Honungsbi med en gul pollenklump på bakbenet söker nektar i rosa blommor
Växtbiologi

Pollinering

Insekter, vind och din skörd.

Pollinering är när pollen från en blommas ståndare hamnar på märket i en blomma av samma art. Först då kan fröna befruktas och en frukt bildas. Pollenet förs av vinden eller av djur, i Sverige nästan alltid insekter som bin, humlor, blomflugor och fjärilar. Vissa växter klarar sig med sitt eget pollen, andra kräver pollen från en annan planta eller sort.

För trädgården är det skillnaden mellan ett äppelträd som blommar och ett som också bär, mellan squash som växer och squash som ruttnar i spetsen. Här går vi igenom hur det fungerar, vilka växter som behöver hjälp och vad du kan göra för att pollineringen ska lyckas.

Från pollenkorn till frö

I mitten av en typisk blomma sitter pistillen: överst ett klibbigt märke, sedan ett stift och längst ner fruktämnet med fröanlagen. Runt pistillen sitter ståndarna, som bildar pollen. När ett pollenkorn landar på märket gror det och växer ner genom stiftet som en tunn slang. Genom den når spermiecellerna fröanlagen och befruktar dem. Varje befruktat anlag kan bli ett frö, och fruktämnet växer till en frukt runt fröna. Hur blommans delar sitter i förhållande till resten av växten beskrivs i så är växten uppbyggd.

Pollineringen är alltså bara transporten. Befruktningen kommer efter och kräver att pollenet passar: rätt art, och hos många växter fel sort, det vill säga en annan än den egna.

Självpollinering och korspollinering

Vid självpollinering räcker pollen från samma blomma eller samma planta. Tomat, paprika, ärtor och bönor fungerar oftast så. Avkomman blir då lik moderplantan, och det är därför det går att spara frö från de flesta sorter av dem.

Vid korspollinering måste pollenet komma från en annan planta. Många växter har mekanismer som hindrar självbefruktning, till exempel att pollenslangen stoppas om pollenet är för likt växtens eget. Hos äpple och päron gäller det hela sorten. Alla träd av en sort är ju i grunden samma individ, förökade genom ympning, så ett 'Aroma' kan inte pollinera ett annat 'Aroma'. Avkomman vid korspollinering blir en blandning av två föräldrar, vilket förklarar varför en äppelkärna sällan ger ett träd som liknar moderträdet. Mer om det i artikeln om att samla egna frön.

Fruktträd och bär: behöver de en kompis?

De flesta äppel- och päronsorter behöver pollen från en annan sort av samma fruktslag som blommar samtidigt, och den ska stå inom flygavstånd för bin och humlor. I villaområden finns det oftast någon granne med äppelträd. Prydnadsäpplen blommar rikligt och kan ofta fungera som pollengivare, se prydnadsäpple. Bland plommon och körsbär finns både självfertila sorter och sorter som behöver en partner. Det står på etiketten, och grunderna finns i artikeln om fruktträd.

Även en självfertil sort ger ofta större skörd när det finns en annan sort i närheten, och det gäller också bär. Amerikanska blåbär är ett exempel: de flesta sorter ger bär ensamma men mer och större bär med en granne av annan sort.

Frosten tar blommorna, inte pollineringen Ett äppelträd som blommar men inte ger frukt saknar inte alltid pollinatör. En kall natt under blomningen kan döda pistillerna, som då blir bruna i mitten av blomman, och kallt, regnigt eller blåsigt väder under blomningen gör att insekterna inte flyger. Titta på blommorna och vädret innan du köper ett nytt träd som pollengivare.

Vinden pollinerar mer än man tror

Gräs, säd, majs, björk, al, hassel, ek och barrträd pollineras av vinden. Deras blommor är små och oansenliga, saknar ofta kronblad och doft, och de släpper enorma mängder lätt pollen. Det är det pollenet som ger pollenallergi, inte pollenet från färgglada insektsblommor, som är tyngre och klibbigare.

För odlaren är sockermajs det viktigaste exemplet. Pollenet från topparna ska falla ner på silket på kolvarna, och det fungerar dåligt i en enkel rad. Plantera majs i ett block med flera rader så blir kolvarna fyllda.

Bin, humlor och de andra insekterna

Insektsblommor lockar med färg, doft, nektar och pollen. I gengäld bär insekten med sig pollen till nästa blomma. Honungsbiet är det mest kända, men enligt Naturvårdsverket finns cirka 300 arter av vildbin i Sverige, och humlorna hör dit. Till det kommer blomflugor, fjärilar, skalbaggar och andra flugor. Många vildbin bygger bo i marken, och av de cirka 300 arterna lever över 200 i sandmiljöer.

Humlorna har en särskild betydelse i ett svenskt klimat. De flyger i lägre temperaturer och i sämre väder än honungsbin, och de kan vibrera blommor. Tomat, potatis och blåbär har ståndare som släpper pollenet först när blomman skakas, och humlor gör det genom att surra med flygmusklerna när de hänger i blomman. Det kallas vibrationspollinering. Honungsbin kan inte göra det.

Pollinerande insekter har minskat både i antal och i antal arter, i Sverige och globalt. Den som vill hjälpa dem kan göra mycket i en trädgård: blommor från tidig vår till sen höst, öppna sandytor, död ved och ingen besprutning av blommande växter. Konkreta växtval finns i artikeln om bi- och fjärilsvänliga växter och i ängsmark i trädgården.

Hanblommor och honblommor

De flesta blommor har både ståndare och pistill. Gurkväxterna är ett undantag som ofta förvirrar: squash, pumpa och frilandsgurka har separata hanblommor och honblommor på samma planta. Honblomman känns igen på den lilla frukten bakom kronbladen, hanblomman sitter på ett tunt skaft. De första blommorna på en ung planta är ofta bara hanblommor, så det är normalt att de faller av utan att ge frukt.

Andra växter har han- och honplantor. Havtorn är det vanligaste exemplet i svenska trädgårdar: bara honplantor ger bär, och bara om en hanplanta står i närheten. Havtorn pollineras av vinden, så hanen ska stå nära honorna, gärna i vindriktningen från dem.

Pollinera för hand

I ett växthus, på en inglasad balkong eller en kall och regnig sommar kan du göra insekternas jobb själv:

Pollen gror bäst när det är torrt och varmt, gärna runt mitt på dagen. Hög luftfuktighet kan få pollenet att klumpa ihop sig, och mycket hög värme i ett växthus kan göra det sterilt.

Frukt utan pollinering

En del sorter bildar frukt utan pollinering. Det kallas partenokarpi, och frukterna blir kärnfria. Moderna växthusgurkor är ofta både rent honliga och partenokarpa, och de ska inte pollineras: pollinerade frukter kan bli beska och fulla av kärnor. Om en sådan sort ändå bildar hanblommor kan du nypa bort dem, se odla gurka. Frilandsgurkor och inläggningsgurkor behöver däremot pollineras.

Vanliga frågor

Behöver man två äppelträd för att få äpplen?

Oftast behövs pollen från en annan äppelsort som blommar samtidigt, men trädet behöver inte stå på din egen tomt. I villaområden finns nästan alltid andra äppelträd eller prydnadsäpplen inom bins flygavstånd. På landet utan grannar behöver du plantera två sorter som pollinerar varandra.

Varför ruttnar squashen innan den växt till sig?

Den vanligaste orsaken är att honblomman inte blivit pollinerad, så att den lilla frukten börjar växa och sedan ruttnar från spetsen. Det är vanligt tidigt på säsongen, när plantan bara har hanblommor, och i kallt och regnigt väder. Pollinera för hand mitt på dagen.

Kan man spara frö från en korspollinerad växt?

Det går, men fröet ger en blandning av två föräldrar och blir sällan likt moderplantan. Har sorter av samma art blommat nära varandra, som olika squash eller kål, kan avkomman bli något helt annat. F1-hybrider blir inte heller lika föräldrarna när de förökas med frö.

Pollinerar honungsbin bäst?

Nej, inte alltid. Honungsbin är effektiva på många fruktträd och bär, men humlor flyger i kallare väder och kan vibrationspollinera tomater och blåbär, och många vildbin är specialiserade på vissa blommor. En blandning av pollinerare ger säkrast skörd.