De lättaste perennerna att börja med är de som tål det mesta: daglilja, funkia, kärleksört, jättedaggkåpa, blodnäva och stäppsalvia. Plantera dem på en plats som passar deras ljus och jord, vattna ordentligt den första sommaren och låt dem sedan sköta sig själva. Det är platsen, inte skötseln, som avgör om de lyckas.
En perenn är en flerårig örtartad växt. Den vissnar ner på hösten, övervintrar med rötterna i jorden och skjuter nya skott på våren. Det gör den billig i längden – du köper den en gång – men också beroende av att rötterna klarar vintern där du har planterat den. Därför lönar det sig att lära sig två saker innan du köper: vilket läge växten vill ha, och vad övervintringsbokstaven på etiketten betyder.
Övervintringsbokstäverna A–D
För träd och buskar används odlingszonerna 1–8, men de gäller inte perenner. Läs mer om skillnaden i odlingszoner i Sverige. Perenner övervintrar under jord, och där är det andra saker än vinterkylan som avgör: blöta, frost som går och kommer, milda vintrar med mycket regn. Perennagruppen, de svenska perennodlarnas sammanslutning, anger därför en övervintringsbokstav som beskriver hur sannolikt det är att plantan överlever vintern, förutsatt att den står i rätt läge:
| Bokstav | Betydelse |
|---|---|
| A | Övervintrar pålitligt |
| B | Övervintrar vanligtvis |
| C | Övervintrar ibland |
| D | Övervintrar inte |
En asterisk efter bokstaven, till exempel A*, betyder att perennen behöver ett väldränerat läge för att klara sig. Som nybörjare är det klokt att hålla sig till A-perenner de första åren. En C-perenn kan vara fin, men den kräver att du vet varför den dör och vad du kan göra åt det.
Blöt lera dödar fler perenner än kylan Många perenner som räknas som härdiga ruttnar bort i en jord där vattnet står kvar under vintern. Det gäller särskilt grå- och silverbladiga växter som lavendel och stäppväxter. Har du tung lerjord: förbättra den med kompost eller bygg en upphöjd bädd innan du planterar. Mer om det står i dränering.
Tio perenner som brukar lyckas
Listan bygger på perenner som Perennagruppen har valt till Årets perenn och beskriver som tåliga, och som är lätta att hitta i svenska plantskolor. Läget i parentes är där de trivs bäst.
- Daglilja (Hemerocallis), sol till halvskugga. Perennagruppen kallar den lättodlad i hela landet. Den växer i nästan alla jordar och sprider sig inte. Läs mer om daglilja.
- Funkia (Hosta), halvskugga till skugga. Odlas för bladen och lever i många år på samma plats. Sniglar är den stora fienden. Se funkia.
- Kärleksört (Hylotelephium), sol. Köttiga blad, blommar i augusti–oktober och tål torka. Sorten 'Matrona' beskrivs av Perennagruppen som en växt som trivs i hela landet. Läs om kärleksört.
- Jättedaggkåpa (Alchemilla mollis), sol till halvskugga. Nästan omöjlig att misslyckas med, men den sår sig gärna. Mer i daggkåpa.
- Blodnäva (Geranium sanguineum), sol. Låga kuddar med rödvioletta blommor i juni–juli och röda höstfärger. Klipp efter första blomningen, så kommer en till.
- Stäppsalvia (Salvia nemorosa), sol och väldränerad jord. Blåvioletta ax som bina älskar. Klipp ner efter första blomningen för en ny omgång på sensommaren.
- Röd solhatt (Echinacea purpurea), sol och värme. Blommar från juli in i september. I de nordligaste delarna av landet behöver den ett varmt läge, till exempel mot en söderfasad.
- Pion (Paeonia), sol. Långsam första året men kan sedan stå på samma plats i årtionden. Plantera inte för djupt. Mer i pioner.
- Akleja (Aquilegia), sol till halvskugga. Kortlivad men sår sig själv, så den försvinner sällan. Se akleja.
- Vit skogsaster (Eurybia divaricata), halvskugga. En av få perenner som blommar på hösten i torr skugga, och Perennagruppen anger att den går att odla i hela landet.
Vill du ha något som står fint även på vintern passar prydnadsgräs bra ihop med perennerna. Diamantrör övervintrar enligt Perennagruppen pålitligt i hela landet. Läs mer i prydnadsgräs.
Perenner du kan vänta med
Några populära perenner är mer krävande än deras rykte. Riddarsporre blir hög, behöver stöd och är sniglarnas favorit. Lavendel kräver mager, väldränerad jord och dör ofta i blöt lera. Höstsilverax hinner sällan blomma där växtsäsongen är kort. Ingen av dem är omöjlig, men de är bättre som andra- eller tredjeårsprojekt.
Blomsterlupinen ska du inte köpa alls. Den är sedan 15 maj 2026 förbjuden att sälja, plantera och odla i Sverige, eftersom den sprider sig ut i naturen och tränger undan vilda arter. Mer om det i blomsterlupin – nu förbjuden att plantera. Detsamma gäller kanadensiskt gullris och höstgullris, som ibland finns kvar i gamla trädgårdar.
Vackra men giftiga perenner Stormhatt (Aconitum) och fingerborgsblomma (Digitalis purpurea) står på Giftinformationscentralens lista över mycket giftiga växter. Har du små barn är det klokt att välja andra perenner, och använd handskar när du delar eller rensar dem. Ring 112 vid akut fara. I mindre akuta fall: Giftinformationscentralen 010-456 67 00 (dygnet runt). Har ett djur tuggat på växten: kontakta veterinär eller djursjukhus.
Välj efter läget, inte efter bilden
Det vanligaste nybörjarmisstaget är att köpa det som blommar vackrast i plantskolan och sedan leta plats åt det hemma. Gör tvärtom. Titta på platsen en hel dag: hur många timmar sol får den, och när? Är jorden sandig och torr, eller lerig och fuktig? Står den under ett träd som tar vattnet?
Ett enkelt sätt att tänka är tre lägen. Sol och torrt passar kärleksört, stäppsalvia, blodnäva och andra torktåliga växter. Sol eller halvskugga i vanlig jord passar daglilja, pion, akleja och daggkåpa. Skugga passar funkia, ormbunkar och vit skogsaster, och där finns fler förslag i skuggträdgård.
Om jordens egenskaper och hur du förbättrar den står mer i jordtyper. Stäppsalvia, solhatt och kärleksört är dessutom fina för humlor och fjärilar.
Plantera rätt från början
Perenner i kruka kan planteras hela säsongen så länge jorden inte är frusen, men våren och tidig höst är enklast. Då är jorden fuktig och det är inte för varmt. En perenn som planteras i juli behöver vattnas oftare.
- Rensa bort ogräs ordentligt, särskilt rotogräs som kirskål och kvickrot. De är mycket svårare att få bort när perennerna har vuxit in.
- Lucka jorden en spadtag djupt och blanda i kompost.
- Vattna plantan i krukan så att klumpen är genomblöt.
- Gräv en grop som är dubbelt så bred som krukan och plantera lika djupt som plantan stod. Pionen är undantaget: knopparna ska bara ligga några centimeter under jordytan.
- Tryck till jorden och vattna rejält.
Läs på etiketten hur bred plantan blir och ge den det avståndet, även om rabatten ser tom ut första sommaren. Perenner som står för tätt konkurrerar om vatten och får lättare svampsjukdomar. Glesheten kan fyllas med sommarblommor de första åren. Välj kraftiga plantor med friska blad och utan ogräs i krukan.
Skötseln de första två åren
Första sommaren är rötterna fortfarande kvar i krukklumpens storlek, och plantan behöver vatten när det är torrt, ungefär en gång i veckan, hellre en rejäl skvätt än lite varje dag. Andra året har de flesta perenner rotat sig så djupt att de klarar sig på regnet utom i långa torrperioder.
Ett lager täckmaterial, till exempel gräsklipp, löv eller kompost, håller fukten kvar och ogräset borta. Se täckodling. Gödsel behövs sällan: ett tunt lager kompost på våren räcker för de flesta. För mycket kväve ger långa, slappa stjälkar som faller isär vid första regnet.
Höga perenner som pion och solhatt kan behöva stöd. Sätt det på våren, när plantorna är en decimeter höga, så växer de igenom stödet och döljer det.
Klippa ner: höst eller vår?
Många klipper ner alla perenner på hösten för att det ska se städat ut. Det går, men du förlorar mycket. Fröställningar på solhatt, kärleksört och prydnadsgräs är fina i frost och snö, de ger mat åt fåglar och skydd åt övervintrande insekter, och de vissna stänglarna skyddar plantans bas mot väta.
En bra tumregel: klipp ner det som har blivit slemmigt och fult efter frosten, till exempel funkia och daglilja, och låt resten stå till våren. Klipp då innan de nya skotten har kommit för långt. Mer om sysslorna står i höststädning i trädgården och vårstädning i trädgården.
Dela när mitten blir kal
Efter tre till sex år blir många perenner glesa i mitten och blommar sämre. Då är det dags att dela dem. Gräv upp plantan, dela den med en spade eller kniv i bitar som var och en har både skott och rötter, och plantera de friska yttre bitarna igen. Vårblommande perenner delas helst efter blomningen eller på hösten, sommar- och höstblommande på våren. Det är också det billigaste sättet att få fler plantor. Steg för steg står det i dela perenner och krukväxter.
Pion och funkia är undantag: de blir bara vackrare med åren och behöver sällan delas.
När det går fel
Den vanligaste orsaken till att en perenn försvinner är inte vintern utan sniglar på våren. Mördarsnigeln äter nya skott av funkia, riddarsporre och daglilja innan du hunnit se dem. Gå ut en fuktig kväll i maj och plocka. Mer i artikeln om mördarsnigel.
Andra vanliga problem är mjöldagg på flox och aster i torra somrar, se mjöldagg, och att plantor ruttnar bort i blöt jord under vintern. Har en perenn försvunnit två vintrar i rad på samma plats är det platsen det är fel på – välj en annan växt eller förbättra dräneringen.
Vanliga frågor
Vilka perenner är lättast att odla?
Daglilja, funkia, kärleksört, jättedaggkåpa, blodnäva och stäppsalvia hör till de lättaste perennerna. De tål de flesta jordar, kräver lite skötsel och brukar övervintra pålitligt om de står i rätt ljusläge.
Vad betyder A, B, C och D på perenner?
Bokstäverna är Perennagruppens övervintringsbokstäver och anger hur sannolikt det är att perennen överlever vintern i rätt läge: A pålitligt, B vanligtvis, C ibland och D inte. En asterisk betyder att plantan behöver väldränerad jord.
När ska man plantera perenner?
Perenner i kruka kan planteras hela säsongen när jorden inte är frusen, men våren och tidig höst är enklast eftersom jorden då är fuktig. Planterar du mitt i sommaren behöver plantorna vattnas oftare de första veckorna.
Ska man klippa ner perenner på hösten?
Det är inte nödvändigt. Klipp ner sådant som blir slemmigt efter frosten, som funkia, men låt fröställningar och gräs stå till våren. De skyddar plantorna, ger mat åt fåglar och är vackra i frost.
Hur länge lever en perenn?
Det varierar mycket. Pioner kan leva i årtionden, medan akleja och vissa stäppväxter bara lever några år och i stället sår sig själva. De flesta perenner behöver delas vart tredje till sjätte år för att hålla sig friska.
