Växter kan inte springa ifrån sina fiender, så de försvarar sig på plats. De har fysiska skydd som taggar, hår, vax och tjocka blad, och kemiska skydd som bitterämnen, gifter och irriterande saft. Många försvar slås på först när växten blir angripen, och en del växter kallar dessutom på hjälp genom att sprida dofter som lockar till sig insekter som äter skadedjuren.
Försvaren förklarar mycket av det du möter i trädgården och i fönstret: varför kålfjärilens larver klarar sig på kål men inte på mycket annat, varför bladlöss trivs på frodiga, välgödslade skott, och varför en del av våra vanligaste krukväxter har saft som svider i munnen. De förklarar också varför en stressad växt får mer skadedjur än en frisk.
Fysiska skydd: taggar, hår och vax
Det första skyddet är det man kan se och känna. Rosor och hallon har taggar som bildas i stjälkens yttersta cellager, medan slånens och hagtornens vassa spetsar är ombildade skott. Kaktusens taggar är ombildade blad. Alla gör det svårare för större djur att beta.
Hår på blad och stjälkar håller små insekter borta eller gör det svårt för dem att ta sig fram. Hos tomat och många örter sitter körtelhår som utsöndrar klibbiga eller starkt doftande ämnen. Det är dem du känner som tomatdoft på fingrarna. Brännässlans brännhår är ett specialfall: spetsen är förkalkad och bryts lätt av som en glasnål, och en liten blandning av retande ämnen, bland annat histamin, sprutas in i huden.
Ett tjockt vaxlager på bladen skyddar mot uttorkning men gör det också svårare för svampsporer att gro och för insekter att få fäste. Den blådaggiga ytan på kålblad och lökblad är ett exempel. Även cellväggarna är ett försvar: växter som angrips av svamp förstärker väggarna kring angreppet.
Kemiska skydd: gifter och bitterämnen
Den största delen av växternas försvar är kemiskt. Växter tillverkar tusentals ämnen som inte behövs för tillväxten men som gör dem oaptitliga, svårsmälta eller giftiga för den som äter dem. Bland de vanligaste är:
- Alkaloider, som koffein och nikotin, och solanin i gröna potatisar och potatisblast.
- Senapsoljor hos kålväxterna. I cellerna ligger ämnen som först blir skarpa när cellen krossas och de blandas med ett enzym. Det är den skarpa smaken i senap, pepparrot och rädisor.
- Garvämnen i blad och bark, som binder till proteiner och gör bladen svårsmälta.
- Bitterämnen, som kukurbitacinerna i gurkväxter, och eteriska oljor i timjan, salvia och mynta.
- Mjölksaft hos julstjärna och andra törelväxter, som täpper till munnen på insekter och irriterar.
Kallaväxterna, dit fredskalla, prickblad, monstera och filodendron hör, har dessutom nålformiga kristaller av kalciumoxalat i cellerna. När bladet tuggas tränger nålarna in i slemhinnorna, och det är en del av förklaringen till att de svider i munnen.
Försvarsämnen som svider på människor och djur Enligt Giftinformationscentralen innehåller fredskalla irriterande ämnen som kan ge sveda i mun och svalg och magbesvär, och prickblad, garderobsblomma och filodendron har starkt irriterande växtsaft. Julstjärnans saft kan irritera hud och ögon, så använd handskar när du beskär. Ring 112 vid akut fara. I mindre akuta fall: Giftinformationscentralen 010-456 67 00 (dygnet runt). Har ett djur tuggat på växten: kontakta veterinär eller djursjukhus.
Vilka krukväxter du bör tänka på om du har husdjur står i artikeln om giftiga krukväxter för katt och hund.
Försvar som slås på vid angrepp
Att hela tiden tillverka gifter kostar energi som kunde ha gått till tillväxt. Därför har många växter försvar som först aktiveras när de skadas. När en larv biter i ett blad bildas signalämnen, bland annat jasmonsyra, som får växten att börja tillverka försvarsämnen, också i blad som inte har skadats.
Ett klassiskt exempel publicerades i tidskriften Science 1972: när tomatblad skadades började växten bilda ämnen som hämmar insekternas matsmältning, och det skedde även i oskadda blad på samma planta. Senare forskning har visat att signalen kan spridas genom växten på några minuter, med elektriska och kemiska impulser som påminner om, men inte är samma sak som, nervimpulser.
Mot svampar och bakterier finns ett liknande system. En växt som klarat ett angrepp kan bli mer motståndskraftig i hela plantan under en tid efteråt. Signalämnet salicylsyra spelar en central roll, och det är en nära släkting till acetylsalicylsyra, ett läkemedel som har sitt ursprung i ämnen från sälg och älggräs.
Larmet som kallar på hjälp
En del växter försvarar sig indirekt. När de angrips av larver eller kvalster ändrar de doften de sprider, och den nya doftblandningen lockar till sig parasitsteklar och rovinsekter som lever på just de skadedjuren. Växten tillkallar i praktiken livvakter.
Det här är en del av förklaringen till att nyttodjur fungerar i ett växthus: rovkvalster och parasitsteklar hittar fram till de angripna plantorna. Hur du använder dem står i biologisk bekämpning. Om växter också kan uppfatta varandras dofter, och om det är rätt att kalla det kommunikation, diskuteras i artikeln pratar växter med varandra?
Skadedjuren som knäckt koden
Inget försvar fungerar mot allt. Många insekter har specialiserat sig på en växtgrupp och klarar dess gifter. Kålfjärilens larver och jordlopporna på kål och rädisor lockas tvärtom av senapsoljorna, som de använder för att hitta rätt värdväxt. Det är därför en växtgrupp ofta har sina egna typiska skadedjur, och därför växelbruk och nät hjälper mer än att byta till en annan sort av samma grönsak.
Sugande skadedjur går runt en del av försvaret. Bladlöss sticker in sitt sugrör mellan cellerna och suger direkt ur silvävnaden, där sockersaven flödar, i stället för att tugga sönder vävnaden och frigöra försvarsämnena. Spinnkvalster suger ur en cell i taget. Bladlöss har det lättast på unga, mjuka skott med mycket kväve i saven. Se bladlöss och spinnkvalster.
Odlade växter har sämre försvar
När människan förädlat fram grödor har vi ofta valt bort bitterhet, taggar och skarp smak. Våra grönsaker är därför mildare och godare än sina vilda släktingar, men också mer begärliga för skadedjur och vilt. Ibland kommer försvaret tillbaka. Gurkor kan bli beska av stress, som ojämn vattning, torka eller kalla nätter, och potatis som legat i ljus blir grön och bildar mer solanin. Ät inte gurka eller squash som smakar påfallande beskt, och skär bort gröna partier på potatis.
Vad det betyder för din odling
Växtens försvar kostar energi, och en växt som lider av torka, ljusbrist eller fel näring har mindre att sätta in. Det är den biologiska bakgrunden till att skadedjur och sjukdomar ofta tar fäste på växter som redan mår dåligt. Några tumregler följer av det:
- Ge rätt växtplats. En växt i rätt ljus och jord har mest resurser till försvar. Felsökning finns under växten mår dåligt.
- Måttligt med kväve. Frodiga, mjuka skott lockar bladlöss och har sämre skydd, se gödsla trädgården.
- Välj motståndskraftiga sorter där det finns, mot till exempel mjöldagg och skorv.
- Låt nyttodjuren arbeta. Breda insektsmedel tar också de insekter som växternas larm lockar till sig.
- Acceptera lite skador. Några hål i bladen är ofta bara ett tecken på att växten lever i ett fungerande ekosystem.
Översikten över de vanligaste angreppen inomhus finns i skadedjur på krukväxter.
Vanliga frågor
Varför bränns brännässlor?
Brännässlan har brännhår med en spröd spets som bryts av vid beröring och sprutar in en blandning av retande ämnen, bland annat histamin, i huden. Det är ett skydd mot betande djur. Svedan och klådan går över av sig själva inom några timmar.
Kan växter känna att de blir uppätna?
Växter har inga nerver eller känslor, men de reagerar på skador. När ett blad tuggas bildas signalämnen som jasmonsyra, och växten börjar tillverka försvarsämnen även i oskadda blad. Det är en kemisk och elektrisk reaktion, inte en upplevelse.
Varför blir gurkan besk?
Gurkan blir besk av bitterämnen, kukurbitaciner, som plantan bildar mer av vid stress som ojämn vattning, torka eller kalla nätter. Partenokarpa växthusgurkor kan också bli beska om de pollineras. Ät inte gurkor som smakar påfallande beskt.
Är det bättre med växter som har eget försvar än att spruta?
Ja, i en trädgård är friska växter, motståndskraftiga sorter och nyttodjur grunden. Privatpersoner får dessutom bara använda växtskyddsmedel som är godkända i behörighetsklass 3, se bekämpningsmedel.
