Höststädningen handlar mindre om att få trädgården prydlig och mer om att förbereda den för vintern: skörda det som inte tål frost, ta in krukväxter och knölar, sätta vårlökar, ta bort sjuka växtdelar och tömma slangar och krukor innan det fryser. Mycket av resten kan vänta till våren. Vissna perenner, fröställningar och lövhögar i hörnen ger skydd och mat åt fåglar och insekter.
När arbetet ska göras beror på var du bor. I Norrland kommer frosten ofta redan i september, och då är det mesta gjort innan oktober. I Svealand är september och oktober de stora städmånaderna, och i Götaland håller man ofta på in i november. Checklistan nedan går igenom området del för del, med en tidsplan per landsdel i slutet.
Städa lagom: det som får stå kvar
Den största förändringen jämfört med hur många gjorde förr är att man inte längre klipper ner allt. Vissna stänglar och fröställningar på kärleksört, solhatt och prydnadsgräs ser fina ut i rimfrost, ger fröer åt fåglar och skydd åt insekter som övervintrar i de ihåliga stjälkarna. Stänglarna skyddar också plantans bas mot väta.
En enkel tumregel är att klippa ner det som blir slemmigt och fult efter frosten, som funkia och daglilja, och låta resten stå till våren. Prydnadsgräs ska klippas på våren, inte på hösten, se prydnadsgräs. Lämna gärna en ris- eller lövhög i ett undanskymt hörn. Mer om varför finns i guiden om bi- och fjärilsvänliga växter.
Titta efter igelkotten innan du gräver i högen Igelkottar övervintrar gärna i löv-, ris- och komposthögar, och igelkotten är fridlyst. Stick inte in grepen på måfå i en hög som legat orörd, och vänta med att flytta eller bränna gamla högar till våren när djuren har vaknat.
Det som ska bort: sjuka växtdelar
Undantaget från "låt stå" är växter med svampsjukdomar. Sporer övervintrar på döda blad och kommer tillbaka nästa år. Ta bort:
- Bruna och fläckiga blad på iris, och bladen på pioner som haft gråmögel eller bladfläckar.
- Rosenblad med svartfläckar och blad med mycket mjöldagg, se mjöldagg.
- Fruktmumier, alltså intorkade frukter som sitter kvar i träden, och ruttna nedfallsfrukter, se fruktträdens sjukdomar.
- Potatis- och tomatblast med bladmögel.
Lägg inte sjukt material i komposten. En hemkompost blir sällan så varm att sporerna dör.
Löven: kratta gräsmattan, spara resten
Löv som blir liggande på gräsmattan över vintern kväver gräset och ger mögel. Kratta eller blås bort dem, och gör en sista, gärna något kortare klippning så att gräset inte ligger ner och ruttnar under snön. Ge ingen kvävegödsel på hösten. Mer i gräsmatta – skötsel och gödsling.
Löven i övrigt är en resurs. Ett lager i rabatterna och under buskar skyddar rötterna mot tjäle och barfrost och blir till mull, se täckodling. Överblivna löv kan läggas i en egen hög eller i säckar med några hål, där de efter ett till två år blir lövmull. Har du en damm, lägg ett nät över den under lövfallet så slipper du ruttnande löv på botten.
Köksträdgården och pallkragen
Skörda det som inte tål frost innan nätterna blir kalla: tomater, squash, pumpa och bönor. Gröna tomater kan eftermogna inomhus. Kål, purjolök, palsternacka och grönkål tål frost och kan stå kvar långt in på hösten, men kål för lagring skördas en torr dag innan de hårda frostnätterna. Hur skörden förvaras står i förvara potatis, lök och kål.
När landet är tomt, lämna inte jorden bar. Täck den med löv, halvfärdig kompost eller gräsklipp, eller så in en gröngödsling tidigt på hösten. I pallkragen kan du lägga ett lager kompost som får ligga över vintern. Är jorden för sur för det du odlar kan du kalka på hösten, men bara efter ett pH-test, se pH och kalkning. Hösten är också tiden att sätta vitlök, ungefär en månad innan marken fryser.
Lökar in, knölar upp
Vårlökar planteras när jorden har svalnat men innan den fryser. Påskliljor och narcisser rotar sig tidigare och sätts gärna före tulpanerna. Sorkar äter gärna tulpanlökar men lämnar narcisser ifred. Tider och djup står i plantera tulpanlökar.
Dahliaknölar får stå kvar tills den första frosten har svärtat bladen, och grävs sedan upp, torkas och förvaras frostfritt, se dahlior. Pelargoner ska in före den första frosten, eftersom även några timmar strax under noll skadar dem. Hur du väljer mellan ett ljust fönster och en sval källare beskrivs i övervintra pelargoner. Krukväxter som stått ute på sommaren ska också in innan nätterna blir kalla.
Buskar, rosor och träd
Hösten är ingen tid för stor beskärning. En kraftig beskärning sent på säsongen kan locka fram nya skott som inte hinner mogna före frosten. Korta bara riktigt långa skott på höga rosor så att de inte piskas sönder i vinterstormarna, och spara den stora beskärningen till våren. Häckar ska inte klippas sent på hösten av samma skäl.
Hösten är däremot en bra tid att plantera. Barrotade buskar, häckplantor, rosor och fruktträd säljs när de är i vila, och i södra och mellersta Sverige hinner de rota sig en tid innan marken fryser. I norra Sverige är våren säkrare. Hösthallon klipps ner vid marken efter skörden eller på vårvintern, och vintergröna växter mår bra av en rejäl vattning innan tjälen kommer.
Vinterskydd, kort
Allt behöver inte skyddas. Växter som är härdiga för din zon klarar sig i regel själva. Det som behöver hjälp är nyplanterat, det som står i gränsen för sin härdighet, rosor med ympstället ovan jord och växter i kruka, där kylan kommer in från sidorna. Rabattrosor kan kupas med jord eller kompost 15–20 centimeter upp på skotten sent på hösten, och perenner som delats på hösten kan behöva ett lätt täcke den första vintern. Granris, löv och fiberduk är de vanligaste materialen. Mer om hur och när står i vinterskydd i trädgården.
Krukor, slangar och redskap
- Töm vattenslangar, kannor och regntunnor innan det fryser, och stäng av utekranen inifrån om den saknar frostskydd.
- Ta in krukor av terrakotta och glaserat lergods som inte är frostsäkra, eller töm dem och ställ dem upp och ner under tak. Blöt jord som fryser kan spräcka dem, se krukor.
- Rengör och torka redskapen, och slipa spade och sekatör innan de ställs undan.
- Vänd på krukor, brädor och plattor där sniglar gömmer sig. Mördarsnigeln lägger de flesta äggen från sensommaren in på hösten, och varje äggsamling du hittar nu är hundratals färre sniglar nästa sommar, se mördarsnigel.
Vart tar du vägen med avfallet?
Kompostera. Trädgårdsavfall som löv, gräsklipp, kvistar och vissna perenner får du kompostera på din egen tomt utan att anmäla det till kommunen. Blanda grönt och brunt, och finfördela grova grenar. Det är bara hemkompost av matavfall som ska anmälas. Mer i kompost.
Elda bara i liten skala. Avfallsförordningen tillåter att du eldar trädgårdsavfall från din egen tomt i mindre omfattning, om det inte stör grannarna mer än helt tillfälligt och om kommunen inte har förbjudit det. Många kommuner har förbud i tätbebyggda områden, och vid brandrisk kan länsstyrelsen eller kommunen utfärda eldningsförbud. Kontrollera alltid med din kommun först.
Invasiva växter i dubbla säckar Trädgårdsavfall med invasiva arter, till exempel blomsterlupin, kanadensiskt gullris, parkslide eller jättebalsamin, ska sorteras ut och får inte läggas på komposten eller eldas i trädgården. Lägg det i dubbla sopsäckar och lämna det på återvinningscentralen som brännbart, inte som trädgårdsavfall. Mer i invasiva främmande växter.
Tidsplan per landsdel
Tiderna är ungefärliga och styrs av när frosten kommer, inte av datumet.
| Landsdel | Skörda och ta in frostkänsligt | Plantera lökar och vitlök | Sista städningen, vinterskydd |
|---|---|---|---|
| Götaland | September–oktober | Oktober–november | November |
| Svealand | September | Slutet av september–oktober | Oktober–november |
| Norrland | Augusti–september | September | Oktober, innan snön |
Månad för månad hittar du sysslorna i trädgården i september, trädgården i oktober och trädgården i november.
Vanliga frågor
Ska man klippa ner perenner på hösten?
Det behövs inte för de flesta perenner. Klipp ner sådant som blir slemmigt efter frosten, som funkia och daglilja, och växter med svampsjukdomar. Låt fröställningar och prydnadsgräs stå till våren, där de skyddar plantans bas och ger mat och skydd åt fåglar och insekter.
Måste man kratta löv?
På gräsmattan bör du kratta bort löven, eftersom ett tjockt lager kväver gräset och ger mögel under vintern. I rabatter och under buskar kan löven ligga kvar som skydd mot tjäle och barfrost, och de blir så småningom mull.
Får man elda löv och kvistar i trädgården?
Ja, i mindre omfattning och med avfall från din egen tomt, om det inte stör grannarna och kommunen inte har förbjudit det. Många kommuner har förbud i tätbebyggda områden, och vid brandrisk kan det råda eldningsförbud. Kontrollera med kommunen först, och elda aldrig invasiva växter.
När ska man göra höststädningen?
Ungefär i september i Norrland, i september–oktober i Svealand och i oktober–november i Götaland. Det som inte tål frost ska tas om hand innan de första kalla nätterna; det mesta andra kan göras ända tills marken fryser eller vänta till våren.
