Enligt folktron ska du plocka sju eller nio sorters blommor på midsommarafton och lägga dem under kudden, så drömmer du om den du ska leva med. Vanliga val är prästkrage, smörblomma, rödklöver, midsommarblomster, liten blåklocka och kärringtand. Allemansrätten låter dig plocka vilda blommor som inte är fridlysta, men inte gräva upp dem och inte bryta grenar från levande träd utan markägarens lov. Alla vilt växande orkidéer är fridlysta och får inte plockas, också vanliga arter som nattviol och jungfru Marie nycklar.
Midsommarafton infaller alltid på en fredag mellan den 19 och 25 juni. Det har gällt sedan 1953 – före det låg den fast på den 23 juni. Den här artikeln handlar om blommorna: varifrån traditionerna kommer, vad som brukar blomma vid midsommar i olika delar av landet och vad du får och inte får plocka.
Sju eller nio sorters blommor under kudden
I bondesamhällets folktro var midsommarnatten full av magi. Växterna troddes ha särskilda krafter just den natten, och de övernaturliga väsendena var extra aktiva. Natten passade därför både för att samla läkande växter och för att försöka se in i framtiden. Enligt Nordiska museet är blommorna under kudden ett av de sätt att spå framtiden som fortfarande lever kvar: lägg sju eller nio sorters blommor under huvudkudden på midsommarnatten, så visar sig din blivande livskamrat i drömmen.
Reglerna skiljer sig mellan trakter och familjer. Antalet är sju eller nio, och i många berättelser ska blommorna plockas under tystnad. Något facit finns inte, och det är en lek, inte en ritual med fel och rätt. Det enda som spelar roll i praktiken är att du plockar sådant som är vanligt, att du inte river upp rötterna och att du låter de fridlysta arterna stå kvar.
Vill du att buketten under kudden ska klara natten: välj blommor med torra, tåliga stjälkar, som prästkrage och klöver. Maskrosens vita mjölksaft kan fläcka örngottet, och tistlar sticks.
Midsommarstången och kransen
Den lövade midsommarstången är högtidens främsta symbol. Den kallas också majstång, men enligt Nordiska museet kommer ordet inte från månaden maj utan från verbet maja, att smycka med löv. Stången kom sannolikt till Sverige från Tyskland under medeltiden. Det sätt att fira som de flesta känner i dag, med dans kring en stång i form av ett lövat kors, är ungefär från mitten av 1800-talet. Tidigare var det oftare en lövad stång, ibland med ringar runt.
Till stången och kransarna behövs löv och blommor. Blommorna får du plocka där allemansrätten gäller, men björkris och andra kvistar från levande träd får du inte bryta eller skära utan markägarens tillstånd. Det gäller också för en enda björkkvist. Har du egna björkar, eller frågar markägaren, är saken löst.
Vanliga blommor vid midsommar
Vad som blommar vid midsommar beror på var i landet du firar. I Skåne har syrenen ofta blommat över, medan den i Norrland kan stå i full blom. Ängsblommorna är ändå ungefär desamma i stora delar av landet:
| Blomma | Var den växer | Bra att veta |
|---|---|---|
| Prästkrage (Leucanthemum vulgare) | Ängar, vägkanter, slåtterängar | Skånes landskapsblomma. Enligt Giftinformationscentralen inte giftig. Tålig i krans och bukett. |
| Smörblomma (Ranunculus) | Ängar, betesmarker, diken | Innehåller irriterande ämnen enligt Giftinformationscentralen, mest när den blommar. Tvätta händerna efteråt. |
| Midsommarblomster (Geranium sylvaticum) | Ängar, skogsbryn, vägkanter, vanlig i norr | Kallas också skogsnäva. Enligt Giftinformationscentralen är inga förgiftningar kända. |
| Rödklöver och vitklöver (Trifolium) | Ängar, vägkanter, gräsmattor | Tåliga och lätta att hitta. Viktiga för humlor. |
| Liten blåklocka (Campanula rotundifolia) | Torra ängar, backar, vägkanter | Sveriges nationalblomma sedan en omröstning som Svenska Botaniska Föreningen ordnade 2021. Börjar blomma kring midsommar. |
| Kärringtand (Lotus corniculatus) | Torra ängar, vägkanter | Gula blommor med röd ton i knoppen. |
| Hundkex (Anthriscus sylvestris) | Vägkanter, dikesrenar | Vita flockar som fyller ut en stor bukett. Tappar lätt blommor. |
| Teveronika (Veronica chamaedrys) | Gräsmarker, skogsbryn | Små klarblå blommor, vissnar snabbt efter plockning. |
Många av ängsblommorna går att så eller plantera i den egna trädgården, och en blomsteräng ger både midsommarbuketter och mat åt pollinerare. Hur du anlägger en står i ängsmark i trädgården, och vilka växter insekterna har mest nytta av i bi- och fjärilsvänliga växter. Prästkragen och blåklockan har också en plats bland svenska landskapsblommor.
Vad säger allemansrätten?
Naturvårdsverket beskriver allemansrätten för blommor ungefär så här: du får plocka vilt växande blommor som inte är fridlysta, men plocka varsamt. Att gräva upp växter, plantor, lökar eller rötter ingår inte i allemansrätten. Du får inte heller bryta eller såga kvistar och grenar från levande träd eller ta bark och näver. Ljung och mistel är exempel på växter där du behöver markägarens tillstånd.
I nationalparker, naturreservat och fornminnesområden kan det finnas särskilda regler som begränsar rätten att plocka. Läs skyltarna vid entrén. En annans trädgård eller tomt är förstås inte allemansrättslig mark, och blommorna i grannens rabatt plockar du inte utan att fråga.
Plocka där blommorna är många och ta en eller några från varje ställe, så märks det inte. Hela reglerna, också för bär, svamp och kvistar, står i allemansrätten – plocka blommor, bär och kvistar.
Fridlysta blommor du inte får plocka
Sedan den 1 november 2026 gäller en ny lista över fridlysta arter. För midsommarplockaren är den viktigaste regeln enkel: alla vilt växande orkidéer i Sverige är fridlysta. Det gäller också de vanliga arterna som blommar runt midsommar, som nattviol och jungfru Marie nycklar, och de sällsynta, som guckusko. Du får inte plocka dem, inte gräva upp dem och inte ta frön. Lär dig känna igen orkidéernas typiska blomax med många små, oregelbundna blommor, och låt dem stå om du är osäker.
Några arter har ett lägre skydd, kallat begränsat skydd. Slåttergubbe, den gula, prästkrageliknande blomman på magra slåtterängar, är en av dem. Där är det förbjudet att gräva eller dra upp växten med rötterna och att plocka för att sälja, medan en bukett för eget bruk inte är förbjuden. Slåttergubben har ändå blivit ovanlig, och den som vill ha den kvar låter den stå.
Gullviva och blåsippa är inte längre fridlysta med den nya listan. Fridlysningen gäller i hela landet, även på din egen tomt. Vilka arter som är fridlysta och vad varje skyddsnivå innebär står i fridlysta växter i Sverige, och hela listan finns i artskyddsförordningen på riksdagen.se.
Lupinerna i dikeskanten
De blå, rosa och vita lupinerna som lyser längs vägkanterna i juni är nästan alltid blomsterlupin. Sedan den 15 maj 2026 står den på den svenska förbudslistan över invasiva främmande arter, eftersom den sprider sig och tränger undan ängsfloran. Förordningen förbjuder inte bara att sälja, plantera och odla arten utan också att avsiktligt hålla och transportera den. Låt därför lupinerna stå kvar och plocka annat till buketten. Fröskidorna sprider arten vidare om de följer med hem. Varför den är förbjuden och hur du hindrar spridningen i den egna trädgården står i blomsterlupin.
Blommor från den egna trädgården
Har du en trädgård finns ofta midsommarblommor där också. Pionerna blommar runt midsommar i stora delar av landet, liksom schersmin, akleja och daggkåpa, vars ljusgröna blomskyar passar som utfyllnad i buketter och kransar. Mer om dem i pioner, schersmin och daggkåpa.
Riddarsporre, smörblomma och liljor i buketten Riddarsporre är en giftig växt enligt Giftinformationscentralen, och smörblomma innehåller irriterande ämnen. Ställ buketter med dem där småbarn inte når. Liljor (Lilium) kan ge njurskador och har orsakat dödsfall hos katt. Håll liljebuketter borta från katter. Ring 112 vid akut fara. I mindre akuta fall: Giftinformationscentralen 010-456 67 00 (dygnet runt). Har ett djur tuggat på växten: kontakta veterinär eller djursjukhus.
Fler växter att se upp med i trädgården finns i giftiga trädgårdsväxter och barn, och för den som har katt i giftiga krukväxter för katt och hund. Mer om liljorna själva i liljor.
Så håller kransen och buketten längre
Plocka helst på morgonen eller kvällen, när blommorna är som spänstigast, och inte mitt på en het eftermiddag. Ta med en hink eller en fuktig handduk och ställ blommorna i vatten så snart som möjligt. Snitta stjälkarna snett med en vass kniv innan de sätts i vasen. En krans håller sig fräschare om du sprayar den med vatten och förvarar den svalt fram till festen. Blommor med tunna, mjuka stjälkar, som teveronika och blåklocka, vissnar fortare än prästkrage och klöver, så bind in dem sist.
Vad mer som händer i trädgården kring midsommar, från häckklippning till vattning, står i trädgården i juni.
Vanliga frågor
Hur många sorters blommor ska man ha under kudden på midsommar?
Traditionen säger sju eller nio sorters blommor, plockade på midsommarafton och lagda under huvudkudden på midsommarnatten. Då ska du enligt folktron drömma om den du ska leva med. Antalet och reglerna varierar mellan olika trakter.
Får man plocka blommor vid vägkanten?
Ja, du får plocka vilt växande blommor vid vägkanter och på ängar enligt allemansrätten, så länge de inte är fridlysta. Plocka varsamt och gräv inte upp rötterna. I naturreservat och nationalparker kan särskilda regler gälla.
Är prästkrage fridlyst?
Nej, prästkrage är inte fridlyst och är en av de vanligaste blommorna i midsommarbuketten. Den är Skånes landskapsblomma och enligt Giftinformationscentralen inte giftig. Du får plocka den där allemansrätten gäller.
Får man plocka orkidéer på midsommar?
Nej, alla vilt växande orkidéer i Sverige är fridlysta och får inte plockas, grävas upp eller samlas frön från. Det gäller också vanliga arter som nattviol och jungfru Marie nycklar. Köpta krukorkidéer omfattas inte.
Får man ta björkris till midsommarstången?
Bara med markägarens tillstånd. Allemansrätten låter dig inte bryta eller skära kvistar och grenar från levande träd. Använd björkar på din egen tomt eller fråga den som äger marken.
