Röd staketgrind som står öppen in till ett grönskande koloniområde i Stockholm
Odlingsytor

Kolonilott

Få en lott - och planera odlingen.

Foto: IngimarE · CC BY-SA 4.0 · Wikimedia Commons · skalad och beskuren

En kolonilott får du genom den koloniförening som har området eller genom kommunen, som på många orter upplåter marken och ibland sköter kön. Kontakta kommunen eller föreningen direkt och fråga hur det går till där du bor. Räkna med medlemsavgift och arrende, föreningens regler om hur lotten ska skötas, och att det första året handlar mer om att få bukt med ogräset än om stora skördar.

Kolonilotter finns i två huvudformer: koloniträdgårdar med en liten stuga på varje lott, och odlingslotter där det bara finns mark att odla på. Båda drivs nästan alltid av en ideell förening som hyr eller arrenderar marken och fördelar lotterna bland medlemmarna. Koloniträdgårdsförbundet, som bildades 1921, är den enda rikstäckande organisationen för koloniföreningar och har i dag 236 medlemsföreningar med omkring 24 400 kolonister. Alla föreningar är inte med i förbundet.

Så får du en kolonilott

Det finns inget gemensamt system för hela landet. På en del orter söker du direkt hos koloniföreningen, som har en egen kö eller lista över intresserade. På andra administrerar kommunen kön till odlingslotterna, eller hänvisar till föreningarna. Börja med kommunens webbplats eller kontaktcenter och fråga vilka koloniområden och odlingslotter som finns och vem du ska vända dig till.

Kötiderna varierar mycket. Ett nytt odlingslottsområde i en mindre kommun kan ha lediga lotter, medan populära koloniområden med stugor i större städer kan ha lång väntan. Det kan löna sig att anmäla intresse till flera områden och att fråga efter lotter som ingen vill ha – en igenvuxen lott eller en med lite skugga är ofta lättare att få, och går att göra något bra av.

När du får en lott brukar du bli medlem i föreningen, betala medlemsavgift och en årlig avgift för marken, och skriva under att du följer föreningens stadgar och ordningsregler. På koloniområden med stugor kan stugan behöva köpas av den som lämnar lotten. Fråga föreningen vad som gäller innan du tackar ja.

Regler som brukar gälla

Varje förening har sina egna stadgar och ordningsregler, och föreningen har ofta ett avtal med kommunen eller markägaren om hur marken får användas. Vanliga regler handlar om att lotten ska odlas och hållas fri från ogräs som sprider sig till grannarna, hur höga staket och buskar får vara, var komposten får stå, och om gemensamma arbetsdagar då alla hjälper till med gångar, häckar och gemensamma ytor.

Några regler gäller i hela landet och inte bara på kolonilotten:

Den första säsongen: börja med en del

Den vanligaste besvikelsen med en ny kolonilott är att den växer igen. Även en liten lott är mycket att gräva upp, rensa och hålla efter samtidigt, och ogräset växer fortare än man hinner med i juni. Gör hellre en del av lotten ordentligt det första året och täck resten.

Täck de ytor du inte hinner odla med kartong och ett lager gräsklipp, löv eller halm, eller med en tät markduk. Det kväver mycket av ogräset till nästa år och sparar dig timmar av rensning. Rötogräs som kvickrot, kirskål och åkerfräken försvinner inte av täckning på en säsong, men de blir svagare. Se kirskål, åkerfräken och kvickrot och täckodling.

Fräs inte en lott full av rotogräs Att jordfräsa en igenvuxen lott ser effektivt ut, men en fräs hackar sönder rötterna av kvickrot och kirskål i små bitar som var och en kan bli en ny planta. Gräv i stället upp och rensa bort rötterna för hand, del för del, eller täck ytan en hel säsong innan du börjar odla där.

Börja med grönsaker som är lätta och ger mycket: potatis, lök, sallat, rädisor, squash, ärtor och bönor. Potatis är bra på ny mark, eftersom den luckrar jorden och skuggar ut ogräs. Se sätta potatis, rädisor och guiden om köksträdgård för nybörjare. Ett par pallkragar på en del av lotten ger en snabb start på dålig eller ogräsig jord; se pallkrage.

Jorden på en gammal lott

Jorden på en lott som har odlats i många år kan vara mycket olika. Den kan vara mullrik och fin efter decennier av kompost, eller utarmad, packad och sur. Ta reda på vad den förra kolonisten odlade och var, om det går. Det säger något om vilka sjukdomar som kan finnas kvar – klumprotsjuka i en gammal kålbädd eller potatissjukdomar där potatisen alltid stått.

Testa gärna jordens pH och tillför kompost eller gödsel innan du sår. Se pH och kalkning. Lägg upp en enkel växtföljd från början, så att kål, potatis och lök byter plats från år till år.

Vatten, tid och redskap

De flesta koloniområden har gemensamma vattenposter eller kranar, men inte alltid vatten hela säsongen, och ofta finns det regler för när och hur du får vattna. Ställ upp en regntunna om föreningen tillåter det, och täck jorden så att du behöver vattna mindre. Mer om vattning står i guiden om att vattna trädgården.

Räkna med att lotten behöver ett besök två eller tre gånger i veckan under försommaren och sommaren, mer under torka. Det är den vanligaste orsaken till att lotter lämnas tillbaka: att det tog mer tid än man trodde. En lott som ligger långt hemifrån blir lätt bortglömd i juli. Behöver du redskap, börja med en spade, en grep, en kratta och en skyffeljärn; mer i guiden om trädgårdsredskap för nybörjare.

Grannar, delade gångar och sniglar

På ett koloniområde odlar du nära andra, och det märks. Ogräs som går i frö sprider sig till grannarna, och sniglar flyttar mellan lotterna. Mördarsnigeln sprids mest med jord och plantor, och på ett koloniområde där plantor och jord byts mellan lotterna är det lätt att få in den. Kontrollera plantor du får av andra, plocka sniglarna kvällar och morgnar, och samarbeta gärna med grannarna. Se mördarsnigel.

Det är också det som gör en kolonilott värd mödan. Grannar som har odlat på samma jord i tjugo år vet när det brukar komma frost, vilka sorter som fungerar och var sniglarna gömmer sig. Fråga dem.

Kolonirörelsens historia i korthet

De första koloniträdgårdarna i Sverige kom kring sekelskiftet 1900, efter dansk förebild, och Anna Lindhagen tog idén till Stockholm. Den första koloniföreningen bildades i Malmö 1895, och bland de äldsta som finns kvar är Citadellet i Landskrona och Söderbrunn i Stockholm. Lotterna skulle ge stadsbor i trånga bostäder frisk luft och möjlighet att odla egen mat. Mer om rörelsen och människorna bakom den finns i artikeln om kolonirörelsen i Sverige.

Vanliga frågor

Hur får man en kolonilott?

Du får en kolonilott genom att kontakta koloniföreningen på området eller kommunen där du bor. På en del orter har föreningen en egen kö, på andra sköter kommunen kön till odlingslotterna. Fråga också efter lediga lotter som är igenvuxna eller ligger i skugga, de är ofta lättare att få.

Vad kostar en kolonilott?

Kostnaden för en kolonilott varierar mycket mellan föreningar och orter, och består oftast av en medlemsavgift och en årlig avgift för marken. På koloniområden med stugor kan det tillkomma att köpa stugan av den förra kolonisten. Föreningen eller kommunen kan ge besked om vad som gäller.

Får man använda bekämpningsmedel på kolonilotten?

Nej, som regel inte. Sedan oktober 2021 är det förbjudet att använda växtskyddsmedel på bland annat kolonilotter och villatomter, med undantag för vissa medel med låg risk. Glyfosat får inte användas av privatpersoner alls.

Hur stor är en kolonilott?

Storleken på en kolonilott varierar mellan områden och föreningar. Odlingslotter är ofta mindre än lotter med stuga. Fråga föreningen om måtten innan du tackar ja, och tänk på hur mycket tid du har – en mindre lott som sköts väl ger ofta mer än en stor som växer igen.