Penséer och hornvioler är de sommarblommor som tål kyla bäst. Plantera dem i april för vårblomning eller i september–oktober för höstblomning, i sol eller halvskugga, och plocka bort de vissna blommorna. Planterade på hösten övervintrar de ofta i södra Sverige och blommar igen tidigt på våren. Det är värmen de inte tycker om: mitt i sommaren tröttnar de.
Penséer och violer hör till samma släkte, Viola. Den stora penséen med "ansiktet" är en trädgårdshybrid, medan hornviolen har mindre men fler blommor och växer mer kompakt. Till släktet hör också vilda svenska arter som styvmorsviol och skogsviol, och några av de vilda arterna är fridlysta.
Växtfakta
- Ljus
- Sol till halvskugga. Halvskugga är bättre mitt i sommaren
- Vattning
- Jämn fukt. Tål inte att stå blött, särskilt inte på vintern
- Härdighet
- Tål frost. Övervintrar ofta i milda lägen, men inte säkert
- Jord
- Mullrik, väldränerad planteringsjord
- Blomning
- Mars–juni och september–november, beroende på planteringstid
- Svårighet
- Lätt
- Giftighet
- Giftinformationscentralen om pensé och viol: "Inga förgiftningar kända. Att smaka en liten mängd kan betraktas som ofarligt." Gäller människa. Har ett djur ätit av dem och mår dåligt: kontakta veterinär
Pensé, hornviol och de andra
Pensé (Viola × wittrockiana) har stora blommor, ofta fem–sju centimeter breda, i nästan alla färger och ofta med en mörk teckning i mitten. Den är en hybrid som har förädlats fram ur flera arter, bland dem styvmorsviolen. Namnet på hybriden hedrar den svenske botanikern Veit Wittrock, som studerade penséernas ursprung.
Hornviol (Viola cornuta) och de småblommiga hybrider som säljs som "viola" har blommor på två–fyra centimeter men många fler av dem. De tål regn och blåst bättre än de stora penséerna, eftersom de små blommorna inte fylls med vatten och knäcks. Hornviolen är egentligen en kortlivad perenn och kan komma tillbaka flera år på rätt plats.
Styvmorsviol (Viola tricolor) är en vild svensk art med små trefärgade blommor, och Ångermanlands landskapsblomma. Den sår sig gärna själv. Luktviol (Viola odorata) är en låg, doftande perenn som blommar på våren och sprider sig med utlöpare i halvskugga.
Plantera på våren
Penséer är bland de första blommorna i plantskolorna, ofta redan i mars. Plantor som har vuxit upp ute eller i ett kallt växthus tål frost, men plantor som har stått varmt behöver vänjas vid kylan. Ställ ut dem i lä några dagar innan du planterar, och ta in dem eller täck dem med fiberduk om det kommer en hård frostnatt. Se avhärdning.
Som grov tumregel går det att plantera ute i krukor och rabatter när marken har tinat, ofta i mars–april i Götaland, i april i Svealand och i maj i Norrland. En lätt frost klarar de, även om blommorna kan se tilltufsade ut nästa morgon. Plantera i mullrik jord, ungefär 15–20 centimeter isär, och vattna in ordentligt.
Plantera på hösten
Höstplanterade penséer är det bästa sättet att få blommor i oktober och igen i mars. Plantera i september eller början av oktober, så att rötterna hinner etablera sig innan marken fryser. Plantorna blommar tills det blir riktigt kallt, står till synes stilla under vintern och börjar blomma igen så fort det blir lite varmare.
Hur väl de övervintrar beror mer på blötan än på kylan. I en väldränerad rabatt eller en kruka med bra dränering i ett milt läge klarar många sig, medan de ruttnar i tung, blöt jord. Ett snötäcke är ett bra skydd. Ett lager granris över plantorna skyddar mot barfrost och vintersol. Läs mer i vinterskydd i trädgården. Penséer passar också i höst- och vinterarrangemang, se vinterkrukor.
Vattna inte frusna krukor Penséer i kruka över vintern dör oftare av att jorden blir vattensjuk än av kyla. Ställ krukan så att vattnet rinner undan, gärna på krukfötter, och vattna bara när jorden är torr och inte frusen. Fatet under ska vara tomt.
Skötsel under säsongen
Penséer vill ha jämn fukt men inte blöt jord. I kruka behöver de vattnas när ytan har torkat, vilket kan vara varje dag i varmt väder. Gödsla med flytande näring varannan vecka under blomningen.
Det viktigaste är att plocka bort de vissna blommorna, helst med stjälk. Penséen sätter frö snabbt och slutar då att bilda knoppar. Nyp av vissna blommor och fröställningar ett par gånger i veckan, så blommar den mycket längre. Mer i nypa vissna blommor.
I juli brukar penséerna bli långa och glesa och blomma sämre i värmen. Klipp tillbaka dem till hälften, ställ dem i halvskugga och vattna. Då kan de komma igen när det blir svalare i augusti. Annars ersätter du dem med sommarblommor som trivs i värme.
Så egna penséer
Penséer går att så, men det tar tid. För blomning nästa vår sår du i juli–augusti, ute i en såbädd i skugga eller i krukor, och planterar ut plantorna i september. För blomning samma sommar sår du inomhus i januari–februari. Fröna gror bäst svalt och mörkt: täck dem med ett tunt lager jord. Mer om sådd inomhus står i förodla inomhus och om de rätta förhållandena i groningsförhållanden.
Styvmorsviol och hornviol sår sig ofta själva. Fröplantorna blir inte alltid lika föräldern, eftersom violerna korsar sig, men de blir ofta charmiga.
Problem med penséer
De vanligaste problemen är rotröta i blöt jord, där plantan plötsligt slokar och stjälken blir mörk vid jordytan, och sniglar, som äter blommor och blad i fuktigt väder. Se rotröta och mördarsnigel.
Bladlöss sätter sig gärna i skottspetsarna på våren. Spola av dem med vatten, se bladlöss. Mjöldagg kan komma i torra perioder på sensommaren. Ge plantorna jämn fukt och luft. Gula blad längst ner är ofta tecken på brist på näring eller att plantan har blivit gammal. Läs mer i gula blad.
Vilda violer och fridlysning
I svensk natur växer många arter av viol. Styvmorsviol, skogsviol och ängsviol är vanliga och inte fridlysta. Men storviol och bergviol är fridlysta enligt artskyddsförordningen i lydelse från 1 november 2026, och de får inte plockas, grävas upp eller skadas.
Även för vanliga arter gäller att allemansrätten inte omfattar att gräva upp växter. Vill du ha vilda violer i trädgården: så frö eller köp plantor. Mer om de nya reglerna står i fridlysta växter i Sverige och allemansrätten – plocka blommor, bär och kvistar.
Vanliga frågor
När ska man plantera penséer?
Penséer kan planteras både på våren, när marken har tinat i mars–maj beroende på var du bor, och på hösten i september–början av oktober. Höstplanterade plantor blommar till frosten och ofta igen tidigt nästa vår.
Klarar penséer vintern?
Ofta, men inte alltid. Penséer tål frost, och i milda lägen med väldränerad jord övervintrar många och blommar igen på våren. I blöt jord eller i krukor där vattnet blir stående ruttnar de ofta bort.
Vad är skillnaden mellan pensé och viola?
Penséer har stora blommor, ofta fem–sju centimeter breda, medan hornvioler och andra småblommiga violer har mindre men många fler blommor. Violerna tål regn och blåst bättre och blommar ofta längre.
Är penséer giftiga?
Giftinformationscentralen anger att inga förgiftningar är kända och att det kan betraktas som ofarligt att smaka en liten mängd av penséer och violer. Uppgiften gäller människa. Har ett djur ätit av dem och visar symtom: kontakta veterinär.
Varför slutar penséerna blomma på sommaren?
Penséer trivs i svalt väder och blir långa och blommar sämre när det är varmt. Klipp tillbaka dem till hälften, ställ dem i halvskugga och vattna, så kan de börja blomma igen i augusti.
