Jättedaggkåpan (Alchemilla mollis) växer i sol och i halvskugga, i både sur och kalkrik jord, och kräver nästan ingen skötsel. Det enda den inte tål är riktigt torra platser och djup skugga. Klipp ner den efter blomningen i juli, så får den nya, fräscha blad och sår sig inte överallt.
Det är just självsådden som är daggkåpans styrka och svaghet. Den sätter frö utan att blommorna behöver befruktas, och fröna gror i rabattkanter, mellan gatstenar och i gruset vid trappan. Den som vill ha en lättskött kantväxt får en, och den som vill ha ordning får rycka plantor varje vår. Båda delarna går att styra med saxen.
Växtfakta
- Ljus
- Sol till halvskugga. Blommar sämre i djup skugga
- Vattning
- Klarar sig oftast på regnet. Slokar i långvarig torka i full sol
- Härdighet
- Perennagruppen beskriver den som fullt härdig i hela landet
- Jord
- Nästan all vanlig trädgårdsjord, sur eller kalkrik, gärna lite fuktig
- Blomning
- Juni–augusti, gulgröna vippor i ett par månader
- Svårighet
- Lätt
- Giftighet
- Giftinformationscentralen: "Inga förgiftningar kända. Att smaka en liten mängd kan betraktas som ofarligt" (gäller människa). Har ett djur ätit av den: kontakta veterinär
En perenn som passar nästan överallt
Jättedaggkåpan kommer från bergstrakterna mellan Karpaterna och Kaukasus och hör till rosväxterna. Den bildar runda, mjukt håriga kuddar av grågröna, handflikiga blad, omkring 30–50 centimeter höga, och från juni kommer luftiga vippor med massor av små limegula blommor. Perennagruppen, de svenska perennodlarnas sammanslutning, valde den till Årets perenn 1999 och beskriver den som långlivad där den trivs och fullt härdig i hela landet.
Den är kanske inte trädgårdens mest uppseendeväckande växt, men den gör de andra vackrare. Det gula skiljer färger som annars slår sig, och de mjuka bladen döljer bar jord och kala stänglar längst ner i en rabatt. Den är en av de vanligaste kantväxterna längs gångar och en självklar granne till rosor, nävor, stäppsalvia och lavendel. Är du ny i trädgården finns fler lika tåliga växter i perenner för nybörjare.
Droppen i bladet
Namnet kommer av vattendroppen som glittrar mitt i bladet en tidig morgon. Den är bara delvis dagg. Under natten, när marken är fuktig och växten inte förlorar så mycket vatten genom bladen, pressar rötterna upp mer vatten än plantan gör av med. Överskottet tränger ut genom små porer längs bladkanten och samlas i bladets skålformade mitt. Det kallas gutation och är ett tecken på en växt med god vattentillgång. Mer om hur växter tar upp och gör sig av med vatten finns i hur växter använder vatten.
De fina hårstråna på bladen gör att vattnet inte sprider ut sig utan ligger kvar som pärlor. Efter ett regn ser hela plantan ut som om den vore pärlbroderad.
Plantera daggkåpa
Daggkåpa kan planteras från våren till tidig höst. Sätt plantorna 30–40 centimeter isär om du vill ha en sammanhängande matta, lite glesare om de ska stå som enstaka kuddar i en rabatt. Plantera lika djupt som de stod i krukan och vattna ordentligt de första veckorna.
Den har ett grunt rotsystem och konkurrerar inte med buskar och rosor på djupet. Därför fungerar den bra under och mellan buskar, i kanten av en häck eller runt en damm. Den tål både torr och fuktig jord, men på en soligt och torrt belägen plats slokar den i långvarig torka. Vattna då en gång i veckan, så hämtar den sig snabbt. Den passar också som marktäckare och i halvskuggiga delar av en skuggträdgård, men i riktigt mörka hörn blir den gles och blommar knappt.
Gödsel behövs sällan. Ett tunt lager kompost runt plantorna på våren räcker. Gödslar du mycket blir bladen stora och plantan faller isär mitt i sommaren.
Självsådden – så styr du den
Daggkåpan bildar frön utan föregående befruktning, ett fenomen som kallas apomixis. Varje frö blir därför en kopia av moderplantan, och nästan varje frö gror. En enda planta kan ge dussintals små daggkåpor nästa år, i rabatten, i gräsmattekanten och mellan plattorna.
Klipp innan vipporna blir bruna När blomvipporna går över från gulgrönt till rödbrunt mognar fröna. Har de hunnit dit är självsådden redan i gång. Klipp ner blomstänglarna medan de fortfarande är gröngula om du inte vill ha nya plantor.
Det enklaste är att klippa ner hela plantan till några centimeter över marken direkt efter huvudblomningen, någon gång i juli. Det ser brutalt ut, men inom ett par veckor har den bildat en ny kudde av ljusgröna, fräscha blad som håller sig fina till frosten. Utan klippning blir den gamla plantan ofta sladdrig, brunfläckig och utfallen i augusti, särskilt efter ett kraftigt regn. Vattna efter klippningen om det är torrt.
Plantor som ändå kommer upp där du inte vill ha dem är lätta att rycka eller hacka bort så länge de är små. Väntar du ett år har de fått en kraftig rot som sitter hårt mellan stenarna. Har du grusgångar eller stenlagda ytor nära daggkåpan lönar det sig att se över dem i maj. Mer om att hålla oönskade plantor borta finns i ogräs – förebygg och bekämpa.
Vill du tvärtom ha fler plantor är självsådden det billigaste sättet. Låt några vippor mogna, och flytta fröplantorna på våren när de har fått två–tre riktiga blad. Om att samla frö för att så på annat ställe står mer i samla egna frön.
Dela och flytta
Daggkåpan kan stå på samma plats i många år utan tillsyn. Om en gammal planta har blivit gles i mitten eller du vill ha fler exemplar av samma kudde går den lätt att dela på våren eller tidig höst. Gräv upp den, dela den med en spade eller kniv i två–fyra delar med egna rötter och plantera direkt. Den kan också förökas med rotbitar. Allmänna råd om delning finns i dela perenner och krukväxter.
Eftersom den är så lättflyttad passar daggkåpan också i stora krukor och urnor på trappan, tillsammans med sommarblommor. I kruka behöver den vattnas regelbundet och klarar sig bäst om krukan ställs i skydd över vintern. Fler idéer finns i balkongväxter.
Daggkåpa i vas och i rabatt
De gulgröna vipporna är fina i buketter, som omväxling till brudslöja. De håller länge i vas och kan också torkas: häng upp dem i små knippen upp och ner på en luftig, mörk plats. Att klippa till buketter under sommaren minskar samtidigt självsådden.
I rabatten fungerar daggkåpan som en mjuk kant. Den kombinerar fint med växter som har kontrasterande blad, som funkia, brunbladiga alunrötter och prydnadsgräs, och den passar runt en trädgårdsdamm där jorden är fuktig. Bredvid smala gångar kan den bli för bred när den väller ut, så ge den en halvmeter.
Vild daggkåpa
I svenska ängar, vägkanter och betesmarker växer flera arter av daggkåpa som tillsammans brukar kallas daggkåpa (Alchemilla vulgaris i vid mening). De är mindre, gröna snarare än grågröna och har samma droppar i bladen. Arterna är svåra att skilja från varandra, och eftersom även de sätter frö utan befruktning har det bildats många små, lokala former. Giftinformationscentralen gör ingen skillnad mellan dem och jättedaggkåpan.
Vild daggkåpa kan plockas enligt allemansrätten, eftersom ingen av de vanliga arterna är fridlyst, men gräv inte upp plantor i naturen. Vill du odla en vildare variant: så frö eller köp plantor.
Problem: få, men några
Jättedaggkåpan är en av de friskaste perennerna i trädgården. Det som brukar hända är att bladen blir bruna och utfallna efter en het och torr period, eller efter ett skyfall som plattar till plantan. Klipp ner och låt den växa om. Sniglar kan gnaga på unga blad i fuktiga lägen men gör sällan någon stor skada. Mer om dem finns i artikeln om mördarsnigel.
Den vanligaste klagan är alltså inte sjukdomar, utan att daggkåpan breder ut sig för mycket. Det är ett tecken på att den trivs.
Vanliga frågor
Ska man klippa ner daggkåpa efter blomningen?
Ja, klipp gärna ner daggkåpan till några centimeter över marken efter huvudblomningen i juli. Då bildar den nya, fräscha blad inom ett par veckor, och du hindrar samtidigt att den sår sig överallt.
Hur blir man av med daggkåpa som sprider sig?
Det effektivaste är att klippa bort blomvipporna innan fröna mognar, när vipporna ännu är gröngula. Små fröplantor rycks eller hackas bort på våren innan de fått djupa rötter. Äldre plantor gräver du upp med en grep.
Varför heter det daggkåpa?
Namnet syftar på vattendroppen som samlas mitt i det skålformade bladet. Den består till stor del av vatten som växten själv pressat ut genom porer i bladkanten under natten, så kallad gutation, och inte bara av dagg.
Är daggkåpa giftig?
Giftinformationscentralen anger att inga förgiftningar är kända och att det kan betraktas som ofarligt att smaka en liten mängd. Uppgiften gäller både jättedaggkåpa och vild daggkåpa och avser människa. Har ett djur ätit mycket av plantan och visar symtom, kontakta veterinär.
Växer daggkåpa i skugga?
Daggkåpa växer bra i halvskugga och under buskar, men i djup skugga blir den gles och blommar knappt. Bäst blir den i sol eller lätt skugga med jord som inte torkar ut helt.
