Vit lilja med utåtböjda kronblad och rödbruna ståndare i en sommarträdgård
Lökar och knölar

Liljor (Lilium)

Plantering, liljebaggen och katter i hemmet.

Liljor (Lilium) vill ha sol på blommorna men sval, skuggad jord vid foten, och de vill stå i väldränerad, mullrik jord där lökarna aldrig blir stående i vatten. Plantera lökarna på hösten eller tidigt på våren, ungefär två till tre gånger så djupt som löken är hög. Den som har katt behöver veta en sak innan allt annat: liljor kan ge njurskador hos katt, och dödsfall har inträffat.

För människor är liljorna däremot inget känt problem, och i trädgården är de tacksamma. Många sorter kommer tillbaka år efter år och blir fler. Det som brukar ställa till det är tre saker: en blöt vinterjord som får lökarna att ruttna, den lysande röda liljebaggen som kan kala en planta på några veckor, och förväxlingen med andra växter som kallas lilja utan att vara det.

Växtfakta

Ljus
Sol eller lätt halvskugga för blommorna, gärna skuggad jord vid foten
Vattning
Jämn fukt under tillväxten. Aldrig stående vatten kring lökarna
Härdighet
Varierar mycket mellan grupper och sorter. Titta efter härdighetsklass (A–D) på förpackningen
Jord
Väldränerad, mullrik. De flesta trivs i neutral till svagt sur jord
Blomning
Från försommar till sensommar beroende på grupp
Svårighet
Lätt till medel – liljebaggen är det största problemet
Giftighet
Människa: inga förgiftningar kända (Giftinformationscentralen). Katt: kan ge njurskador, dödsfall har inträffat

Liljor och katter – det viktigaste att veta

Giftinformationscentralen har ett litet register över växter som är farliga för djur, och liljorna står där. Enligt Giftinformationscentralen tycks katter vara känsliga för vissa liljor, det vill säga arter av släktet Lilium. Symtomen är magbesvär och ibland njurskador, och dödsfall har inträffat. Bland sökorden finns krollilja, praktlilja, tigerlilja och brandlilja – vanliga liljor i svenska trädgårdar.

Ha inga liljor där katten kommer åt dem Liljor kan ge njurskador hos katt, och dödsfall har inträffat. Amerikanska läkemedels- och livsmedelsmyndigheten FDA skriver att hela växten är giftig för katter, även pollenet och vattnet i vasen, och att en katt kan få i sig pollen bara genom att tvätta pälsen. Ring 112 vid akut fara. I mindre akuta fall: Giftinformationscentralen 010-456 67 00 (dygnet runt). Har ett djur tuggat på växten: kontakta veterinär eller djursjukhus.

Det betyder i praktiken att liljor i buketter inte hör hemma i ett hem med katt, och att liljor i rabatten är ett problem om katten går ute. Att klippa bort ståndarna minskar mängden pollen men gör inte resten av växten ofarlig. Vänta inte på symtom: har katten tuggat på en lilja, druckit vasvatten eller fått pollen i pälsen ska du kontakta veterinär direkt. Fler växter att vara uppmärksam på finns i genomgången av giftiga krukväxter för katt och hund.

För människor är bilden en annan. Om tigerlilja och krollilja skriver Giftinformationscentralen att inga förgiftningar är kända och att det kan betraktas som ofarligt att smaka en liten mängd. Uppgifterna gäller människa, inte djur.

Vilka växter är riktiga liljor?

Ordet lilja sitter i namnet på många växter som inte hör till släktet Lilium. Daglilja (Hemerocallis), liljekonvalj, påsklilja, ampellilja och fredskalla (som ibland kallas fredslilja) är alla något annat. Det spelar roll när du läser varningar. Giftinformationscentralens kattvarning gäller Lilium. FDA varnar även för dagliljor när det gäller katter, och för säkerhets skull är det klokt att behandla dem på samma sätt.

Riktiga liljor känns igen på att de växer från en fjällig lök utan skal, med en rak stjälk som har blad hela vägen upp och blommor med sex kalkblad i toppen. Liljekonvalj och påsklilja har egna giftigheter som är viktigare för barn än liljornas, se påskliljor och narcisser.

Liljegrupperna

Det finns tusentals liljesorter. De flesta i handeln hör till några få grupper som skiljer sig åt i blomningstid, doft och krav.

GruppKänneteckenAtt tänka på
Asiatiska hybriderUppåtvända blommor i starka färger, ofta utan doft. Blommar tidigt, från omkring midsommarBland de lättaste och mest tåliga. Ett bra första val
Orientaliska hybriderStora, kraftigt doftande blommor i vitt och rosa. Blommar sent på sommarenVill ha sur till neutral, mullrik jord och ett varmt läge. Kan komma för sent i kärva lägen
Trumpetliljor och korsningarLånga, trumpetformade blommor, ofta doftande, på höga stjälkarBehöver ofta stöd. Korsningar med orientaliska liljor kallas OT-liljor
Krollilja (Lilium martagon)Många små, nickande blommor med bakåtböjda kalkbladTålig och skuggtålig, trivs i halvskugga under träd. Tar tid att etablera sig
Tigerlilja (Lilium lancifolium)Orange blommor med mörka prickar, små svarta groddknoppar i bladveckenLättodlad och tålig. Groddknopparna kan sättas som nya plantor

Härdigheten skiljer sig mycket mellan grupperna och sorterna. Liljor är lökväxter och inte vedartade, så odlingszonerna gäller inte för dem. Svenskodlade perenner kan ha en härdighetsklass från A (övervintrar pålitligt i rätt läge) till D (övervintrar inte) – titta efter den på etiketten, och fråga säljaren om lökarna saknar uppgift.

Plantera liljelökar

Liljelökar har inget skyddande skal och torkar lätt ut. Köp fasta lökar utan mögel och plantera dem så snart som möjligt. De säljs både på hösten och på våren. Höstplantering ger lökarna tid att rota sig före vintern, medan vårplantering är säkrare i blöt lerjord och i kärvare delar av landet.

  1. Välj plats. Sol för blommorna, men gärna lägre växter runt foten som skuggar jorden. Undvik platser där vatten blir stående efter snösmältningen.
  2. Förbered jorden. Lucka djupt och blanda i kompost. I tung lera kan ett lager grus eller sand under lökarna hjälpa vattnet att rinna undan.
  3. Plantera djupt. Som tumregel ungefär två till tre gånger lökens höjd, vilket för de flesta liljor blir 15–20 centimeter till lökens topp. Liljor som bildar rötter längs stjälken ovanför löken trivs med att stå djupt.
  4. Märk platsen. Skotten kommer upp sent, och det är lätt att gräva sönder lökarna på våren.
  5. Vattna efter planteringen, men lägg inte på mer vatten under vintern.

Madonnalilja (Lilium candidum) är ett undantag: den planteras grunt, med lökens topp nära jordytan, och helst på sensommaren. Den är också mer känslig för fukt än de flesta andra liljor. Om du vill sätta liljor i kruka behöver krukan vara djup och stå frostfritt men kallt över vintern, eftersom lökarna fryser lättare i en kruka än i marken.

Skötsel under säsongen

Liljor vill ha jämn fukt när de växer och knopparna bildas. Vattna rejält vid torka i stället för lite varje dag, och undvik att blöta ner bladen sent på kvällen. Ett lager kompost eller annat täckmaterial runt plantorna håller fukten och jorden sval. Mer om det i vattna trädgården.

Gödsla på våren när skotten kommer upp, gärna med en gödsel som inte är för kväverik. För mycket kväve ger veka stjälkar som lättare drabbas av svamp. Se gödsla trädgården. Höga sorter i blåsiga lägen behöver en pinne att bindas upp mot, och den sätts bäst redan vid planteringen så att du inte sticker igenom löken senare. Mer om stöd i uppbindning och stöd.

När blommorna vissnat: bryt av fruktämnet så att plantan inte lägger kraft på frön, men låt stjälken och bladen stå kvar tills de gulnat. Det är bladen som bygger upp löken inför nästa år. Klipper du liljor till vas, lämna minst en tredjedel av stjälken med blad. Klipp ner stjälkarna på hösten när de vissnat helt.

Liljebaggen – liljornas största fiende

Liljebaggen (Lilioceris lilii) är en knappt centimeterlång, lysande röd skalbagge med svart huvud och svarta ben. Den dyker upp på våren så snart skotten kommer upp och lägger orangeröda ägg på bladens undersida. Larverna äter av bladen och täcker sig med sin egen spillning, så att de ser ut som små klumpar av brun gegga. Ett större angrepp kan kala en planta på kort tid, och då får löken inte ihop tillräckligt med näring till nästa år.

Det som fungerar är att hålla efter tidigt och regelbundet:

Hemmagjorda sprayer med diskmedel eller såpa är inte godkända som växtskydd i Sverige. Vill du använda ett bekämpningsmedel måste det vara godkänt för privatpersoner och ha ett svenskt registreringsnummer, se bekämpningsmedel för privatpersoner. Mördarsnigeln äter också gärna unga liljeskott på våren, se mördarsnigel.

Sjukdomar och andra problem

Gråmögel är den vanligaste svampsjukdomen. Den ger bruna, vattniga fläckar på blad och knoppar i fuktigt väder och kan sprida sig uppåt längs stjälken. Ge plantorna luft, ta bort angripna blad och lägg dem inte på komposten. Läs mer i gråmögel.

Ruttna lökar beror nästan alltid på för blöt jord, särskilt på vintern. Kommer en lilja inte upp på våren, gräv försiktigt och titta: en mjuk, brun lök är förlorad, och nästa lilja behöver en bättre dränerad plats. Se också dränering.

Inga blommor kan bero på för små lökar, för mycket skugga, angrepp av liljebagge året innan eller att bladen klipptes bort för tidigt. Möss och sorkar kan dessutom äta lökarna under vintern; i trädgårdar med mycket sork kan en planteringskorg av fint nät hjälpa, se sork och mullvad.

Föröka liljor

Liljor förökar sig själva på flera sätt. Många bildar småknölar runt löken som kan tas loss på hösten och planteras för sig. Tigerliljan bildar groddknoppar i bladvecken. Du kan också ta loss några av de yttre lökfjällen och lägga dem i fuktig, luftig jord; efter en tid bildas små lökar vid basen. Det tar några år innan sådana plantor blommar. Mer om tekniken i föröka lökväxter.

Täta, gamla bestånd som blommar sämre kan grävas upp och delas på hösten. Plantera om lökarna direkt, eftersom de inte tål att ligga och torka.

Vanliga frågor

Är liljor giftiga för katter?

Ja, liljor kan ge njurskador hos katt, och enligt Giftinformationscentralen har dödsfall inträffat. Amerikanska FDA skriver att hela växten är giftig för katter, även pollen och vattnet i vasen. Har katten fått i sig någon del av en lilja: kontakta veterinär eller djursjukhus direkt.

Är liljor ofarliga för människor?

Ja, Giftinformationscentralen känner inte till några förgiftningar hos människa av till exempel tigerlilja och krollilja, och att smaka en liten mängd betraktas som ofarligt. Uppgiften gäller människa och inte djur, och liljor är farliga för katter.

Hur djupt ska man plantera liljelökar?

Liljelökar planteras som tumregel två till tre gånger så djupt som löken är hög, för de flesta sorter 15–20 centimeter till lökens topp. Madonnalilja är ett undantag och planteras grunt, med toppen nära jordytan.

Hur blir man av med liljebaggar?

Liljebaggar tas bäst bort genom att plocka skalbaggarna för hand från tidig vår och torka bort ägg och larver från bladens undersida. Håll något under bladet, eftersom baggarna släpper taget och faller till marken när de störs. Börja tidigt och upprepa varje vecka.

Kommer liljor tillbaka varje år?

De flesta trädgårdsliljor kommer tillbaka år efter år om lökarna står i väldränerad jord och bladen får vissna ner av sig själva. Liljor som slutar komma har oftast ruttnat i blöt jord, ätits av sork eller försvagats av liljebagge.