Lökväxter delas enklast in efter när de ska i jorden. Vårblommande lökar som tulpaner, påskliljor och krokus planteras på hösten. Sommarblommande knölar som dahlior och gladiolus planteras på våren när frostrisken är över, och tas upp igen på hösten. De få som blommar på hösten, som höstkrokus, planteras i augusti. Tumregeln för djupet är densamma för nästan alla: två till tre gånger så djupt som löken är hög, i en jord där vattnet inte blir stående.
Det här är en översikt. De vanligaste lökväxterna har egna artiklar med allt om sorter, plantering och skötsel, och här finns länkar till dem. Det som tas upp här är det som är gemensamt: vad som skiljer en lök från en knöl, när de olika grupperna planteras, hur du väljer friska lökar, vad som händer efter blomningen och vilka lökar som är giftiga eller sprider sig ut i naturen.
Lök, knöl eller rotstock?
I dagligt tal kallas allt som planteras som en klump i jorden för lök, men det finns flera typer. En äkta lök, som hos tulpan, påsklilja och lilja, består av tätt packade, förtjockade blad runt en kort stam. En knöl, som hos krokus och gladiolus, är en förtjockad stam som byts ut mot en ny varje år. Rotknölar, som hos dahlia, är förtjockade rötter. Skillnaden avgör hur växterna förökas, och det står mer om det i föröka lökväxter.
Gemensamt för alla är att de lagrar näring under jord. Det är därför de kan blomma tidigt på våren, innan andra växter har kommit igång, och därför bladen måste få vissna ner i lugn och ro efter blomningen.
Vårlökar – plantera på hösten
De vårblommande lökarna behöver en period med kyla i jorden för att blomma. De planteras på hösten när jorden har svalnat, i Norrland ofta i september, i Svealand i september–oktober och i Götaland in i november. Så länge jorden inte har frusit går det att plantera.
| Lökväxt | Blommar | Djup, ungefär | Mer att läsa |
|---|---|---|---|
| Snödroppar, vintergäck | Februari–mars | 5–8 cm | Krokus, snödroppar och scilla |
| Krokus, scilla, vårstjärnor | Mars–april | 5–8 cm | Samma artikel |
| Påskliljor och narcisser | April–maj | 10–15 cm | Påskliljor och narcisser |
| Pärlhyacint | April–maj | Omkring 8 cm | – |
| Tulpaner | April–juni | Omkring 15 cm | Plantera tulpanlökar |
| Kejsarkrona, kungsängslilja | April–maj | Kejsarkrona omkring 20 cm, kungsängslilja 5–8 cm | – |
| Prydnadslök | Maj–juli | Två–tre gånger lökens höjd | Prydnadslök |
Djupen är ungefärliga och gäller lätt jord. I tung lera kan du plantera något grundare, i sandjord något djupare. Blomningstiden varierar med sort, landsdel och vår, och i Norrland kommer allt några veckor senare. Kejsarkronans stora lök planteras gärna lite på sned eller på ett lager grus, så att vatten inte blir stående i den ihåliga mitten.
Sommarblommande lökar och knölar
Liljor är härdiga och kan stå kvar i jorden året om. Lökarna planteras på hösten eller tidigt på våren, och de blommar från juni till september beroende på grupp. Allt om dem står i liljor, inklusive varför de är farliga för katter.
Dahlior tål inte frost. Knölarna kan förodlas inomhus i april, planteras ut när frostrisken är över och grävs upp igen när den första frosten har svärtat blasten på hösten. Se dahlior.
Gladiolus behandlas på samma sätt: knölarna planteras ute i maj–juni, omkring 10 centimeter djupt, och tas upp på hösten för att torka och övervintra frostfritt. Plantera dem i omgångar med några veckors mellanrum, så får du blommor under längre tid. Höga sorter behöver stöd, se uppbindning och stöd.
Knölbegonior förodlas inomhus på våren och planteras ut i kruka eller rabatt när det är varmt. De passar i skugga och halvskugga och tas in över vintern. Mer om att förodla i förodla inomhus och om när frosten brukar släppa i sista frostnatten.
Höstblommande lökar – plantera i augusti
Några lökväxter blommar på hösten, när bladen redan har vissnat ner. Höstkrokus och saffranskrokus planteras i augusti, så att de hinner rota sig och blomma i september–oktober samma år.
Tidlösa (Colchicum), som också blommar lila på hösten och säljs som lök i augusti, är däremot en av de växter Giftinformationscentralen räknar som mycket giftiga. Den liknar krokus, men har sex ståndare i blomman mot krokusens tre. Hur du skiljer dem åt står i krokus, snödroppar och scilla.
Lökarna i köket och i trädgårdsboden Flera blomsterlökar liknar matlök, och enligt Giftinformationscentralen har förväxlingar inträffat med tulpanlök och narcisslök, som båda innehåller irriterande ämnen. Hyacintlöken är särskilt irriterande, och tidlösa är mycket giftig. Förvara blomsterlökar i en märkt påse eller låda, långt från köket och utom räckhåll för barn. Giftinformationscentralen skriver också att katter och hundar är känsliga för lökarter som matlök och vitlök, och prydnadslök hör till samma släkte. Ring 112 vid akut fara. I mindre akuta fall: Giftinformationscentralen 010-456 67 00 (dygnet runt). Har ett djur tuggat på växten: kontakta veterinär eller djursjukhus.
Giftigt och ofarligt bland lökväxterna
Giftinformationscentralen bedömer lökväxterna mycket olika, och mest är det själva löken som innehåller irriterande ämnen. Det här säger Giftinformationscentralen om några vanliga:
- Tulpan: löken innehåller irriterande ämnen, och förväxling med matlök har inträffat. Inga allvarliga förgiftningar är kända.
- Påsklilja: ofarligt om ett litet barn smakat, även på löken, men illamående och kräkningar kan förekomma, och även vattnet i vasen kan ge magbesvär.
- Hyacint: särskilt löken innehåller irriterande ämnen.
- Snödroppe: särskilt löken är irriterande, men att smaka lite är ofarligt.
- Gladiolus: innehåller sannolikt irriterande ämnen och kan ge sveda i mun och svalg samt magbesvär.
- Vintergäck: växten, särskilt rotknölen, uppges innehålla ämnen som kan påverka hjärtat, men förgiftningar till följd av att barn ätit av den är inte kända. Att smaka lite är ofarligt.
- Scilla: inga allvarliga förgiftningar är kända.
- Krokus, pärlhyacint, kejsarkrona, kungsängslilja och dahlia: inga förgiftningar kända, eller att smaka en liten mängd kan betraktas som ofarligt. För kejsarkronan gäller att du ska ringa om ett barn ätit av löken.
Uppgifterna gäller människor. Liljor (Lilium) är ofarliga för människor men kan ge njurskador hos katt, och dödsfall har inträffat. Läs mer i giftiga trädgårdsväxter och barn.
Köpa och plantera lökar
Köp lökar som är fasta och tunga för sin storlek, utan mjuka partier, mögel eller långa skott. Större lökar ger i regel fler och större blommor det första året. Plantera dem så snart du kan; lökar som ligger kvar i påsen torkar in. Mer om att välja friska växter i köpa friska växter.
De flesta lökväxter vill ha sol eller halvskugga på våren och en väldränerad jord. Blöt jord är den vanligaste orsaken till att lökar ruttnar, se dränering. Plantera i grupper om minst fem–tio av samma sort hellre än i rader. Det ser naturligare ut och syns på håll. Mellan perenner och under lövbuskar fungerar lökarna bra, eftersom de blommar innan buskarna slår ut och de vissnande bladen döljs av perennerna.
Sorkar äter gärna tulpanlökar och krokusknölar men brukar lämna påskliljor ifred. Har du problem kan lökarna planteras i korgar av finmaskigt nät. Se sork och mullvad.
Efter blomningen
Klipp gärna av de vissnade blommorna på tulpaner och påskliljor, så att löken inte lägger kraft på frön. Men låt bladen sitta tills de har gulnat, ofta fem–sex veckor. Under den tiden bygger löken upp näring för nästa års blomning. Knyter du ihop bladen eller klipper ner dem medan de är gröna blir blomningen sämre året efter, och det är den vanligaste förklaringen till att lökväxter bara ger blad. Se också växten blommar inte.
Påskliljor, krokus, snödroppar och scilla kan stå kvar i många år och blir fler. Många tulpaner blommar däremot sämre efter första året, av skäl som förklaras i artikeln om tulpanlökar. Vill du flytta eller dela ett tätt bestånd gör du det när bladen har gulnat, se föröka lökväxter.
Lökar i gräsmattan och nära naturen
Krokus, scilla och snödroppar kan planteras direkt i gräsmattan, där de blommar innan gräset behöver klippas. Klipp inte den delen av gräsmattan förrän lökarnas blad har vissnat, ofta i början av juni.
Några av de lökväxter som sprider sig bäst gör det också utanför trädgården. SLU Artdatabanken har i sin riskklassificering av främmande arter från 2019 bedömt rysk blåstjärna, flera vårstjärnor och porslinshyacint som arter med allvarlig risk för den biologiska mångfalden, och påsklilja, vårkrokus och amerikansk pärlhyacint som arter med hög risk. Ingen av dem är förbjuden att plantera. Men plantera dem inte i trädgårdar som gränsar mot lundar och skogsbackar, och släng aldrig överblivna lökar eller uppgrävda plantor i naturen. Mer om det i invasiva främmande växter.
Vilda lökväxter, som kungsängslilja, ska inte grävas upp i naturen. Att gräva upp växter ingår inte i allemansrätten, se allemansrätten.
Lökar i kruka och inomhus
Vårlökar går att plantera i krukor på hösten, i flera lager med de största lökarna längst ner. Krukan måste stå kallt över vintern men inte frysa igenom, till exempel i ett kallt förråd eller nedgrävd i en rabatt. Hur det går till med tulpaner står i plantera tulpanlökar.
Amaryllis och hyacinter drivs inomhus till jul. De beskrivs i julblommor.
Vanliga frågor
När ska man plantera lökar?
Vårblommande lökar som tulpaner, påskliljor och krokus planteras på hösten, i september–november beroende på landsdel, innan jorden fryser. Sommarblommande knölar som dahlior och gladiolus planteras på våren efter frosten, och höstkrokus i augusti.
Hur djupt ska man plantera lökar?
En tumregel är två till tre gånger så djupt som löken är hög. Det ger omkring 15 centimeter för tulpaner, 10–15 centimeter för påskliljor och 5–8 centimeter för krokus och snödroppar. Sätt lökarna med spetsen uppåt.
Kan man plantera lökar på våren?
Vårblommande lökar som köpts på hösten och blivit liggande kan planteras så snart jorden tinar, men de blommar sällan bra den första våren eftersom de inte har fått någon kall period i jorden. Sommarblommande lökar som dahlior, gladiolus och liljor planteras däremot med fördel på våren.
Ska man ta upp lökarna efter blomningen?
Nej, de flesta härdiga lökväxter kan stå kvar i jorden i många år. Låt bladen vissna ner av sig själva. Bara frostkänsliga knölar som dahlior, gladiolus och knölbegonior behöver tas upp på hösten och förvaras frostfritt.
