Det finns inget officiellt datum för sista frostnatten. I genomsnitt kommer den sista vårfrosten i maj eller början av juni i stora delar av Sverige, och bara kustnära delar av Götaland kan räkna med att slippa frost redan i april. Men det skiljer sig mycket mellan år och mellan platser bara några hundra meter från varandra. Plantera ut frostkänsliga växter först när väderprognosen inte längre visar kalla, klara nätter – och ha en fiberduk till hands ändå.
Frågan är viktigast för det som inte tål en enda minusgrad: tomater, gurka, squash, bönor, majs, dahlior, pelargoner och de flesta sommarblommor. Kål, ärtor, sallat och spenat klarar betydligt mer. Nedan går vi igenom ungefär när frosten brukar släppa i olika delar av landet, vilka lägen som är mest utsatta och hur du skyddar plantorna när prognosen slår fel.
Ungefär när slutar vårfrosten?
SMHI har räknat fram normalvärden för den sista vårfrosten utifrån åren 1991–2020. De visar ett mycket utdraget förlopp i ett avlångt land. I sydvästligaste Skåne är vårens frostnätter i genomsnitt över redan i slutet av mars, medan de mest utsatta köldhålen i fjällen inte slipper frosten förrän vid månadsskiftet juni–juli. Ute på de mätstationer där de flesta bor kommer frosten senare: i Lund och Malmö har den sista frostnatten i hälften av åren 1996–2025 kommit före den 20 respektive 26 april. Tabellen nedan är vår egen grova sammanfattning – ett startvärde, inte ett löfte. Uppmätta datum för 31 orter, också det datum som bara var tionde vår har haft frost efter, finns i Frostkollen.
| Landsdel | Sista vårfrosten, i genomsnitt | Att tänka på |
|---|---|---|
| Götaland, kust och Skåne | April till början av maj | De minst frostbenägna delarna av landet är syd- och västkusten |
| Götaland, inland och höglänt | Maj | Sydsvenska höglandet hör till de frostbenägna områdena |
| Svealand | Maj till början av juni | Mildare kring de stora sjöarna, kärvare i nordvästra Svealand |
| Norrland, kustland | Mitten av maj till början av juni | Kusten är oftast mildare än inlandet på samma breddgrad |
| Norrlands inland och fjällen | Juni, i köldhål ända till juli | Nattfrost kan förekomma mitt i sommaren |
Kom ihåg att det är genomsnitt. Ett genomsnittligt datum betyder att det ungefär vartannat år blir frost efter det datumet. Den som vill ha marginal väntar en eller ett par veckor till med det allra känsligaste, eller planterar ut med skydd till hands.
Järnnätterna – folktro, inte statistik
Många har hört att "järnnätterna" kommer i början av juni. Enligt gammal folktradition skulle vissa nätter vara mer frostkänsliga än andra: i Mellansverige första veckan i juni, särskilt natten till den 2 juni och nätterna mellan den 13 och 18 juni, och i Norrland också vissa nätter i slutet av juli och i augusti. SMHI skriver att det mest är folktro. Det finns inget statistiskt stöd för att just de dygnen skulle vara mer utsatta för frost än andra.
Det betyder inte att frost i juni är ovanlig. Den kan komma vilken klar natt som helst i början av sommaren, särskilt i Norrland och höglänta delar av landet, och det är mer regel än undantag att någon av SMHI:s stationer i fjällen har nattfrost i juli. Men det är vädret den natten som avgör, inte almanackan.
Ordet kan komma från tyskan I Tyskland talar man om "Eisheilige", de förmodat frostkänsliga dagarna mellan den 11 och 15 maj. En teori som SMHI nämner är att det svenska ordet järnnätter uppstått ur en sammanblandning av de tyska orden Eis (is) och Eisen (järn).
Därför fryser din trädgård men inte grannens
Frost bildas framför allt under klara och stilla nätter, när marken strålar ut värme mot himlen. Blåser det rör vinden om i luften närmast marken, och då blir det inte lika kallt. Därför är det klara, vindstilla nätter efter en solig vårdag du ska hålla ögonen på.
Lufttemperaturen i väderprognoser mäts två meter över marken. Vid markytan kan det vara flera grader kallare, och då talar man om markfrost. En prognos på plus två grader kan alltså betyda minusgrader nere vid de nyplanterade tomaterna.
Läget betyder mycket. Öppna ytor som gräsmattor, åkrar och gläntor är mer frostkänsliga än platser inne bland träd och hus, och kall luft rinner nedåt och samlas i svackor. Enligt SMHI är Norrland och nordvästra Svealand mest utsatta, särskilt områden högre än 500 meter över havet, liksom Sydsvenska höglandet och Kolmården. Inre Gotland är frostbenäget på våren och försommaren. Minst frostbenägna är syd- och västkusten och områdena kring de stora sjöarna. Mer om hur läget påverkar vad som växer hos dig står i artikeln om odlingszoner i Sverige.
Vilka växter tål frost?
Det avgörande är inte bara datumet utan vad du ska plantera. En grov indelning:
| Tål inte frost | Tål lätt frost | Tål mer kyla |
|---|---|---|
| Tomater, gurka, squash och pumpa, bönor, majs, chili och paprika, basilika, dahlior, pelargoner, de flesta sommarblommor, potatisblast (knölarna i jorden klarar sig) | Sallat, rödbetor, många härdade sommarblommor | Ärtor, spenat, kål, lök, rädisor, morötter – kan ofta sås direkt ute när jorden går att bearbeta |
De frostkänsliga växterna är också värmekrävande. Även utan frost står de still i kall jord och kalla nätter, och en tomat som planteras ut för tidigt hamnar ofta efter en som fick vänta en vecka. Mer om vad som kan sås ute tidigt finns i guiden om att så direkt ute.
Så vet du att det är dags att plantera ut
Använd tabellen ovan som en ungefärlig startpunkt och låt sedan vädret bestämma. Det här brukar fungera:
- Följ den lokala prognosen en vecka framåt. Leta efter nattemperaturer som stadigt ligger några grader över noll, inte bara efter varma dagar. SMHI utfärdar inte längre några särskilda frostvarningar, så det är prognosen för din ort du har att gå efter.
- Var misstänksam mot klara, vindstilla nätter med en nattemperatur på några få plusgrader i prognosen. Då kan det bli frost vid marken.
- Härda av plantorna först. Plantor som dragits upp inomhus behöver vänjas vid sol, vind och svala nätter under en till två veckor, se avhärdning.
- Plantera ut i omgångar om du är osäker. Spara några plantor inne en vecka till, så har du reserver om natten blir kallare än väntat.
- Känn på jorden. Kall, blöt jord ger dålig rotstart även om luften är varm.
Vilken vecka det blir för de olika grödorna finns i vår såkalender, och vad som brukar hända i trädgården under den känsliga perioden tar vi upp under trädgården i maj och trädgården i juni.
Skydda plantorna en frostnatt
Även med marginal kan prognosen slå fel. Då räcker det oftast med enkla medel:
- Fiberduk över plantorna ger några graders skydd. Lägg den löst så att den inte trycker ner plantorna, och ta av den på dagen när det blir varmt.
- Hinkar, lådor eller kartonger fungerar som tillfälliga huvar över enstaka plantor. Ta bort dem på morgonen.
- Krukor och balkonglådor kan bäras in i ett förråd, ett garage eller under ett tak.
- Vattna på eftermiddagen före en kall natt. Fuktig jord lagrar mer värme än torr.
- En kallbänk eller odlingstunnel gör att du kan börja tidigare och mindre ofta behöver passa nätterna, se kallbänk och odlingstunnel.
Plastfolie direkt mot bladen skyddar dåligt Plast som ligger an mot bladen leder kylan rakt in, och bladen kan frysa där de har kontakt. Använd fiberduk, eller spänn upp plasten på bågar så att det blir luft mellan plast och planta. Glöm inte att vädra på dagen: under plast i vårsol kan det bli så varmt att plantorna bränns.
Om plantorna ändå frös
Frostskadade blad blir först mörka och glansiga, som om de kokats, och sedan slappa och bruna. Vänta ett par dagar innan du bestämmer dig. Tomater, pelargoner och dahlior som bara fått de yttersta bladen skadade kan skjuta nya skott från stjälken, men en planta där hela stjälken har frusit är oftast förlorad. Potatisblast som frusit växer i regel upp igen från knölen. Klipp bort det som är dött när du ser var det friska börjar.
Tidig frost på hösten är samma problem åt andra hållet. Enligt SMHI:s normalkarta för den första höstfrosten har nattfrosten i genomsnitt nått ner till nordligaste Skåne vid mitten av oktober, men i inlandet och i Norrland kommer den betydligt tidigare. Det är en av anledningarna till att höststädningen och skörden av känsliga grödor ofta måste göras i september längre norrut.
Vanliga frågor
När är sista frostnatten i Sverige?
Det finns inget officiellt datum för sista frostnatten. Enligt SMHI:s normalvärden kommer den i genomsnitt i maj eller början av juni i stora delar av landet, tidigare vid kusterna i Götaland och först i juni eller juli i fjällens köldhål. Det varierar mycket från år till år.
När kan man plantera ut tomater?
Tomater kan planteras ut när nätterna stadigt ligger några grader över noll och plantorna har härdats av under en till två veckor. I södra Sverige blir det ofta i slutet av maj eller början av juni, längre norrut senare. Följ den lokala prognosen och ha fiberduk till hands.
Kommer det alltid frost under järnnätterna i juni?
Nej, enligt SMHI är järnnätterna mest folktro, och det finns inget statistiskt stöd för att vissa datum i juni skulle vara mer utsatta för frost. Frost kan komma vilken klar och stilla natt som helst under försommaren, särskilt i Norrland och i höglänta lägen.
Hur många minusgrader tål fiberduk?
Fiberduk ger ett skydd på några få grader, vilket räcker en vanlig frostnatt med lätta minusgrader men inte vid riktig kyla. Dubbla lager ger mer, och skyddet blir bättre om jorden är fuktig och duken ligger löst över plantorna.
