Växter växer mot ljuset därför att cellerna på stjälkens skuggsida sträcker sig mer än cellerna på ljussidan. Det som styr är växthormonet auxin. När ljuset kommer från ett håll flyttas auxinet mot den skuggade sidan, cellerna där växer fortare, och stjälken böjer sig mot ljuskällan. Fenomenet kallas fototropism, och det är skälet till att en krukväxt i ett fönster lutar mot glaset inom några veckor.
Böjningen är inte samma sak som att växten sträcker sig och blir ranglig. Det är en annan reaktion, som styrs av andra ljuskänsliga ämnen och som utlöses av för lite ljus eller av skugga från andra växter. Båda förklarar vad du ser i fönstret, och båda går att göra något åt.
Darwins försök med grodden
Charles Darwin och hans son Francis undersökte fenomenet i boken The Power of Movement in Plants från 1880. De lät groddar av gräs växa i ljus som kom från sidan och såg att de böjde sig mot ljuset. När de täckte den yttersta spetsen med en liten hätta uteblev böjningen, trots att böjningen sker en bit längre ner. Slutsatsen var att spetsen känner av ljuset och skickar någon form av signal nedåt.
Signalen identifierades på 1920-talet som ett ämne som kunde fångas upp från groddspetsar och som fick stjälkdelar att växa. Det fick namnet auxin. Senare forskning har visat att det är blått ljus som fångas upp, av särskilda ljusreceptorer, och att det är de som sätter igång omfördelningen av auxinet.
Så böjer sig stjälken
Auxin bildas i skottspetsar och unga blad och transporteras nedåt i stjälken. Det får cellväggarna att luckras upp så att cellerna kan sträcka sig. Kommer ljuset från ett håll flyttas mer auxin till den skuggade sidan. Där sträcker sig cellerna mer, medan ljussidan växer långsammare. Resultatet blir en böj mot ljuset, ungefär som när en metallremsa av två material böjer sig i värme.
Böjningen kan bara ske där stjälken fortfarande växer. Därför ändrar unga skott riktning inom några dagar, medan gamla, förvedade delar står kvar i den vinkel de en gång fick. En ung planta som vänts rätt rätar på sig. En gammal fikus som lutat i flera år gör det inte, bara de nya skotten. Samma hormon styr också att toppskottet håller tillbaka sidoskotten, se hur växter växer.
Vrid krukan – men med måtta
Det praktiska svaret är enkelt: vrid krukan ett kvarts varv med jämna mellanrum, till exempel varje eller varannan vecka. Då får alla sidor ljus i tur och ordning, och växten blir jämn i stället för ensidig. Det är särskilt viktigt för växter som står i ett fönster med ljus från bara ett håll, och för unga plantor som växer snabbt.
Undantaget är växter som håller på att bilda blomknoppar. Julkaktus och vissa andra blommande krukväxter kan tappa knopparna om de vrids eller flyttas för mycket, och det är bättre att markera framsidan på krukan och låta dem stå tills de blommat. Fler tumregler för placering finns i artikeln om ljus och placering.
Under en växtlampa som hänger rakt ovanför försvinner problemet. Ljuset kommer uppifrån, och plantorna växer rakt upp. Det är en av fördelarna med att förodla under lampa, se växtbelysning.
När växten sträcker sig: för lite ljus
En planta som får för lite ljus gör mer än att böja sig. Hela stjälken sträcker sig, avstånden mellan bladen blir långa, och bladen blir små och bleka. Det kallas etiolering. I mörker är det en överlevnadsstrategi: en grodd under jorden eller under ett tjockt lövlager satsar allt på att nå ljuset så fort som möjligt, och bygger inga blad förrän den kommit dit. En potatis som gror i en mörk källare visar det tydligt, med långa, vita groddar.
I fönstret ger samma reaktion rangliga, klena plantor. Groddplantor som sås för tidigt på våren i ett vanligt fönster är det vanligaste exemplet, och värme gör det värre, eftersom tillväxten drivs på utan att ljuset räcker till. Orsakerna och hur du räddar plantorna står i artikeln om långa, tunna skott, och hur du förodlar utan att det händer i förodla inomhus.
Skuggan från grannen
Växter kan också känna av om skuggan kommer från andra växter. Gröna blad tar upp mycket rött ljus men släpper igenom och reflekterar en större del av det mörkröda ljuset, strax utanför det vi kan se. I skuggan under andra blad blir det därför relativt sett mer mörkrött än rött. Ett ljuskänsligt ämne i växten, fytokrom, läser av förhållandet mellan de två.
När andelen mörkrött ökar reagerar många växter med att sträcka sig uppåt, ibland innan de faktiskt skuggas, bara för att det står andra plantor tätt omkring dem. Det kallas skuggflykt. Det förklarar varför plantor i en tät sådd blir långa och spinkiga även i ett ljust växthus, och varför gallring ger kraftigare plantor. Grunderna för att så på rätt avstånd finns i så direkt ute.
Krukväxter som står tätt på en fönsterbänk påverkar varandra på samma sätt, och de som står längst in får både mindre ljus och mer skugga från grannarna. Ge dem lite luft emellan, och välj växter efter fönstret, se krukväxter för norrfönster och lite ljus.
Rötterna växer mot tyngdkraften
Ljuset är inte den enda riktningen växten känner av. Rötterna växer nedåt och skotten uppåt därför att växten känner av tyngdkraften, något som kallas gravitropism. I rotspetsen finns celler med tunga stärkelsekorn som sjunker mot cellens nedre del och visar vad som är upp och ner. Auxin är inblandat även här, men i roten hämmar det sträckningen, så att roten böjer sig nedåt.
Det är därför ett frö som hamnar upp och ner i jorden ändå skickar roten nedåt och skottet uppåt, och därför en planta som fallit omkull reser sina skottspetsar inom ett dygn. Hur fröer gror och vad de behöver beskrivs i groningsförhållanden.
Solrosor som följer solen
Unga solrosor vrider sina knoppar efter solen under dagen, från öster till väster, och tillbaka under natten. Det är inte samma sak som fototropism i fönstret, utan en rörelse som också styrs av växtens inre dygnsrytm. När blomman slagit ut slutar rörelsen, och de flesta blommor stannar vända mot öster. Mer om det i artikeln om solros.
Många andra växter rör sina blad och blommor över dygnet. Oxalis fäller ihop bladen som ett paraply när det mörknar, och kalatheor reser bladen på kvällen. Hos kalathea och maranta sker det med hjälp av en led vid bladskaftets bas, och det är ett normalt tecken på en levande växt, se calathea och maranta.
Vanliga frågor
Varför lutar min krukväxt mot fönstret?
Den lutar för att ljuset kommer från ett håll, och hormonet auxin samlas då på skuggsidan och får den sidan att växa mer. Vrid krukan ett kvarts varv varje eller varannan vecka så blir den jämn. Gamla, förvedade stammar rätar inte på sig, men de nya skotten gör det.
Hur ofta ska man vrida krukväxter?
Ett kvarts varv varje eller varannan vecka räcker för de flesta krukväxter. Vrid inte växter som bildar blomknoppar, som julkaktus, eftersom de kan tappa knopparna. Står växten under en lampa som lyser rakt uppifrån behöver den inte vridas.
Vad betyder det när plantorna blir långa och tunna?
Långa, tunna plantor med stora avstånd mellan bladen får för lite ljus, ofta i kombination med för hög värme. Ge mer ljus, gärna med en växtlampa nära plantorna, sänk temperaturen och så inte för tätt.
Kan växter se?
Växter har inga ögon, men de har flera sorters ljuskänsliga ämnen som läser av ljusets styrka, riktning, färg och hur länge det lyser. Med dem styr de växtriktning, sträckning, groning och blomning. Det är en form av ljusavläsning, inte syn.
