid kommer av ojämn vattning. Vattna jämnt, så brukar de senare frukterna bli friska.
- Spruckna frukter. Kommer när en torr period följs av mycket vatten. Ät de spruckna tomaterna snart, innan de möglar.
- Gula eller rullade blad. De nedersta bladen gulnar naturligt med tiden. Gulnar hela plantan kan den sakna näring. Blad som rullar ihop sig uppåt i värme är oftast ofarligt. Se gula blad och krulliga blad.
- Vita flygande småinsekter i växthuset. Det är ofta växthusmjöllöss. Gula klisterskivor och nyttodjur fungerar bra, se biologisk bekämpning.
Skörd – och gröna tomater på hösten
Skörda när tomaterna har fått full färg och ger efter lite när du trycker. De första mogna brukar komma i juli i växthus och i augusti på friland, beroende på sort och sommar. Plocka ofta, så fortsätter plantan att mogna fram nya frukter.
När nätterna blir kalla i september slutar frukterna mogna ute. Skörda då alla tomater som har börjat skifta färg och låt dem eftermogna i rumstemperatur. Helt gröna, hårda tomater mognar sämre, och omogna gröna tomater har dessutom högre halter av samma slags försvarsämnen som grön potatis. Vill du spara frön till nästa år finns en egen guide om frö från tomat och paprika.
Är tomatblast giftigt?
Giftinformationscentralen har ingen egen uppgift om tomatplantans blad och stjälkar. Tomaten hör till samma familj som potatisen, och enligt Livsmedelsverket kan växter i familjen bilda så kallade glykoalkaloider. Gröna, omogna tomater har högre halter än mogna röda. Bladen är inte tänkta att ätas, och det är klokt att hålla små barn och husdjur borta från plantorna.
Ring 112 vid akut fara. I mindre akuta fall: Giftinformationscentralen 010-456 67 00 (dygnet runt). Har ett djur tuggat på plantan: kontakta veterinär eller djursjukhus. Om potatisens gröna delar finns mer i guiden om att sätta potatis.
Vanliga frågor
När ska man så tomater?
Tomater sås inomhus ungefär sex till åtta veckor innan de ska planteras ut. I Götaland blir det från mars till början av april, i Svealand och Norrland i april. Ska plantorna stå i ett uppvärmt växthus kan du så några veckor tidigare.
Måste man tjuva tomater?
Stjälktomater bör tjuvas, alltså få sidoskotten bortnypta, annars blir plantan snårig med många blad och få mogna frukter. Busktomater och de flesta ampeltomater ska inte tjuvas, eftersom de bär frukt på sidoskotten. Fröpåsen talar om vilken typ du har.
Hur ofta ska man vattna tomater?
Tomater ska ha jämn fukt, så vattna när jorden har torkat lätt i ytan men innan den torkat ut. I rabatt kan det räcka ett par gånger i veckan, medan plantor i kruka eller säck kan behöva vatten varje dag under varma veckor. Vattna på jorden, inte på bladen.
Varför blir tomaterna svarta i botten?
Svarta, insjunkna fläckar i botten av tomaten kallas pistillröta och beror på att frukten fått för lite kalcium. Det beror nästan alltid på ojämn vattning, inte på att jorden saknar kalk. Vattna jämnt, ta bort de angripna frukterna, så blir nästa klase oftast frisk.
Kan man odla tomater utomhus i Norrland?
Det går med tidiga körsbärstomater på en varm och skyddad plats, till exempel mot en söderfasad eller i en odlingstunnel, men skörden blir osäker de kalla somrarna. Ett växthus eller en inglasad balkong ger betydligt säkrare resultat i norr.
